Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Parterna kompenserar för brister i trygghetssystemen Föräldraförsäkringen kompenserar mest av de tre offentliga trygghetssystemen och ersätter 78 procent av tidigare lön vid en månadslön på 40 000 i månaden. Arkivbild: Izabelle Nordfjell/TT

Parterna kompenserar för brister i trygghetssystemen

Trygghetssystem TCO har kartlagt hur ersättningar från de offentliga trygghetssystemen ser ut vid arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet. Resultatet visar att den ekonomiska tryggheten är sämst vid arbetslöshet, och många räddas av kollektivavtalade ersättningar och ovanpå det inkomstförsäkringar via facken. Staten måste ta ett större ansvar, och rusta upp trygghetssystemen, menar TCO.
15 maj 2019

En person som tjänar 40 000 kronor i månaden och blir arbetslös halverar sin inkomst om hen ska försörja sig på enbart a-kassa. Men med kollektivavtalade omställningsförsäkringar får många arbetstagare ytterligare ersättningar, och alltfler har numera även inkomstförsäkringar kopplade till medlemskap i fackförbund.

Arbetstagarna/parterna får stå för en växande del av den ekonomiska tryggheten framför allt för den som blir arbetslös, men även vid sjukskrivning och, till en mindre del, vid föräldraledighet. Det visar TCO:s nya rapport, Tryggheten, staten och partsmodellen, som presenterades på TCO:s kongress på tisdagen.

TCO:s kartläggning visar att i vissa fall nästan dubblas ersättningsnivån vid arbetslöshet genom omställningsförsäkringar och inkomstförsäkringar via facken för att ersättningen ska kunna kompensera 80 procent av inkomstbortfallet. Slutsatsen i rapporten blir att staten måste ta ett större ansvar för sin del och rusta upp de offentliga trygghetssystemen, och taken måste höjas och räknas upp i takt med lönerna.

A-kassa ger 42 procent av lönen

Sämst kompensationsgrad har arbetslöshetsförsäkringen.

För en person med 40 000 kronor i månadslön som uppfyller villkoren i övrigt kompenserar arbetslöshetsförsäkringen för ett inkomstbortfall med 50 procent under de första 100 dagarna. Från dag 101 sjunker ersättningsgraden till 42 procent.

Kartläggningen visar att a-kassan motsvarar 80 procent av den tidigare lönen endast för den som tjänar upp till 25 000 kronor i månaden och under de 100 första ersättningsdagarna. Därefter sjunker inkomsttaket i praktiken när den högsta dagpenningen på 910 kronor sänks till 760 kronor från dag 101.

Får 70 procent med avtal

Men med kollektivavtal får många arbetslösa ytterligare ersättningar via omställningsförsäkringarna. För privattjänstemän som fyllt 40 år kan omställningsförsäkringen ge 70 procent av den tidigare lönen under de första 130 ersättningsdagarna. Den som fyllt 45 år kan få en mindre utfyllnad till och med dag 260, från 60 års ålder gäller det fram till och med dag 390.

På privata LO-sidan utgår i stället engångsbelopp, som blir större ju äldre man är.

Kommun- och landstingsanställda kan få 80 procent av tidigare lön under de första 200 dagarna och 70 procent ytterligare 100 ersättningsdagar.

Inkomstförsäkrar för höga löner

Några olika inkomstförsäkringar

Många fackförbund, även några inom LO, har numera inkomstförsäkringar via medlemsskapet för att täcka inkomstförlusten upp till 80 procent av den tidigare lönen. Enligt rapporten planerar även IF Metall att införa en försäkring den 1 juli i år. Villkoren skiljer sig dock mellan olika förbund när det gäller antalet ersättningsdagar och upp till vilken månadslön som försäkringen ersätter. Några exempel:

Kommunal

Inkomsttak: 35 000

Ersättningsdagar: 100

Livs

Inkomsttak: Inget

Ersättningsdagar: 200

Unionen

Inkomsttak: 60 000

Ersättningsdagar: 150

Vision

Inkomsttak: 100 000

Ersättningsdagar: 180

Psykologförbundet

Inkomsttak: 50 000

Ersättningsdagar: 120

Kyrkans akademikerförbund

Inkomsttak: Inget

Ersättningsdagar: 200

Källa: Tryggheten, staten och partsmodellen, TCO 2019.

+ Expandera

Alltfler medlemmar i fackförbund har numera även en inkomstförsäkring. Exempelvis Unionens medlemmar kan på det sättet komma upp i en ersättningsnivå på 80 procent av löner på upp till 60 000 kronor i månaden under de första 150 dagarna.

TCO:s kartläggning visar på stora skillnader mellan olika förbunds inkomstförsäkringar: antalet ersättningsdagar skiftar mellan 100 och 200 dagar, med inkomsttak på alltifrån 35 000 kronor i månaden i några LO-förbund till 100 000 kronor, och några förbund (dock ej med de mest högavlönade grupperna) har inga inkomsttak alls.

Avtal ger 87 procent i sjuklön

För sjukskrivna betalar arbetsgivaren en sjuklön på 80 procent av lönen under de första 14 dagarna. Därefter sjunker ersättningsgraden främst för de som har en högre sjukpenninggrundande inkomst än cirka 31 000 i månadslön (2019). För den som tjänar 40 000 kronor i månaden blir ersättningsgraden därför 59 procent (med lön på 20 000 i månaden blir ersättningsgraden 78 procent).

Privatanställda tjänstemän som omfattas av ITP-avtalet kan då få kollektivavtalad sjuklön under de tre första månaderna i sjukskrivningen. Enligt TCO:s beräkningar gör avtalets sjuklön att den totala ersättningsgraden blir över 87 procent (i stället för det offentliga systemets 78 procent respektive 59 procent). Därefter finns en kollektivavtalad sjukpension med något lägre ersättning i upp till dag 360.

För privatanställda arbetare finns en kollektivavtalad dagersättning under lika lång period som tjänstemännens avtal

Liknande system finns för kommun- och landstingsanställda.

För privatanställda arbetare finns en kollektivavtalad dagersättning under lika lång period som tjänstemännens avtal, men som ger 12,5 procent av utbetald sjukpenning. Det innebär att lön på cirka 31 000 kronor i månaden fungerar som inkomsttak även för avtalets dagersättning.

Upp till 90 procent av lönen för föräldralediga

Den allmänna föräldraförsäkringen har ett högre inkomsttak än sjukförsäkringen, vilket gör att ersättningsgraden för lönerna 20 000 respektive 40 000 i månaden inte skiljer sig så mycket: 78 procent respektive 74 procent.

Här kan den som har tjänstledigt för föräldraledighet få ersättning via kollektivavtalets allmänna villkor under en till sex månader, ersättningsperioden skiljer sig mellan olika branschers avtal. Kollektivavtalet för privattjänstemän och privatanställda arbetare liknar varandra både till omfattning och nivå, och ger en total ersättning på runt 90 procent av lönen. Kommun- och landstingsanställda har liknande avtal men på en något lägre nivå.

Fotnot: För samtliga exempel på ersättningar i texten gäller att olika villkor måste uppfyllas för att få del av ersättningarna, som ålder, anställningstid, lönenivåer etcetera.

15 maj 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 16 maj 2019:

    Jag saknar kommentarer kring sjukförsäkring och då tänker jag på arbetsskadeförsäkringen som är försummad och bortglömd. Men inte för alla dem som har arbetsskador och inte får ut vad arbetsskadeförsäkringen stipulerar i form av livränta och arbetsskadeersättning. Många och jag med dem kommer att få ett liv som fattigpensionär när vi kommer till ålderspensionen. Man har en en ersättning på garantipensionsnivå och den erbjuder endast 8100 kronor efter skatt och utan livränta står man utanför samhället i alla bemärkelser.

    Denna försäkring är helt bortglömd av våra företrädare! Hur kommer detta sig? Företrädarna har ju varit med och tagit fram denna försäkring som blir styvmoderligt behandlad?

    Vi som har arbetsskador och får garantipension känner oss inte sedda i denna fråga.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.