Vårdförbundet har efter segdragna förhandlingar och med hjälp av medlare fått ett sifferlöst treårigt avtal, som kan sägas upp redan år två om förbundet inte är nöjt med utfallet.
Enligt dess förhandlingschef Annelie Söderberg är det viktiga kravet på 10 000 kronor mer i månadslön för särskilt yrkesskicklig personal i hamn. Omkring 25 000 av förbundets medlemmar omfattas av kriteriet.
– Det är bara att köra. Nu ska det ske. De särskilt yrkesskickliga ska ha 10 000 kronor mer i månaden under avtalsperioden. Nu tar ett stort och hårt lokalt arbete vid, säger hon och hänvisar till starka skrivningar i avtalet.

Vårdförbundets förhandlingschef Annelie Söderberg. Foto: Ulf Huett/Vårdförbundet.
Men hos arbetsgivarna på Sveriges kommuner och landsting, SKL, säger förhandlingschef Niklas Lindahl att något sådant mål inte finns inskrivet i avtalet.
– Nej, det är inget mål i sig. Vi har kommit överens om att lokalt jobba gemensamt med lönestrukturer.
På Vårdförbundet understryker Annelie Söderberg att löneökningarna på 10 000 är målet och hänvisar till skrivningarna i avtalet. I medlarnas hemställan är en rubrik ”Målet är att i lönehänseende prioritera särskilt yrkesskickliga”.
Om arbetsgivarna inte sköter sig har de bara fredsplikt i två år.
Hon läser vidare: Under avtalsperioden ska lönenivåer och lönespridning särskilt uppmärksammas. Målet är en prioritering av särskilt yrkesskickliga för att öka möjligheten till lönekarriär inom yrket över tid.
– Vi har fått tydliga skrivningar och ska göra tydliga avstämningar både på lokal och central nivå.
Enligt Annelie Söderberg är lönespridningen inom Vårdförbundets yrken för liten i dag. I de utvärderingar och avstämningar som ska göras av avtalet är just statistiken över lönespridningen det främsta instrumentet för att se om förbundet når målet 10 000 mer till de särskilt yrkesskickliga.
Parterna ska göra gemensamma avstämningar av lönestatistiken varje år. Jämförelsen inleds med en utvärdering av de nya lönerna som ska betalas ut retroaktivt från 1 april 2019.
Möjligheten att säga upp avtalet efter två år, vilket är en vanlig konstruktion i treåriga avtal, ser hon som ett starkt medel för att driva igenom lönespridningen.
Niklas Lindahl tillbakavisar att målet med avtalet är 10 000 kronor mer i månaden för de särskilt yrkesskickliga.
– Om arbetsgivarna inte sköter sig har de bara fredsplikt i två år, om de sköter sig i tre, säger Annelie Söderberg och syftar på fackets möjligheter till konfliktåtgärder om ett avtal sägs upp.
Förhandlingschef Niklas Lindahl på SKL framhåller att arbetsgivarna är nöjda med en lång avtalsperiod på tre år och ett avtal utan angivna nivåer på löneökningarnas storlek.
– Vi vill möjliggöra lokal lönebildning i så stor utsträckning som möjligt och vi har fått ett sådant avtal med Vårdförbundet. Utifrån deras yrkanden har det varit svårt att nå fram.
Niklas Lindahl tillbakavisar att målet med avtalet är 10 000 kronor mer i månaden för de särskilt yrkesskickliga.
– Nej, det står inte i avtalet. Vårt gemensamma mål är att arbetsgivarna lokalt ska jobba med lönestrukturer för att se på önskvärd lönestruktur hos varje arbetsgivare. Men vi har inget särskilt belopp.
Men vill ni på arbetsgivarsidan att lönespridningen ska öka?
– Vi ser att lönespridning är en väg att nå en önskad lönestruktur. Så är det i alla våra avtal med alla våra motparter. Vår bild, som delas av motparterna, är att vi har en sammanpressad lönestruktur. Men hur det ser ut lokalt måste man studera hos respektive arbetsgivare och där se om det finns anledning att ha en annan lönespridning och annan lönestruktur.
På Vårdförbundet framhåller Annelie Söderberg att man fått gehör för sina fyra viktiga krav i denna avtalsrörelse. Förutom lön och lönestrukturer omfattar kraven kortare arbetstid för alla som arbetar ständig natt och ett partsarbete om hälsosam arbetstidsförläggning.
Från och med april nästa år ska alla som jobbar ständig natt inte ha högre veckoarbetstid än 34 timmar och 20 minuter. Regeln finns redan inom landstingen, men ska nu införas i kommuner och på Sabonas område (kommunala vårdgivare).
Vårdförbundet ska också tillsammans med arbetsgivarna arbeta för en hälsosam arbetstidsförläggning.
– Vi ska arbeta med dessa frågor som är stora problem för våra medlemmar. Det är schemaläggning, jour och beredskap, för lite dygnsvila och svårigheter att få semester.
Vårdförbundet och SKL ska också arbete med att utveckla karriärmodeller, genom att stödja sådant arbete lokalt i landsting och större kommuner.