Han kallar det ett lömskt problem.
För administration behövs på en arbetsplats.
Men administration ger samtidigt mer administration, och till slut för mycket.
Vilket leder till nya yrkesgrupper som rör sig långt från kärnverksamheten, men som oftare belönas. Han tar HR som exempel.
– En gång i tiden hette det personalvetenskap, sedan blev det HR, sedan strategisk HR. Men det är fortfarande samma personal som jobbar där. Man vill röra sig mot mer status, finare arbetsuppgifter samtidigt som man gör sig av med mer triviala uppgifter, säger Johan Alvehus, som är professor i tjänstevetenskap vid Lunds universitet.
I helgen publicerades hans och Gustaf Kastberg Weichselbergers, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet, debattartikel Varning för strategerna som slipper göra jobbet i Dagens Nyheter.
Gensvaret på Twitter blev hyllningar från höger till vänster.
Det finns en stark tro på särskilda ledaregenskaper och att chefer ska vara en egen profession. Båda är mycket tveksamt underbyggda.
Johan Alvehus, professor vid Lunds universitet
Och från yrkesgrupper där diskussionen varit som mest livlig de senaste åren, som poliser som ska räkna pinnar för att få statistiken att se bra ut, vårdpersonal och lärare som slår huvuden blodiga i mer, eller oftare mindre, funktionella it-lösningar.
Den moderata riksdagsledamoten, Fredrik Kärrholm, i grunden själv polis skrev följande på Twitter.
Daniel Lind, forskningsledare på tankesmedjan Arena Idé skrev så här.
Advokat Anne Ramberg, fram till 2019 generalsekreterare för Advokatsamfundet, reagerade också.
Liksom ST-läkaren i internmedicin, Fanny Nilsson.
Det går inte att bara skylla på andra
Enligt professor Johan Alvehus finns det externa förklaringar till en svälld byråkrati.
Dels handlar det om teknikutveckling.
Dels om ökade yttre krav på olika sorters rapportering, jämställdhetsplaner, kommunikationsplaner, planer för nya sorters planer.
– Det trycket finns, så det är korrekt. Men vår poäng är att det inte bara handlar om det. Det finns mekanismer i organisationen som leder till oönskade konsekvenser, säger Johan Alvehus.
Han lägger till att det inte handlar om konspirationer, som att någon medvetet vill underminera offentlig sektor. Han nämner talesättet ”The road to hell is paved with good intentions”.
– Alla vill väl, men effekten på ett ackumulerat plan blir problematisk. När allt ska göras väldigt strategiskt riskerar organisationen att förlora fokus på vad den egentligen borde ägna sig åt.
Jobb nära kärnverksamheten ska löna sig
Han säger att problematiken funnits länge, hela 1900-talet egentligen.
Men att kritiken som kom när New Public Management (NPM), ett system hämtat från näringslivet som i korthet går ut på att allt kan mätas för att effektivisera, tog sig in i det offentliga blåste liv i debatten.
I debattartikeln nämner de båda professorerna förslag på vägar ur ett sönderbyråkratiserat samhälle.
Som att administratörer ska jobba nära kärnverksamheten.
Att de som är skickligast i yrket också är löneledande.
Och att man ska ha gjort många år i yrket för att bli chef.
Sker det här någonstans i dag?
– I begränsad omfattning. Det finns till exempel en stark tro på särskilda ledaregenskaper och att chefer ska vara en egen profession. Båda är mycket tveksamt underbyggda.
– Jag tror inte på någon generallösning, vi vill ge förslag som är till för tankeverksamhet. Det finns vägar bort. Men ser vi att det finns interna mekanismer i organisationerna som kan ändras kan det bli ett tryck på att agera.