I den nyutkomna boken “Papper, pengar & patienter − primärvården i administrationssamhället” beskrivs en ny studie där sjuksköterskor, läkare, undersköterskor och administratörer har fått uppskatta hur de tror att de disponerar sin tid och sedan har de fått kartlägga vad arbetsdagarna verkligen innehåller.
En bärande del av boken handlar om en stor tidsanvändningsstudie gjord utifrån studier av arbetstid och arbetsmiljö på vårdcentraler. Studien är troligen en av de större i sitt slag som genomförts i Sverige. Den visar att allt mindre av de anställdas tid går åt till patienterna och att mer av tiden i stället läggs på systemen och de krav som ställs i dessa.
Faktaruta/studier till grund för boken
Till grund för boken ligger studier av arbetstid och arbetsmiljö. Studierna har gjorts på vårdcentraler av forskarna Eva Anskär, distriktssköterska och medicine licentiat, Agneta Andersson, docent i utvärdering och hälsoekonomi och Magnus Falk, distriktsläkare och docent i allmänmedicin. Tidsanvändningsstudien är sannolikt den största studien som genomförts på detta sätt i Sverige.
Studien visar att sjuksköterskor och andra anställda i vården tror att de lägger mer tid än vad de faktiskt gör på patienter. Sjuksköterskor uppskattar att de lägger 55 procent på patientarbete, medan de i själva verket ägnar 43 procent av sin arbetstid åt patientkontakt.
Orsaken till överskattningarna är svåra att säga något om utifrån den studie som har gjorts.
Det är en effekt av new public management att allt mer tid går åt till detta
Daniel Castillo
Foto: Anna Hartvig
– Dock visar andra tidigare studier att arbetsuppgifter som upplevs viktiga tenderar att bli överskattade, så det kan vara en anledning, säger Daniel Castillo som är docent i sociologi, lektor i företagsekonomi och en av forskarna bakom studien och en av författarna till boken.
Mer än en tredjedel av arbetstiden är administration
Tidsanvändningsstudierna i boken visar att runt 40 procent av arbetstiden läggs på någon typ av administrativt arbete. Sedan finns olika sorters administration, exempelvis prestationsadministration och informationsadministration. Dessa typer av administration handlar om att rapportera och redovisa statistik och annat som en effekt av yttre granskningar och krav.
Men det finns ju en risk att man accepterar en administrativ uppgift för att man tycker att den är mer kopplad till patienten mer än den faktiskt är.
– Det är en effekt av new public management att allt mer tid går åt till detta, säger Daniel Castillo.
Administrativt arbete kan dock vara svårt att uppskatta rätt eftersom det kan vara insprängt i arbetet för sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
– Du kanske utför det samtidigt som du talar med en patient. Sannolikt underskattar vi därför mängden administrativt arbete, säger Daniel Castillo.
Han menar att det som ingår i ens kärnuppdrag som sjuksköterska också är föränderligt.
– Men det finns ju en risk att man accepterar en administrativ uppgift för att man tycker att den är mer kopplad till patienten mer än den faktiskt är.
Indirekt patientarbete stor del av tiden
Enligt studien utgör andelen indirekt patientarbete för sjuksköterskorna nästan 29 procent av arbetstiden.
Exempel på den administration som sjuksköterskorna utför och som räknas som indirekt patientarbete är läsning av journal, diktering, dokumentation i journal, beställning av prover, remisshantering, signering, brevutskick, läkemedelshantering, kallelser och hantering av patientrelaterade resor. Utöver detta tillkommer övriga arbetsuppgifter som möten på arbetsplatsen och pauser.
Studien visar också att sjuksköterskor upplevde arbetet som mer meningsfullt ju närmare patienten de arbetade. Den ökade administrationen innebär däremot mer stress och press och ökar risken för psykisk ohälsa.
Att det administrativa arbetet har spridits ut i verksamheten gör att många blir “amatöradministratörer”, menar Daniel Castillo. En annan förändring är att när effekterna av exempelvis en lagändring i hälso- och sjukvårdslagen har sipprat ner till regionerna kan den ha blivit en administrativ arbetsuppgift.
– Ibland tror personalen att det är ett internt krav, men det är ett externt krav som har omtolkats. Många försöker styra verksamheten med många bra idéer, men risken finns att en del av styrningsförsöken utmynnar i mer administration med oklar patientnytta. Det genererar mer administration när man styr på det sättet, säger Daniel Castillo.
Inom vården räknar man fortfarande pinnar
Han säger att man i vissa verksamheter drar ner pinnjakten, men inom primärvården har man fortfarande kvar det.
– Har man inte gjort det i slutet av året får man steppa upp och ställa frågorna i slutet av året.
Men kan man backa bandet och strunta i new public management?
– Jag tror att dessa ideal har funnits så länge och organisationer är så influerade av detta att det inte går att ta bort dem. Man har kunnat få koll på kostnader, men ur ett administrationsperspektiv är det tydligt att det har genererat mer administration och det är negativt för dessa yrken. Men det finns inget som säger att man inte kan förändra styrningen. Man måste förstå vad som har hänt i välfärden för att kunna ta kloka beslut.