En moderat kommunpolitiker fick drygt 100 000 kronor i stöd 2020, trots att hans företag inte hade betalat ut någon lön tidigare. Det upptäcktes i ansökan 2021, som därför avslogs. Men Tillväxtverket har inte krävt tillbaka pengarna för 2020.
Den 19 mars 2020 meddelade riksdagen att man förstärkte korttidsstödet med anledning av coronapandemin. En oförutsägbar kris som så småningom antogs blåsa över, skulle inte leda till massarbetslöshet, menade man. Företag skulle kunna fortsätta betala ut lön till anställda, trots att intäkterna tillfälligt svek. Det skulle hindra från massarbetslöshet och ökade kostnader för kommunerna i form av socialbidrag, vilket man sett vid tidigare samhällskriser.
Staten gick helt enkelt in och tog notan, när arbetstagarna tillfälligt gick ner i arbetstid.
Men det fanns också de som passade på att söka stödet, trots att de inte hade rätt till det. Arbetsvärlden har tidigare granskat hur rent kriminella upplägg fått ut pengar när myndigheterna såg genom fingrarna när varningssignalerna tjöt.
Tvingas fokusera på stora summor
Totalt har Tillväxtverket idag krävt tillbaka 5,4 miljarder kronor av det korttidsstöd som betalades ut under pandemin. En del handlar om kompletteringar som av oklar anledning inte lämnas in, medan en del rör företag som aldrig hade rätt till stödet.
Men enligt uppgifter till Arbetsvärlden är det sällan som Tillväxtverket har tid att utreda mindre summor. Man tvingas helt enkelt fokusera på större summor och företag.
Vi har tittat närmare på ett exempel.
När pandemin slår till mot svenskt näringsliv söker en moderat kommunpolitiker i Emmaboda, Günter Villman, korttidsstöd för sitt bolag Villman Communication AB. Villman är ordförande för Moderaterna i Emmaboda, ordförande i kommunens fastighetsbolag och nyligen omvald ledamot av kommunfullmäktige. Sedan Günter Villman avslutade den militära karriären som överste driver han två bolag vid sidan av de politiska uppdragen. Det ena utvecklar kraftledningsstolpar med stöd av Energimyndigheten. Det andra är ett konsultbolag som bland annat driver ett integrationsprojekt med stöd av EU-pengar.
Jag begriper precis vad du är ute efter men vi hade ett uppdrag som skulle göras som förhindrades.
Günter Villman kritiserade i Uppdrag granskning den 31 mars 2021 hur Tillväxtverket hanterat hans ansökan. Tillväxtverket hade 2020 problem med att hantera avstämningar i vissa webbläsare och Günter Villmans avstämning försvann. Han menade då att Tillväxtverkets hantering stred mot myndigheternas likabehandlingsprincip, eftersom sidan för avstämningar skulle vara kodad för Internet Explorer och inte andra vanliga webbläsare.
Men när vi granskar ärendet närmare hittar vi en annan komplikation i Villman Communications ansökan. Lagen kräver att företaget som söker stöd ska ha betalat ut lön perioden före stödet så att det finns något att jämföra med och staten inte riskerar att stå för påhittade lönekostnader. Korttidsstödet finns också endast till för arbetsgivare som ”fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter”.
Villman Communication har när stödet söks inte betalat ut någon lön till Günter Villman på dryga tre år. Ändå söker företaget stödet och beviljas det.
107 600 kronor betalas ut till Villman Communication under 2020.
Nytt beslut på samma grund
När vi jämför hans ansökan med år 2021 ser vi att Tillväxtverket plötsligt ändrar sig och avslår den nya ansökan, trots att han söker på samma grunder som under 2020. En person som före stödperioden inte tagit ut lön, kan inte anses ha en ”regelmässigt utgående lön”, konstaterar Tillväxtverket. Men pengarna som betalats ut 2020 krävs inte tillbaka.
Den kontroll som slår till år 2021 handlar om att Tillväxtverket nu stämmer av uppgifter från Skatteverket. Uppgifter som visar att politikern inte betalat arbetsgivaravgifter sedan 2016. Den kollen gjorde inte myndigheten år 2020.
”Du har uppgett att Villman Communication AB har rapporterat arbetsgivaravgifter till Skattemyndigheten under hela tiden, du har dock inte inkommit med något underlag som styrker att en kontant lön har utgått till den anställde innan din ansökan om korttidsstöd inkommit.”, skriver Tillväxtverket i sitt avslag.
När företag ansöker om stödet står följande instruktion: ”Det går endast att få stöd för arbetstagare som var anställda hos arbetsgivaren under hela eller en del av jämförelsemånaden med samma eller högre sysselsättningsgrad som under stödmånaden”. Den som söker korttidsstödet måste också intyga att företaget försökt minska lönekostnaderna i samband med pandemin. ”Ja, vi har genomfört möjliga åtgärder.” svarar till exempel Villman Communication.
Det var rena rama skära oturen att det blev på det sättet det blev.
Nya lönekostnader
Men i det här fallet ökar plötsligt lönekostnaderna från 0 till uppskattningsvis 25 000 kronor per månad, när stödet blir tillgängligt. Villman Communication söker permitteringsstöd på 20 000 kronor per månad de första fyra månaderna. Under denna pandemiperiod ges också en allmän nedsättning av arbetsgivaravgifter på lönesummor upp till 25 000 kronor för upp till 30 anställda för alla företag.
Günter Villman berättar för Arbetsvärlden att han har arbetat och tjänat pengar under 2019, men han har låtit pengarna gå in i företaget och inte tagit ut någon lön. Han arbetade under hösten 2019 med ett integrationsprojekt finansierat av Europeiska socialfonden där stödet gick via Jordbruksverket och det regionala utvecklingscentret Sydostleader.
Korttidstödet var ju till för de arbetsgivare som hade problem och man skulle dra ner på lönekostnaden – men du satte igång att ta ut lön? Det kan se ut som att du försöker använda stödet fastän du inte hade rätt till det.
− Jag begriper precis vad du är ute efter men vi hade ett uppdrag som skulle göras som förhindrades. Jag förstår hur det ser ut och jag tycker det är sorgligt att vi inte kunde genomföra projektet som det var avsett – vi hade ett antal kvinnor som vi skulle göra analys för, och vi hann hjälpa en eller ett par kvinnor in i studier. Så varför skulle jag drabbas när vi hade planerat men var tvungna att frysa? säger Günter Villman till Arbetsvärlden.
− Vi hade startat projektet någon gång i september-oktober. Och jag behövde inte ta någon lön just då. Så jag kunde haft lön i december 2019 om jag hade behövt ta det. Det var rena rama skära oturen att det blev på det sättet det blev.
Integrationsprojekt på paus
Projektet som Günter Villman arbetar med under 2019 finansieras av Europeiska socialfonden. Tillsammans med en affärspartner ska han hjälpa unga nyanlända kvinnor att hitta jobb och utbildning. Villman hinner tala med en rad politiker och tjänstemän i minst tre sydostsvenska kommuner, däribland den egna kommunen Emmaboda, för att hitta kvinnor som passar för projektet. Projektet upplevs inledningsvis vara alltför likt Arbetsförmedlingens och Integrationscentrums egna verksamhet, men till slut lossnar det och sju kvinnor är redo att delta. Villman Communication fakturerar affärspartnern 469 000 kronor och får ut uppskattningsvis 200 000 – 300 000 kronor från Jordbruksverket. Då slår pandemin till och projektet sätts på paus.
Men istället för att betala ut lön, så har Villman Communication samlat intäkterna i bolaget.
Hur ska man förstå att du inte tog ut någon lön innan det då när du kunde göra det?
− Javisst hade jag kunnat ta ut en lön, men har du varit egenföretagare någon gång? Hur jobbade du då – tog du ut lön varje månad eftersom man inte vet nästa månad om man har lön igen, säger Günter Villman.
Tjänstledigt för politiska uppdrag
Stödet fanns till för att ersätta lönekostnader. Detta är tydligt i ansökningsformuläret. Men det finns undantag från regeln om att man ska ha en lön i jämförelsemånaden. Ett stavas tjänstledighet. Günter Villman säger till Arbetsvärlden att han förstod att det krävdes lönekostnader i jämförelsemånaden, men att han varit tjänstledig.
I praktiken räckte det med att den sökande skrev i ansökan till Tillväxtverket att hen varit tjänstledig under jämförelsemånaden. Det gjorde Günter Villman. Han hade beviljat sig själv tjänstledighet för att hinna sköta sina politiska uppdrag.
”Tjänstledigheten beviljades då Günter Villman är ny i politiken och att denne utöver platsen i Fullmäktige även blev vald till styrelsens ordförande i Emmaboda Bostads AB. Utöver dessa uppdrag har Günter Villman blivit säkerhetsklassad genom kommunens försorg för att ges möjlighet att utveckla kommunens säkerhetsplan eftersom Günter Villman har en bakgrund inom Försvarsmakten”, skriver han till Tillväxtverket.
Hur kunde du vara tjänstledig för politiska uppdrag och arbeta samtidigt?
− Det är inte mer än att jag var tjänstledig i december och januari och började jobba i februari igen.
Okej, men nu säger du att du var tjänstledig i december och januari men du skriver ju till Tillväxtverket att du var tjänstledig i samband med dina politiska uppdrag. Jag tolkar det som att tjänstledigheten då började samtidigt som de politiska uppdragen i oktober 2018?
− Ja, men det är så du tolkar det.
Men så var det inte utan du var endast tjänstledig två månader?
− Ja, två och en halv månad om man ska vara noga. Jag förstår vilken slutsats du drar, och det är väldigt lätt att dra felaktiga slutsatser i de här sammanhangen och jag har inte särskilt reflekterat närmare över perioden utan jag har bara talat om att jag var tjänstledig där för politiska uppdrag.
Var det så att du uppgav tjänstledighet till Tillväxtverket som ett sätt att få korttidsstödet eftersom du inte haft någon lön?
− Självklart kan man göra så och hade jag velat att det skulle se rätt och riktigt ut så hade jag tagit ut lön de där tre månaderna det handlade om och tagit det som klumpsumma och redovisat det på det sättet som var tillåtet enligt Tillväxtverket. Det fanns ju en sådan möjlighet också.
Tillväxtverkets enhet för korttidsstöd säger att det har förekommit enstaka fall där en utbetalning av lön i klumpsumma godkänts som underlag för korttidsstöd, men att i normalfallet krävs att företaget kan uppvisa någon form av regelbunden löneutbetalning.
Nu när Tillväxtverket bedömt att du inte hade rätt till korttidsstöd på samma grund som du beviljades stöd 2020 – tycker du att du borde betala tillbaka stödet som du fick 2020?
– Jag vet inte – jag har inte funderat på den frågan så djupt än. Jag är väldigt kluven till det eftersom– vi hade ett uppdrag och skulle genomföra det och jag skulle få en lön under tiden – så både ja och nej.
Det fanns en önskan om att pengarna måste ut
Nu när grunden för beslutet 2020 visat sig inte hålla, kommer de utbetalade pengarna att krävas tillbaka? På Tillväxtverket vill man inte kommentera det enskilda fallet men uttalar sig generellt. Daniel Schale är presskommunikatör på Tillväxtverket.
− Ja, framkommer det nya uppgifter kring ett företag där vi kan misstänka medvetet fusk eller att man lämnat oriktiga uppgifter så kan vi titta på det igen och kan kräva tillbaka pengarna eller gå vidare med en anmälan till polisen. Då får man sätta sig ner och titta på om man kan kräva tillbaka stödet, säger han.
Hur kan Tillväxtverket komma fram till att samma grund som berättigade till korttidsstöd 2020, inte gör det år 2021? Och varför krävs inte pengarna tillbaka?
− När stödet kom var det nytt för alla så våra kontrollmekanismer har utvecklats. Det kan finnas kontroller som inte gjordes i början av stödet men som sedan införts. Pengarna skulle ut snabbt och sen fanns möjligheten att göra kontroller i efterhand. Det fanns en önskan från politiken och marknaden att pengarna måste ut.
Granskar även enmansbolag
Arbetsvärlden har talat med en utredare för korttidsstöd. Hen vill inte kritisera kollegorna inom Tillväxtverket. Stödet hade aldrig prövats förut och det var viktigt att det betalades ut snabbt. Men utredaren menar ändå att Tillväxtverkets återkrav och utredningar fokuserar på stora företag och belopp och att man därmed missar en del mindre aktörer.
− Vi tittar på alla tips som kommer in och utreder vidare när det är möjligt. Om ärendemängden är stor kan vi självklart behöva prioritera ärenden och då kan det bli främst ärenden som handlar om lite större belopp. Men det finns ingen strategi att enbart titta på stora företag och stora belopp. Vi granskar allt från enmansbolag till stora koncerner, säger Daniel Schale.
Någon med ett politiskt förtroende uppdrag borde förstå det problematiska i att söka stödet bara för att få möjlighet att betala ut lite extra lön till sig själv.
Bryter mot andemeningen med stödet
Utredaren menar att företagare som begär stöd utan att vara berättigade ställer till det för andra.
− När kontrollerna varit svåra och tidskrävande att utreda, så innebär det också att den som söker stöd utan att egentligen vara berättigad fördröjer handläggningen av ansökningar som behöver utredas, men där företagen faktiskt har rätt till stöd.
− Det har som i många andra nödsituationer ställts högre krav på moral hos de som har övervägt att söka stöd, menar utredaren.
Hen kommenterar också direkt ärendena med Villman Communication.
− Någon med ett politiskt förtroende uppdrag borde förstå det problematiska i att söka stödet bara för att få möjlighet att betala ut lite extra lön till sig själv. Bakgrundsfrågorna vid ansökan är utformade på ett sätt att i alla fall jag själv förstår andemeningen med stödet, och att företag som är berättigad till stöd ska påverkas av pandemin på ett sätt att man riskerar att behöva säga upp personal, eller gå i konkurs.
P4 Kalmar rapporterar om Arbetsvärldens avslöjande. Hör inslaget här.