Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Polisforskare: Behövs mer praktik i polisutbildningen Stefan Holgersson, polis och polisforskare, menar att samhället har mycket att tjäna på en längre polisutbildning med mer praktik. Foto: Linköpings universitet

Polisforskare: Behövs mer praktik i polisutbildningen

Polisen Polisförbundet vill att polisutbildningen görs om till en treårig högskoleutbildning och att polisvetenskap inrättas som ett akademiskt ämne som det går att forska i. Den svenske polisen Stefan Holgersson är professor i polisvetenskap vid Oslo universitet och märker skillnader mellan den svenska och norska poliskåren.
17 Aug 2018

Sverige har hamnat rejält på efterkälken när det kommer till att utveckla polisen om man jämför med flera av våra grannländer. Det menar Polisförbundet som i DN debatt efterlyser polisvetenskap som ett eget akademiskt ämne och att polisutbildningen görs om till en treårig högskoleutbildning. Reformerna skulle ge polisen möjlighet att utveckla sina metoder, bedriva forskning och skaffa sig en vetenskaplig grund som i dag saknas i arbetet, menar facket.

Stefan Holgersson är yrkesverksam polis i Sverige och håller samtidigt en professur i polisvetenskap vid Olso universitet. Han menar att Sverige i dag förspiller kompetens inom polisen som skulle kunna gynna samhället.

Det finns väldigt mycket idéer och beprövad erfarenhet inom polisen som man skulle kunna omsätta i forskning

– Jag märker att polisen i Norge, där polisvetenskap är ett akademiskt ämne i dag, har ett betydligt mer reflekterande förhållningssätt till sitt arbete och intresserar sig mer för forskningen, säger Stefan Holgersson till Arbetsvärlden.

Enligt honom behöver den svenska polisen bli en mer lärande organisation med ett förhållningssätt att, liksom den norska poliskåren, reflektera över arbetet och knyta an till forskning.

– Det finns också väldigt mycket idéer och beprövad erfarenhet inom polisen som man skulle kunna omsätta i forskning om möjligheten fanns. Samhället har mycket att tjäna på att ta tillvara på detta, säger Stefan Holgersson till Arbetsvärlden.

Han är positiv till en treårig, akademisk polisutbildning med förbehållet att den präglas av mycket praktik där studenterna avlastar den yrkesverksamma polisen.

– Den får inte bli för teoretisk. Det bästa vore att varva teori med praktiska moment där polisstudenterna är med och bedriver polisiärt arbete under utbildningens gång. På så vis skulle polisstudenterna kunna bidra i verksamheten tidigare än i dag samtidigt som de har tid att fördjupa sig längre och få en större förståelse för arbetet, säger Stefan Holgersson.

Lång kamp för högskoleutbildning

Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet, betonar att man länge lyft behovet av en högskoleutbildning för polisen.

Lena Nitz, ordförande i Polisförbundet. Foto: Pernille Tofte.

– Vi har drivit den här frågan i 15 års tid. Flera utredningar har gjorts om polisutbildningen och alla har föreslagit just att utbildningen bör göras om till en högskoleutbildning. Men det har ändå inte funnits någon politisk majoritet för att genomföra en sådan reform, säger Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet.

Strax efter att Polisförbundets debattartikel publicerats i DN tar också Liberalernas rättspolitiska talesperson Roger Haddad replik där han meddelar att hans parti inte kommer medverka till en längre utbildning:

”Inte en enda polisstudent har under mina åtta år inom justitieutskottet efterfrågat en längre, akademisk utbildning. Polisutbildningen är attraktiv och lockar tusentals sökande. Men vi börjar tappa de som verkligen borde bli poliser. Orsaken är usla lönevillkor, dåliga karriärmöjligheter, oklara besked vid antagning och tjänstgöring under aspirant samt arbetstider som gör att man inte lockas eller vill vara kvar,” skriver Roger Haddad (L).

En polisforskning i polisvetenskap gör att vi kan hitta de bästa metoderna för att bedriva polisarbetet i Sverige.

Men enligt Polisförbundet har bristen på akademisk koppling också gjort att den svenska polisens arbete utvecklats långsammare än det borde. Metoderna som polisen använder i dag är sällan utvärderade på ett vetenskapligt sätt. Samhället blir allt mer komplext, vilket också gäller brottsligheten, och därför är det viktigt att den svenska poliskåren får förutsättningarna att hänga med i utvecklingen, menar Lena Nitz.

– En polisforskning i polisvetenskap gör att vi kan hitta de bästa metoderna för att bedriva polisarbetet i Sverige. Det går inte att importera polisarbetet från andra länder eftersom villkoren skiljer sig åt. Också i Sverige, som är ett väldigt avlångt land med betydande regionala skillnader, kan metoderna som är effektivast att använda skilja sig åt beroende på var i landet man är, säger Lena Nitz.

17 Aug 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.