Polisen: ”Oacceptabel situation” Under upplopp efter en koranbränning i Malmö väljer flera demonstranter att kasta sten mot polisen. Foto: TT

Polisen: ”Oacceptabel situation”

Hot Samtidigt som hoten mot flera tjänstemannagrupper ökar, så har antalet personer som döms för hot mot tjänsteman minskat. Utvecklingen märks hos dem som är satta att själva utreda hoten: Polisen.
– Det är en oacceptabel situation som vi har en utmaning i att vända, säger Ari Stenman, säkerhetschef på myndigheten.
28 okt 2020

I Polisförbundets undersökning från 2019 uppger hälften av de 2 943 medverkande i att de utsatts för hot, våld eller motsvarande våldsamt motstånd. Bland poliser i den ingripandeverksamheten uppgår andelen till 84 procent. En majoritet av de medverkande upplever också att hot och våld mot poliser ökat under den gångna tvåårsperioden.

– Det är glasklart att det har blivit tuffare för poliser, säger Patrik Danielsson.

Patrik Danielsson. Foto: Polisförbundet.

Han är nationellt huvudskyddsombud på Polisförbundet och har arbetat som polis i 30 år. Under hans karriär har hoten mot poliser ökat, samtidigt som andelen poliser i yttre tjänst minskat. Han pekar på hur undersökningen även fångar upp att många poliser väljer att inte anmäla det de utsatts för: Endast var femte polis uppger att de anmäler allt de utsätts för.

– Det är ett väldigt stort mörkertal. Vi ser hur man med tiden upphör att anmäla saker man utsatts för. Det blir en del av vardagen som man köper, fast man egentligen inte borde göra det.

Han ser även en tendens i att fler kollegor som utsatts för hot från kriminella element avstår från att anmäla:

– Vi ser att man inte vill anmäla den här typen av händelser, på grund av oro om sina anhöriga och rädsla att utsättas. Det är skrämmande att man inte törs lyfta fram det här, säger han.

Det är skrämmande att man inte törs lyfta fram det här

Polisförbundet har antagit ett arbetsmiljöpolitiskt program där man presenterar en rad förslag på förbättringar: Fler poliser, kompetensutveckling och krav på att personuppgifter stryks från tjänstelegitimationen.

– Vi ser inga godtagbara skäl till att vi ska behöva skylta med fullständigt personnummer. Som det är nu kan vem som helst få fram hemadress och liknande om en polis genom en enkel nätsökning.

Hur ser du på att det påverkar transparensen och möjligheterna att granska en enskild polis? 

– Vi vill absolut inte avidentifiera eller anonymisera polisen, det ska vara möjligt att identifiera en polis. Men det ska ske genom ett tjänstgöringsnummer och lämnas ut efter sekretessprövning.

Vill ta bort personuppgifter

En annan aspekt som förbundet och myndigheten har samsyn kring är projektet med att poliser ska bära kroppskameror.

– Vi har sett att det har en avhållande effekt på personer vi möter. Man blir mer varsam med hur man uttrycker sig och det ger ett mer gynnsamt utredningsläge eftersom vi kan dokumentera de brott som faktiskt sker, säger Patrik Danielsson.

Regeringen har meddelat att man avser att utöka polisorganisationen med 10 000 fler anställda till 2024. Polisförbundet välkomnar ambitionen, men menar att det går för långsamt och att man skulle behöva minst 10 000 poliser för att täcka de behov som uppstått.

– Vi har en ganska ung poliskår i yttre tjänst som är satt att möta de här hoten och våldet. Det är en tuff miljö som kanske gör att en del väljer att inte stanna där så länge. En viktig del är att vi måste bli fler för att dela på bördan, en annan är att arbetsgivaren måste hitta sätta att behålla poliser i yttre tjänst. Tidigare var det en större åldersblandning på poliser i yttre tjänst. Här måste arbetsgivaren skapa större möjligheter till karriär och utveckling.

Nyheter

Mönstret om att poliser och tjänstemän utsätts alltmer återspeglas i Brottsförebyggande rådets, Brå:s, anmälningsstatistik: Där har andelen anmälningar om hot mot tjänsteman ökat från 45 stycken per 100 000 invånare år 2000 till 61 stycken 2019.

Myndigheten genomförde 2016 en särskild undersökning som gick ut till en rad myndigheter, däribland polisen, 2016. Där framkom att tendensen är att så kallad otillåten påverkan ökat, i jämförelse med tidigare undersökningstillfällen. Men resultatet är inte entydigt:

Karolina Hurve. Foto: Pernilla Tofte.

– Man har arbetat med de här frågorna länge på myndigheterna, och det tycks i dag finnas en lägre tröskel för att benämna en händelse som otillåten påverkan. Det påverkar hur deltagarna sedan svarar i undersökningen, säger Karolina Hurve, utredare på Brå.

En annan faktor som förklarar glappet mellan anmälda brott och den inrapporterade utsattheten i exempelvis Polisförbundets undersökning, är anmälningsbenägenheten.

– Det kan finns olika skäl till att man inte väljer att anmäla, men lite förenklat så minskar viljan att anmäla ett brott om man känner att anmälan inte kommer leda till någonting, säger Karolina Hurve.

Antalet lagföringsbeslut med våld eller hot mot tjänsteman som har minskat under åren 2009 – 2018. Källa: Brå.

Ari Stenman är säkerhetschef på Polismyndigheten. Han delar bilden av att det blivit ett allt hårdare arbetsklimat för poliser.

– Jag tror att alla är medvetna om att polisyrket aldrig kommer vara helt riskfritt, men vi ser att hoten ändrat i karaktär och att man i större utsträckning försöker påverka våra medarbetare i deras tjänsteutövning.

Ari Stenman. Foto: Polisen.

Säkerhetschefen Ari Stenman lyfter fram att myndigheten inrättat en särskild grupp som enbart arbetar med medarbetareskyddet.

– Vi arbetar aktivt med ett 20-tal arbetsspår för att öka tryggheten för våra anställda. Det handlar om att minska riskerna för exponering för att bli utsatt, men också att utveckla stödet om något skulle hända, säger han och håller med om att polisen kan förbättra stödet för medarbetare som varit utsatta.

Forskare: Inte tillräckligt med stöttning

Psykologiforskaren Stefan Annell har följt årskullen polisstudenter från 2008 inom ramen för sin doktorsavhandling. I den uppföljande studien ”Lämna yrket eller stanna kvar? En studie om nya poliser” från 2019 följde han och kollegor upp hur det gick för studenterna. Endast sju procent av deltagarna hade då valt att lämna yrket.

– Det var förvånansvärt få som slutat. Den enskilt mest avgörande faktorn bakom beslutet att lämna polisen var att man tidigt i karriären hade låg så kallad organisatorisk samhörighet.

Forskarna tittade även på hur en hög arbetsbelastning, lön eller tidiga hot påverkat polisernas beslut att lämna yrket.

– Det är många som har varit utsatta för hot i arbetet, och många utav dem har inte fått stöttning i den utsträckning som de förväntade sig. Men det man var med om under det första året hade inte en varaktig effekt för att man senare skulle välja att lämna yrket, säger Stefan Annell och fortsätter:

– Det är heller inte självklart att söka krisstöd, men jag tror att det har skett en kulturförskjutning där det blivit lättare.

Lämnar yrket

Flera av respondenterna tecknade en bild av en tuff arbetssituation och Stefan Annell bedömer att hotsituationer i kombination med livspusslet spelar in när poliser söker sig bort från yttre tjänst.

– I början av karriären är det många som dras till spänning i yttre polisarbete. Men att utsättas för fysiska hot kan ha en förändrad betydelse mellan man är 30 och 37 år. Arbetar du i yttre tjänst så vet du faktiskt inte vad du möter när du går in i en lägenhet eller stoppar en bil. Här säger en del att de omprioriterat efter att de fått barn, säger Stefan Annell och understryker att studien inte tittat närmare på om deltagarna sökt sig till andra tjänster inom polismyndigheten.

Stefan Annell. Foto: Stockholms universitet.

Han knyter ihop resonemanget med det faktum att personer verksamma i yttre tjänst riskerar att behöva jobba övertid, vilket kan vara knepigt om man ska hämta på förskolan. Annell lyfter även fram hur karriärvägarna inom polisen främst går via chefstjänster och hur polismyndighetens frekventa användning av riktade projekt påverkar den sociala samhörigheten:

– Projekten kan på kort sikt vara väldigt bra, men det slår samtidigt sönder den sociala samhörigheten som vi ser att många poliser efterlyser. Om folk ständigt kommer och går, så riskerar man att fler ställer sig frågan: Varför ska jag gå tillbaka till den yttre verksamheten? Man kan säga att det är ett snyggt, rationellt sätt att maximera resursanvändningen i organisationen. Men man missar att det är människor som man arbetar med, människor som har behov av social samhörighet.

Säkerhetschefen Ari Stenman berättar att polisen nu tittar på alternativa lösningar tillsammans med andra myndigheter vars personal är utsatt för en liknande hot-problematik.

– Det handlar ytterst om att jobba med en palett av åtgärder. Det ska inte vara enkelt för grovt kriminella att komma över polisers privata uppgifter. Här har vi en dialog med andra myndigheter som Skatteverket, Kustbevakningen och Försäkringskassan för att göra gemensam sak, säger Ari Stenman.

En klapp på axeln om man varit med om något traumatiskt

Psykologen Stefan Annell visar i sin forskning att flera poliser upplever att stödet varit för litet: Hur ser ni på det?

– Det är svårt att säga något om individernas upplevelser, men jag har en ambition om att varje polis ska känna ett stöd om det händer någonting, säger han och fortsätter:

– När jag började jobba som polis på 90-talet, fick man en klapp på axeln om man varit med om något traumatiskt. Här har det hänt väldigt mycket: I dag har vi ett system med stödpersoner som är duktiga på frågorna och vet hur utsatta personer känner. Det är ett system som vi vill utveckla ännu mer så att man känner sig trygg.

28 okt 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan