”En polisberedning och bättre utbildning ska göra polisen effektivare”

I år har Lena Nitz varit frontfigur för Polisförbundet i sammanlagt tio år.

Ett decennium där polisarbetet i stora drag präglats av omorganisation, en spektakulär brottsutveckling och en stor bemanningsbrist.

– Polisbristen gör att man vid toppar hämtar från andra delar i landet. Hur man än förflyttar polisresurserna är bristen generell.

Polis och kriminaltekniker utanför Strandskolan i Lomma efter ett misstänkt mordförsök på en ung man nyligen. Foto: Johan Nilsson / TT

I dag gapar 413 av 1 020 platser på polisutbildningarna tomma, varnar de fem lärosäten som utbildar poliser på torsdagen i en debattartikel i DN. Samtidigt slutade många poliser under en period, och i dag lämnar 4, 5 procent av dagens runt 20 400 poliserna, och 9,1 procent av de cirka 11 300 civilanställda varje år.

I Kalix dröjde det  förra våren över en timme innan en patrull kom fram till en lägenhet efter att en granne larmat. Under tiden mördades en kvinna.

– Det finns för många händelser dit vi inte hinner åka helt enkelt och dessutom är vi tyngda av skjutningar och sprängningar som tar mycket av resurserna

–  Vi klarar ju inte vårt uppdrag så som allmänheten egentligen kan ställa krav på att vi ska göra. Och det märks av, både när det gäller yttre verksamheten där vi får prioritera hårt ibland vilka jobb vi åker på, och då det i vissa delar av landet är så stor brist att vi inte ens hinner åka på prioritet 1-jobb.

– Dessutom är vi tyngda av skjutningar och sprängningar som tar mycket av resurserna, säger Lena Nitz.

Dubbelmord blev särskild händelse

Ett dubbelmord i Vallentuna utanför Stockholm klassades också nyligen som en särskild händelse, något som annars sker vid uppseendeväckande dåd, typ en terrorattack, som inte är anpassade för polisens organisation. Det innebär att resurser i en region samlas under en kommenderingschef.

Platsen där två personer hittades döda i Vallentuna utanför Stockholm. Polisen misstänker att de har mördats.
Foto: Christine Olsson / TT

Är det här polisens nya arbetssätt för att få ihop resurser?

– Ja, att vi är för få visar sig både i ingripandeverksamheten, där vi får prioritera hårt, men också i utredningsverksamheten där vi får lägga utredningar åt sidan alltför länge. De läggs på hög.

Stort fokus på antalet poliser

Landets politiker har de senaste åren också lagt stort fokus på antalet poliser. Några dagar efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017, höll socialdemokraterna en kongress och lovade 10 000 fler polisanställda.

Det politiska beslutet var ju inte grundat i någon som helst verksamhetsanalys eller behovsanalys. Inte på lokal nivå, och inte på nationell nivå utan det här var ju en budgivning där olika politiska partier bjöd över varandra.

Men enligt Nitz är dagens tillväxtmål inte verksamhetsbaserat.

– Det politiska beslutet var ju inte grundat i någon som helst verksamhetsanalys eller behovsanalys. Inte på lokal nivå, och inte på nationell nivå – utan det här var ju en budgivning där olika politiska partier bjöd över varandra.

Polisens tekniker undersöker en loftgång där en bomb exploderat på Tönsbergsgatan i Husby i nordöstra Stockholm. Foto: Fredrik Sandberg / T

Vill ha en polisberedning

Enligt Lena Nitz är det hög tid att politikerna hörsammar fackets krav på en polisberedning, som likt den parlamentariska försvarsberedningen kan analysera behov och förmågor.

– Det senaste året har vi tryckt på ordentligt för att få till en polisberedning med anledning av att vi behöver få de här omvärlds- och verksamhetsanalyserna för att få långsiktiga politiska beslutsåtaganden för polisen. Orsaken är att vi upplever att de politiska besluten ofta grundar sig i kortsiktiga populistiska överväganden.

Än så länge har intresset från politiken varit ljumt. Men ett första steg togs i höstas, menar hon, då regeringspartierna enades om ett 34-punktsprogram för att stärka brottsbekämpningen och förbättra uppklarningsprocenten. En punkt handlar om att tillsätta en riksdagsberedning för trygghetsfrågorna. Direktiven väntas senare i vår.

Men den kommande Trygghetsberedningen motsvarar inte förbundets krav, menar Lena Nitz.

– Nej, men det är ett steg i rätt riktning. Trygghetsberedningen ska gälla under en viss tid och vi tycker att en polisberedning ska finnas kontinuerligt och hela tiden ha i uppgift att analysera: Vilken förmåga ska svensk polis ha? Vilka utmaningar är det vi står inför, vilka arbetsuppgifter är det vi ska ha?

Ljumt intresse

Vilken respons har ni fått från regeringshåll?

– Det har nog varit så att man funderat. Man har sett till försvarsberedningen och sneglat på deras problem, men för Polisförbundets del är det självklart att vi behöver ha ett mer långsiktigt politiskt strategiskt tänkt när det gäller den inre säkerhet som polisen står för.

Hur är kravet på en polisberedning kopplat till den spektakulära brottsutveckling när det gäller skjutningar och sprängningar?

– Den utvecklingen tror jag att man skulle ha sett tidigare med en beredning. Och den skulle också kunnat ha resulterat i en mer blocköverskridande diskussion och överenskommelser om viktiga beslut för den inre säkerheten, säger Lena Nitz.

Enligt Polismyndigheten har man dock i dag redan täta kontakter med regering och riksdag.

”Det sker bland annat genom dialoger med regeringskansliet och genom polisens insynsråd på nationell och regional nivå. Om det ska inrättas en polisberedning är ytterst en politisk fråga”, uppger Polismyndigheten i ett mejl till Arbetsvärlden.

Samtidigt saknar och efterlyser Lena Nitz också en diskussion om att utveckla polisen som yrkeskår, ” hur yrket polis ska utvecklas in i framtiden”, säger hon.

Varför saknas den diskussionen?

– Jag vet inte. Jag har under mina tio år, då jag haft tre rikspolischefer, inte känt eller märkt att någon av dem har fört diskussionen i någon vidare utsträckning. Detta trots att jag frågat: du äger ju en hel yrkeskår, vad ska du göra med den?

Enligt Lena Nitz har diskussionen kring kårens framtid snarare handlat om dess arbetsuppgifter, som: ska polisen eller sjukvården ”åka på fyllor eller lobbar”.

En polis vid en avspärrning på Vitemöllegatan i Malmö där en moped nyligen sprängdes i luften intill en fastighet. Foto: Johan Nilsson, TT

Polisförbundet vill bland annat förbättra dagens polisutbildning.

Under 2018 inträffade runt 1,5 miljoner brott i Sverige, varav omkring hälften avskrevs direkt, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Uppklarningsprocenten för mord, dråp och misshandel med dödlig utgång var samma år 16 procent, för misshandel av barn 7–14 år 8 procent och för hemfridsbrott (olaga intrång) 6 procent,

Samtidigt visar Brå:s forskning ingen solklar koppling mellan fler poliser och bättre uppklarningsprocent när det gäller brott mot personer. Bland annat kommer många nya oerfarna poliser in, och resurser måste också satsas rätt, konstaterar forskarna i en rapport 2013.

Hur ska uppklarningsprocenten förbättras, anser du?

– Utöver att tillsätta en polisberedning, är det att öka förmågan för svensk polis att möta framtiden. Det är ett komplext yrke, kriminaliteten är mer organiserad och har blivit mer internationell och IT-baserad. Då behöver vår utbildning också förlängas till sex terminer. Då kommer vi upp till en kandidatexamen, vilket innebär att man också kan läsa vidare och forska, säger Lena Nitz.

Nitz vill se fler poliskandidater

Polisutbildningen är i dag en uppdragsutbildning som bedrivs vid fem lärosäten och pågår fem terminer. Inte på alla orter får eleverna dock akademiska poäng för utbildningen. Två statliga utredningar, den senaste från 2016, har kommit fram till att utbildningen behöver reformeras – men så har inte skett.

Umeå universitet är dock först i landet med att erbjuda eleverna att läsa en extra termin som en fortsättning på polisutbildningen. I januari gick de första ut och fick en kandidatexamen.

Riksdagspartierna har hittills varit oense i frågan om att reformera polisutbildningen till en akademisk examen. Dock ser det nu ut att finnas en svag majoritet för.

Det rödgröna blocket säger ja tillsammans med Centern, medan övriga borgerliga partier – L, M, KD och SD – säger nej.

Vad tycker fackets medlemmar om att gå en termin extra?

– Stödet har ökat över tid, det är fler som säger ja än som säger nej nu. Men när vi frågat unga vuxna 18–30 år vad som skulle göra att de blir intresserade av att bli poliser svarar många i dag att det är viktigt att utbildningen leder till en examen.

Under de senaste åren har också våld, hot och hat mot poliser ökat och ändrat karaktär, uppger Lena Nitz.

– Det har blivit mer hänsynslöst, man känner sig mer utsatt, och hoten har också riktats mer mot familj och den privata sfären.

Explosioner har också skett mot polishus och patrullbilar i utsatta områden har utsatts för stenkastning. Ett nytt brott mot blåljusmyndigheter har införts i år.

Polisens arbetsmiljö har blivit farligare, inte minst på grund av explosioner som här i bostadshus i Norrköping.
Foto: Magnus Andersson, TT

Medarbetarskyddet har inte hängt med i utvecklingen, enligt Nitz.

– Men nu tittar man på hur man ska öka skalskyddet kring polishus och området däromkring och på hur man ska skydda poliser och förbättra deras personliga utrustning, och hur bilglaset ska hålla bättre. Dessutom anser vi att det ska räcka att en polis identifierar sig med sitt tjänstenummer. Men där har vi inte stöd av regering och riksdag.

Vi är övertygande om att om detta hade funnits hade vi varit bättre förberedda på att veta vilja metoder som fungerar bäst i de förhållanden som vi har i dag

Utöver satsningen på Operation Rimfrost mot gängvåld i landet, satsar Stockholmspolisen nu också på Operation Gryning för att komma till rätta med kvinnovåld och våldsbrott i nära relationer, som också det länge varit utbrett.

– Där kan vi säga att vi har jobbat för en polishögskola sedan 2004 och för att poliser ska få forska på polisiära arbetsmetoder och polisiärt arbete – och vi är övertygande om att om detta hade funnits hade vi varit bättre förberedda på att veta vilja metoder som fungerar bäst i de förhållanden som vi har i dag, säger Lena Nitz.

Fler vill jobba förebyggande

Exempelvis Noa, Nationella operativa avdelningen, har de senaste åren tagit hjälp av forskare från Malmö universitet för att få del av rön kring förebyggande arbete i utsatta områden.

Enligt Polisförbundets ordförande är många poliser intresserade av att jobba mer förebyggande, men resurserna saknas ofta, påtalar hon.

– Också det är en konsekvens av polisbristen, för det första som får stryka på foten är det förebyggande arbetet, säger hon.

Lön avgörande för att minska polisbristen

Enligt Lena Nitz är lönen och arbetsvillkoren viktigare än andra faktorer om man vill behålla poliser i tjänst.

Gruppen polisanställda låg 2018 cirka 3 600 kronor under medellönen för statsanställda.

Samtidigt har det öppnats en arbetsmarknad för poliser inom den offentliga förvaltningen.

– Poliser har inte bara lämnat och gått till säkerhetssidan utan också till Migrationsverket, Försäkringskassan och Kriminalvården där man får markant högre löner och kan jobba åtta till fem från måndag till fredag, uppger hon.