Gustav bombhotades under praktiken Socialsekreteraren Gustav Södling fick redan under sin praktikperiod ta del av yrkets baksida, när hans arbetsplats mottog bombhot. Foto: Fredrik Sandberg/TT och Privat.

Gustav bombhotades under praktiken

Hot För socialsekreterare är hoten från missnöjda klienter ett ständigt orosmoln. Gustav Södling möttes av den tuffa arbetsvardagen redan under sin praktikperiod. – Vi fick utrymma socialkontoret efter att någon ringt in ett bombhot, säger han.
27 okt 2020 | 06:06
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

I en färsk Novus-undersökning av fackförbundet Vision riktad till landets socialchefer svarade en av sju att de utsatts för muntliga eller skriftliga hot under det gångna året.

För Gustav Södling i Linköping var utsattheten i sitt tilltänkta yrke inte en överraskning. Hans föräldrar har också arbetat inom socialtjänsten, och vetskapen om ett bitvis tufft arbetsklimat fanns sedan gammalt. Han tror att det spelade in i hans val att fortsätta sin yrkesbana, trots att han redan under praktikperioden – som socialsekreterare i Motala kommun 2007 – utsattes för hot.

– Under den här perioden fanns det en liten, men högljudd grupp som var missnöjd med socialens arbete. Samtidigt var det någon som ringde in anonyma bombhot till socialförvaltningen, berättar Gustav och fortsätter:

– Det kändes inte som att det var riktat mot mig personligen, utan ett uttryck för allmänt missnöje. Så jag kunde skjuta i från mig hotet. Det tar mer på en när det är riktat mot en själv.

Efter att Gustav tagit sin socionomexamen fick han jobb i Mjölby kommun som socialsekreterare. Där fick han egna, svåra ärenden som under ett år resulterade i allvarliga hot i tre separata fall.

– Det gemensamma var att det var stressade föräldrar som blev väldigt upprörda över beslut som handlade om deras barn.

Gustav Södling har utsatts för flera hot i sitt jobb som socialsekreterare. Foto: Vision.

Gustav arbetade vidare, men med en större oro för att någon skulle göra verklighet av hoten.

– Jag började använda säkerhetskedjan på dörren hemma och se mig om. Dessutom försökte jag få skyddade personuppgifter eftersom jag visste hur snabbt man kan hitta mig på nätet, men det var inte aktuellt. Det var definitivt obehagligt, säger han.

Gustav upplever att den stressiga arbetsmiljön förvärrade situationen och att han hade behövt mer stöttning från arbetsgivaren. Han anar ett mörkertal i statistiken över anmälda hot mot tjänstemän och tar sig själv som exempel: Bara ett av de tre uttalade mordhot han utsatts för har resulterat i en polisanmälan.

– En faktor som spelade en stor roll för min del är att arbetsbördan som socialsekreterare är extremt stor. Allt som ligger utanför det normala, faller bort. Det ska ju såklart göras en tillbudsanmälan om man blir utsatt för en hotfull situation. Men jag har förståelse för att man inte gör det.

– Sedan finns det en massa hotfulla situationer där någon säger saker som kan tolkas som hot, men som inte är regelrätta hot.

Utsattes för flera hot

Han ser även en annan dimension på problematiken:

– Vi som sökt oss till socialt arbete har ett socialt patos att vilja hjälpa utsatta människor. Då kan det vara lätt att känna att ytterligare ett problem i form av en polisanmälan mot brukaren inte gör saken bättre. Men ska du vara en socialsekreterare som orkar med yrket så måste du känna dig trygg i ditt arbete och i dina beslut.

Nyhetsbrev

I samband med att Gustav utsatte för flera hot på rad, blev han skyddsombud på sin arbetsplats. Han är numera även fackligt engagerad för Vision på deltid och har ägnat säkerhetsfrågor inom socialtjänsten en hel del arbete:

– Som jag ser det kommer risken att socialsekreterare mottar hot alltid finnas. Vi är tjänstemän som fattar svåra beslut om utsatta människor. Men verksamheten har ett ansvar att förebygga hoten och ha fungerande rutiner som man följer upp kontinuerligt så att de fungerar när hoten väl inträffar.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev