I Frankrike omtalas han som ”vår internationellt mest kända ekonom”.
Plötsligt är Thomas Piketty överallt, i tevenyheterna, han hörs i olika radiokanaler och syns på vart och vartannat tidningsomslag. Tidningen Libération har till och med engagerat honom som ”redaktionschef” under en dag. Det är på själva dagen då hans nya bok Capital et Idéologie, alltså Kapital och Ideologi, kommer ut i handeln.
Liksom hans bästsäljare från 2013, Kapitalet i tjugoförsta århundradet, är den med sina drygt 1200 sidor en riktig tegelsten. De som redan har hunnit läsa den, säger att den i alla fall är betydligt mer genomtränglig och nästan lättläst jämfört med föregångaren.
Att en bok av Thomas Piketty uppfattas som en så stor händelse i Frankrike förklaras delvis med att den förra blev en sådan succé. Kapitalet i tjugoförsta århundradet har översatts till ett 40-tal olika språk och sålts i 2,5 miljoner exemplar.
Men Thomas Pikettys inlägg är också en välkommen krydda i debatten. Han kallar sig själv optimist, och föreslår flera radikala lösningar för att bryta den trend av ökade ekonomiska orättvisor, som han beskrev i sin förra bok. Och som enligt både honom själv och en rad andra analytiker är en starkt bidragande faktor till att högerpopulismen vinner terräng.
Vi har en föreställning om att ojämlikheten förr i tiden var despotisk och berodde på maktfullkomlighet.
Själv sammanfattar han tanken bakom Capital et Idéologi med en enkel mening i inledningen:
Ojämlikheten är inte ekonomisk eller teknisk, den är ideologisk och politisk.
Påståendet kan tyckas självklart. Men Thomas Piketty säger att historien visar hur eliten under olika epoker har förklarat att den ekonomiska ojämlikheten är nödvändig för stabiliteten i ett samhälle, och därmed också till nytta för de fattiga. Och att så även är fallet idag.
Vi har en föreställning om att ojämlikheten förr i tiden var despotisk och berodde på maktfullkomlighet. Och att ojämlikheten idag skulle vara mer rättvis bara för att alla i teorin har samma chanser, säger han i intervju i Libération.
THOMAS PIKETTY
Thomas Piketty, 48 år, är fransk nationalekonom, specialiserad på ekonomisk ojämlikhet.
Boken Capital et Idéologie ges ut på franska den 12 september 2019 av bokförlaget Seuil.
Hans bok Kapitalet i tjugoförsta århundradet, som kom ut 2013, väckte stor uppmärksamhet. Den har idag översatts till ett 40-tal språk och sålts i omkring 2,5 miljoner exemplar. En svensk version gavs ut 2017. Den svenska nationalekonomen Jesper Roine har också skrivit en sammanfattning och förklaring av boken.
Thomas Piketty undervisar vid två högskolor i Paris; Paris School of Economics, och högskolan för samhällsvetenskap EHESS.
2011 skapade han ”World inequality database » tillsammans med forskare i Frankrike, Storbritannien och USA, där de presenterar statistik över inkomstutvecklingen i olika länder:
Under det senaste presidentvalet i Frankrike 2017, stödde han Socialistpartiets kandidat Benoit Hamon.
Inför EU-valet våren 2019 skrev Thomas Piketty och andra franska forskare: ”Manifest för Europas demokratisering” med konkreta förslag för att skapa ett mer demokratiskt EU.
Att det fortfarande finns en utbredd föreställning om att ojämlikheten är oundviklig härrör delvis ur de dåliga erfarenheterna av kommunismen, säger han. Denna är förmodligen också en av orsakerna till att finanskrisen 2008 inte ledde till större förändringar av det kapitalistiska systemet. Tiden var helt enkelt inte mogen. Det börjar den däremot bli nu, hävdar den franska ekonomen.
För att bevisa sanningen bakom påståendet om att vi faktiskt fritt kan välja en annan, mer jämlik samhällsutveckling, pekar han bakåt i tiden. Thomas Piketty beskriver förhållande till egendom under olika epoker, i olika system, och i olika delar av världen.
Ett chockerande exempel är vad som hände när slaveriet avskaffades.
En nästan helgonförklarad syn på privat egendom, vilken skyddar de välbärgades ställning, går nästan oavbrutet som en röd tråd genom tiden.
Ett chockerande exempel är vad som hände när slaveriet avskaffades. Slavägarna fick ekonomisk ersättning för att de förlorade ”egendom”, medan de forna slavarna inte fick gottgörelse för allt det gratisarbete de hade utfört.
Men han beskriver också positiva exempel som han tycker att vi borde dra lärdom av, som att USA:s ekonomi periodvis blomstrade och hur de ekonomiska orättvisorna minskade avsevärt under 60 och 70-talen, när marginalskatterna var extremt höga.
Thomas Piketty lägger fram ett batteri av förslag för att vi ska åstadkomma en mer rättvis, och mer hoppfull framtid. Han vill inte alls avskaffa det privata ägandet, eller det privata företagandet. Men däremot föreslår han att vi avskaffar miljardärerna genom att införa en progressiv förmögenhetsskatt, som gör att privata rikedomar inte kan växa för snabbt. Nya skatteinkomster ska bland annat delas ut som ett ”arv” till alla 25-åringar. Thomas Piketty vill också införa ett tak på aktieägarnas rösträtt, och samtidigt öka löntagarnas inflytande i större företag, och pekar mot Tyskland och Sverige, som goda exempel på att medbestämmande är bra för ekonomin.
Utopiskt eller inte? Det kan förstås bara framtiden visa.