Förvaltningsrätten underkände den sista april Arbetsmiljöverkets förbud mot att äldreboendet Serafen på Kungsholmen i Stockholm får utföra patientnära vård av boende som misstänks ha eller har covid-19. Orsaken var att Arbetsmiljöverket ansåg att de anställda som lägst måste bära vätskeavvisande munskydd och visir för att minska smittrisken.
Arbetsmiljöverket kommer nu att överklaga Förvaltningsrättens dom.
”Svårt att förutsäga hosta”
Arbetsmiljöverkets medicinska specialist har i ett sakkunnighetsutlåtande förklarat att:
”Det kan vara svårt att förutsäga när patienten kommer att hosta. Det kan vara svårt för patienten att få fram en näsduk att hålla för munnen vid hosta. I samband med hosta bildas stora och små droppar, som kan ’stänka’ på arbetstagaren.”
Men Stockholms stad, som stödjer sig på Folkhälsomyndighetens och Smittskydd Stockholms mjukare linje, anser att arbetsgivare ska kunna göra lokala riskbedömningar.
I väntan på avgörandet använder dock nu Serafens covid-19-team (en sjuksköterska och flera undersköterskor) alltid munskydd och visir när de jobbar nära misstänkt eller konstaterade coronasjuka, som vårdas i sina lägenheter.
Vårdpersonal tar på sig munskydd och visir inför att covid-19 test ska tas i ett tält utanför SUS Lund ( Skånes Universitetssjukhus) i Lund.
Foto: Johan Nilsson / TT
Det uppger Lena Slotte, chef för äldreomsorgsavdelningen på Kungsholmen.
− Vi har gjort så sedan man lade det här förbudet. Nu efter att den senaste domen kom har vi inte förändrat det, utan fortsätter att arbeta med munskydd och visir. Det kommer vi fortsätta att med men vi får se vad som händer framöver, säger hon.
Men på frågan om hur andra i Stockholms stad arbetar kan inte hon svara på.
Hon säger:
− Vår personal bär ett alltid långt visir för ansiktena men använde tidigare också, i enlighet med Folkhälsomyndighetens rekommendation, bara munskydd om det var väldigt patientnära och då det fanns risker.
Socialstyrelsen har köpt stora kvantiteter
Ett skäl till att Stockholms stad inte ville ha en generell regel i början av april när Arbetsmiljöinspektionen ägde rum var, enligt Anita Lidberg, personaldirektör i stadsledningen, att det rådde brist på vätskeavvisande munskydd.
Men enligt Erik Magnusson, inköpschef i Socialstyrelsens särskilda organisation, har man nu fått stora leveranser och kommer också att få omfattande leveranser av munskydd av IIR-klassen.
− Utifrån vårt uppdrag att fylla gapet mellan regioners och kommuners behov och tillgång har vi genomfört ett antal inköp av relativt stora kvantiteter som kommer komma regioner och kommuner till del, säger han.
Att det nu finns gott om munskydd, förändrar det Stockholms stads inställning i sakfrågan?
− Jag kan inte svara på det. Vi har hela tiden haft tillgång skyddsutrustning men då kanske bara under några dagar. Nu har vi skyddsutrustning som räcker en längre tid, säger Lena Slotte.
Serafen-målet kommer efter Arbetsmiljöverkets överklagan att hamna i Kammarrätten. Men trots att myndigheten nu bestämt sig för att gå vidare, har man i ett förtydligande den 9 april sagt att Serafen-beslutet inte ska tolkas gälla generellt inom omsorgen.
Samordnat uttalande
SVT Nyheter har avslöjat att Arbetsmiljöverket, tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård- och omsorg, Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, efter inspektionen på Serafen den 8 april, samordnat sina uttalanden med kommunernas arbetsgivarorganisation SKR (Sveriges kommuner och landsting). I ett pressmeddelande den 11 april betonar myndigheterna att arbetsgivarna lokalt får riskbedöma om munskydd behövs bakom visiret.
Fackförbundet Kommunal har därför JO-anmält Arbetsmiljöverkets agerande, som också kritiserats av statsvetare.
Tillbakavisar nedtonade krav
Inspektionschefen Pia Zetterström på Arbetsmiljöverket tillbakavisar i en debattartikel i Aftonbladet den 30 april att myndigheten backat på eller tonat ned skyddskraven.
”Det hade naturligtvis verkat enklare att ställa krav på att arbetsgivaren ska tillhandahålla munskydd och visir i alla lägen, utan att behöva bedöma när och hur skyddsutrustning ska användas bäst. Men vi är övertygade om att det är säkrare för personalen att arbetsgivaren alltid först gör en lokal riskbedömning så att skyddsåtgärderna blir adekvata”, skriver hon.
Upprinnelsen till den heta diskussionen är att Folkhälsomyndigheten den 30 mars sänkte sina krav på skyddsutrustning, och ansåg att användningen av munskydd kan avgöras av arbetsgivarna efter riskbedömning.
På sjukhusens Intensivvårdsavdelningar används mer omfattande skyddsutrustningar i arbetet med patienter med covid-19, än på vanliga slutenvårdsavdelningar och i omsorgen.
Foto: Magnus Andersson / TT
FHM:s ändringar fick inför publiceringen skarp kritik av Arbetsmiljöverket, som bland annat invände mot att Folkhälsomyndigheten plockat bort formuleringar om att skyddsglasögon eller visir ska användas tillsammans med munskydd eller andningsskydd vid all kontakt med en patient eller omsorgstagare.
Ovanstående är inte acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt.
”Hur ser jämlikheten ut mellan vårdpersonal i regioner respektive kommuner? Är det acceptabelt att en undersköterska i ett vårdboende i en kommun har en annan skyddsutrustning vid vård av brukare med covid-19 jämfört med en undersköterska som arbetar på sjukhus och vårdar covid-19-pateinter? Ska olika regioner ha olika riktlinjer för skyddsutrustning? Ska olika kommuner ha olika riktlinjer för skyddsutrustning? Ovanstående är inte acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt”, skrev Arbetsmiljöverket i remissvaret.
Johan Ingelskog, enhetschef inom Fackförbundet Kommunal, säger till Arbetsvärlden att försiktighetsprincipen måste gälla eftersom det är osäkert exakt hur viruset smittar.
Förbundet stödjer sig på WHO:s riktlinjer om kraven på de vårdanställdas behov av skyddutrustning − samtidigt fortsätter skyddsombuden inom Kommunal att lägga skyddsombudsstopp på omsorgsboenden som vårdar covid-19-sjuka.