Brevet skickades sedan parternas jurister under fredagen i förra veckan kommit med en fördjupad rättslig analys av förslaget till direktiv. De håller fast vid att direktivet strider mot EU:s grundfördrag och förbudet för EU att lägga sig i ländernas löneförhållanden.
– LO, PTK och Svenskt Näringsliv uppmanar regering och riksdag att göra allt för att sätta stopp för direktivet eller i vart fall se till att självregleringsmodeller som vår inte omfattas, skriver parterna i sitt brev.
Parternas jurister har gjort en fördjupad rättslig analys av direktivet med anledning av yttrandet om förslaget från Rådets rättstjänst, som ger grönt ljus för en reglering av minimilönerna på Europanivå.
Hedvig Forsselius, Unionens jurist.
Parternas jurister hävdar däremot att direktivet inte bara är en stor risk för vår svenska avtalsmodell utan också strider mot EU:s grundfördrag. De säger också att den garanti som finns i direktivets första artikel – Sverige ska inte tvingas införa lagstadgade minimilöner eller allmängiltigförklara kollektivavtal – inte är av någon rättslig betydelse.
– Rättsligt tar punkten enbart upp vad medlemsstater inte behöver göra när direktivet ska genomföras. EU-direktiv ska ange ett antal mål och syften. Därefter är det EU-staterna som implementerar dem i sina nationella rättsordningar. Här lägger sig EU-kommissionen i något som den inte förfogar över, nämligen hur medlemsstaterna ska göra för att uppnå direktivets syften, säger Hedvig Forsselius, PTK, en av tre partsjurister som har analyserat förslaget.
Vad vi allra helst önskar är att kommissionen drar tillbaka förslaget, men det verkar som en from förhoppning i dagsläget.
Tillsammans med Hanna Björknäs, LO, och Karolina Löf, Svenskt Näringsliv, står hon bakom en andra och fördjupad rättslig analys av direktivet om minimilöner.
Parternas jurister understryker även i denna analys att direktivet strider mot EU:s grundfördrag, som förbjuder lagstiftning som rör löneförhållanden i medlemsländerna.
– Vad vi allra helst önskar är att kommissionen drar tillbaka förslaget, men det verkar som en from förhoppning i dagsläget. Då måste man i förhandlingarna ta vår oro och våra farhågor på allvar så att vårt system skyddas på något reellt sätt, säger Hedvig Forsselius.
Parterna jurister lyfter fram ytterligare några frågor i sin analys.
Direktivet ger inte individuella rättigheter
De hävdar att EU inte kan tillförsäkra att alla arbetstagare ska ha rätt till minimilön. Unionen har inte sådana befogenheter. Rådets rättstjänst gav klartecken till direktivet just för att förslaget inte kan anses omfatta alla arbetstagare, men också för att det inte ger individuella rättigheter och enbart är ett ramverk som inte direkt reglerar minimilönerna.
– Rättstjänsten har vid läsningen av förslaget haft på sig glasögon som gjort denna tolkning möjlig.
Hedvig Forsselius hänvisar till vad EU-kommissionen sagt om målen för direktivet och vad kommissionens ordföranden Ursula von der Leyen uttalat. Alla löntagare ska omfattas av minimilöner och dessa ska ligga på en nivå som ger en skälig levnadsstandard.
– Det är lättvindigt att säga att Rättstjänsten har gett grönt ljus, eftersom slutsatsen är avgiven under vissa antaganden. Inget tyder heller på att man i förhandlingarna mellan Europaparlamentet och Rådet ska ta rättstjänstens invändningar på allvar, säger hon och hänvisar till parlamentets preliminära ställningstagande i förra veckan.
Där vill parlamentet skärpa direktivet och understryka att minimilöneskyddet ska omfatta alla arbetstagare och även ligga på en nivå av minst 60 procent av medianlönen och 50 procent av medellönen i respektive land.
Räcker inte med majoritetsbeslut
Direktivet vilar på fel rättslig grund för länder som sätter minimilöner med kollektivavtal, konstaterar parternas jurister också. Sådana frågor rör förhållanden mellan parterna och måste därför beslutas i enighet enligt EU:s grundfördrag. EU-kommissionen anser däremot att direktivets alla delar kan antas med majoritetsbeslut.
Parternas jurister vill också se en komplettering av rättstjänstens analys. Den tar inte upp förslaget ur kollektivavtalsländernas perspektiv. Juristerna saknar också en analys av om direktivet är förenligt med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen.
Ytterst handlar de svenska farhågorna om att den svenska kollektivavtalsmodellen kan hamna i EU-domstolen. Hur än direktivet utformas och vilka garantier eller undantag som Sverige än får, kan direktivets innehåll ytterst avgöras av EU-domstolen. Därför vill inte Sverige inte alls ha ett direktiv om minimilöner.