EU-parlamentet avvisar svenskt undantag från minimilöner Sara Skyttedal, EPP, Abir Al-Sahlani, ALDE och Helene Fritzon, S&D. Foto: TT

EU-parlamentet avvisar svenskt undantag från minimilöner

Minimilöner Arbetsmarknadens parter och kollektivavtalen ska stärkas i hela EU med hjälp av direktivet om minimilöner. Europaparlamentets rapportörer föreslår kraftiga skärpningar för att uppnå målet. Samtidigt avvisas att Sverige helt undantas. "Plakatpolitik" är en kritisk svensk kommentar.
Carl von Scheele
22 apr 2021

Direktivet om minimilöner kan förändra spelplanen i hela Europa, hävdar Dennis Radtke och Agnes Jongerius, EU-parlamentets båda rapportörer och tillika förhandlare i frågan om minimilöner.

– Det här är en av de viktigaste sociala frågorna på EU:s dagordning detta decennium, säger tysken Dennis Radtke, som kommer från den konservativa EPP-gruppen, men har förflutet som facklig ombudsman.

Tillsammans med den holländska socialdemokraten Agnes Jongerius har han ansvaret för EU-parlamentets ståndpunkt i frågan om minimilöner. Den är än så länge preliminär och parlamentet lär inte vara helt klart med sitt ställningstagande förrän i september.

– Det är min djupaste övertygelse att endast i kollektivavtalsförhandlingar kan man avgöra vad som är en anständig lön.

Centralt i direktivet och förslaget är att öka täckningsgraden för kollektivavtal, enligt Radtke. I parlamentets förslag höjs ribban till 90 procent av alla arbetstagare. Länder med mindre täckningsgrad ska vidta åtgärder för att stärka förhandlingssystemet.

”Kaffedrickandet fortsätter”

Ribban sätts så högt av rapportörerna att inte ens Danmark, som tillsammans med Sverige utgör den hårda kärnan i motståndet mot ett direktiv, klarar gränsen. Sverige ligger just på gränsnivån.

Samtidigt avvisar de båda rapportörerna de svenska parternas krav på att landet helt ska undantas från direktivet. Ett sådant undantag kan skrivas in i artikel som styr vilka länder som omfattas i direktivet. Normalt är det alla medlemsstater, i det här fallet skulle det kunna vara alla medlemsländer förutom Sverige och Danmark.

– Låt mig säga att kaffedrickande med svenska och danska kollegor fortsätter. Jag hoppas att vi hittar en bättre lösning än ett geografiskt undantag. Om vi börjar med sådana finns det inget slut på den vägen, säger Agnes Jongerius till Arbetsvärlden.

”Plakatpolitik”

Den svenska kritiken mot parlamentets förslag till ståndpunkter om minimilöner är hård. LO har redan till TT kallat förslaget en katastrof, som kan skjuta den svenska modellen i sank.

Centerpartiets EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani kallar förslaget ”verklighetsfrämmande plakatpolitik” och ”tondövt och irriterande” i en kommentar till Arbetsvärlden.

Sara Skyttedal, KD, säger till Arbetsvärlden att svenskarna jobbar i ordentlig uppförsbacke. Hon sitter i samma konservativa EPP-grupp som rapportören Dennis Radtke.

Socialdemokraten Heléne Fritzon sitter i sysselsättningsutskottet som behandlar direktivet. Hon är visserligen kritisk till många av rapportörernas skärpningar i sitt förslag, men vill nu vara konstruktiv och framför allt inte överge möjligheten att få ett undantag för Sverige.

– Jag har viss förståelse för rapportörernas skeptiska inställning till ett geografiskt undantag av Sverige och Danmark. Om man går den vägen riskerar man att medlemsstater med regimer som inte vill höja löner också begär undantag, säger hon till Arbetsvärlden.

Vill inte bli nedröstade

Heléne Fritzon vill i stället se ett systemundantag, alltså att vissa modeller för lönesättning undantas från direktivet. De kollektivavtalsmodeller som finns i Sverige och Danmark och som parterna sluter upp bakom skulle undantas.

– Det är det spår som är det mest angelägna just nu. Vi bedömer att det finns en majoritet i parlamentet för förslaget till direktiv om minimilöner som helhet, men också för rapportörernas förslag.

De svenska socialdemokraterna i parlamentet vill inte enbart protestera mot direktivet och bli nedröstade, utan åstadkomma resultat. I nästa vecka sätter de sig ner med rapportören Agnes Jongerius för att hitta en lösning som passar den svenska modellen.

Mer om förslaget

Även ett par andra ändringar i rapportörernas förslag till ståndpunkt för parlamentet om minimilönerna är kontroversiella för Sverige.

Parlamentet vill poängtera i direktivets Artikeln 1 att alla arbetstagare ska ha tillgång till minimilöneskydd. I EU-kommissionens direktiv står det att arbetstagare ska ha tillgång till skyddet. Rådets rättstjänst, som bedömt direktivets lagliga grund, hävdar att alla arbetstagare inte omfattas av direktivet. Om de däremot skulle omfattas strider det mot EU:s grundfördrag.

Parlamentet vill också skriva in i den bindande lagtexten att lagstadgade minimilönerna ska ligga på minst 60 procent av landets medianlön och 50 procent av medellönen. Rapportörerna ansåg att denna skrivning i den bindande lagtexten enbart var en vägledning, men Rådets rättstjänst har tidigare bedömt att sådana skrivningar i artiklarna skulle bryta mot EU:s grundfördrag och förbundet för EU att lägga sig i ländernas löneförhållanden.

Ledamöter i Europaparlamentet har fram till den 11 maj på sig att lägga förslag på ändringar av rapporternas ståndpunkt.

I september beräknas parlamentet rösta om hur parlamentets ställningstagande exakt ska formuleras.

Därefter kan förhandlingarna med rådet och EU-kommissionen om direktivets slutliga utformning börja.

+ Expandera

Sara Skyttedal fick i höstas igenom en skrivning i EPP-gruppen om att en icke bindande rådsrekommendation var lösningen i stället för ett tvingande direktiv. Den inriktningen har gruppen övergett. Nu är hennes linje att försvaga direktivet så mycket som möjligt, men hennes rapportör Dennis Radtke verkar i stället för en skärpning av direktivet.

Lyssnar inte gruppen?

– Vår rapportör har tagit ut svängarna och hoppas få med sig EPP-gruppen, men det är långt ifrån säker att han når hela vägen. Vi ger inte upp för det här. Det är en uppförsbacke. Vi lovade väljarna i valet att vi skulle försöka stoppa det här.

”Rådet är mer balanserat”

Några dagar före rapportörernas förslag till ståndpunkt för parlamentet kom ministerrådet med sina första justeringar av förslaget till minimilönedirektiv. Rådet utformar sin ståndpunkt under flera överläggningar inför förhandlingarna om direktivet.

Centerpartisten Abir Al-Sahlani, som också sitter i sysselsättningsutskottet, tycker dess försiktiga förändringar är mer balanserade än rapportörernas förslag.

– I rådet verkar tonläget och inställningen vara lite annorlunda, mer balanserat. Hittills är det positiva indikationer på att länder som Sverige kan komma att undantas, men det är alldeles för tidigt att ta ut något där.

Carl von Scheele
22 apr 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.