I januari kom EU-domstolens generaladvokat fram till att direktivet om minimilöner, som ska reglera medlemsländernas olika system för sådana, strider mot EU:s grundfördrag.
Danmark och Sverige, där arbetsgivare, fackliga organisationer och politiken varit enade i kampen mot ett sådant direktiv, gladde sig åt beskedet.
– Regeringen har i domstolsförhandlingen framhållit att EU inte har kompetens att lagstifta på sättet som gjorts i minimilönedirektivet. Vi stod upp för den svenska lönebildningsmodellen och arbetsmarknadens parters autonomi, sa jämställdhets- och arbetslivsministern Paulina Brandberg (L) till Arbetsvärlden efter beskedet i januari.
Här vill parterna värna systemet om att det är de själva som förhandlar fram sådant som löner, politiker ska inte lägga sig i.
Som medlemsländer är Danmark och Sverige ensamma i den här hållningen. Alla andra är för ett direktiv. Liksom Europafacket, ETUC.
ETUC har nu kommit med en så kallad counter-opinion i frågan. Och den går helt emot de fackliga kollegerna i norr.
”Avgörande för att stoppa fackfientliga metoder”
Enligt ETUC är generaladvokaters utlåtande en ”historisk felaktig” tolkning av EU-rätten som inte tar hänsyn till rådande praxis. Och organisationen uppmanar EU-domstolen att bortse från generaladvokatens ”icke-bindande yttrande”.
– Om generaladvokatens avvikande yttrande följs får det djupgående konsekvenser för miljontals europeiska arbetstagare som redan förlitar sig på direktivet om tillräckliga minimilöner, vilket är avgörande för att öka täckningen av kollektivavtal och stoppa fackföreningsfientliga metoder, säger Esther Lynch som är generalsekreterare för ETUC i ett pressmeddelande.
ETUC anser också att generaladvokaten tolkar begreppet lön för snävt.
I pressmeddelandet skriver man att hans tolkning baseras på en ”bokstavlig och teknisk läsning som inte är förenlig med fördragen, EU:s sekundärrätt eller den etablerade rättspraxisen från EU-domstolen”.