I stället för förstelärare: inför fyra karriärsteg för lärare och två för rektorer. De högsta ska också vara knutna till arbete på särskilt utsatta skolor. Det föreslog den statliga utredningen om lärares och rektorers professionella utveckling i sitt slutbetänkande i veckan.
Utredningen välkomnas av de två lärarfacken och Sveriges skolledarförbund, även om de saknar en satsning på att lätta lärares administrativa arbetsbörda.
Men ett extra karriärsteg för rektorer är inte ett säkert kort för ett attraktivare rektorsyrke, säger Pia Skott, universitetslektor vid Stockholms universitet som forskar kring rektorers förutsättningar. Hennes forskning visar att omständigheterna bakom är mer komplexa.
– Man kan inte bara stirra sig blind på faktorer som lön. Man måste titta på allt det som påverkar det dagliga arbetet som rektor, säger hon.
Huvudman kan vara avgörande
Utredningen föreslår att de högsta karriärstegen ska vara knutna till vilken skola du undervisar på eller leder. De högsta stegen ska bara nås genom tjänst på socioekonomiskt utsatta skolor.
På en högpresterande skola är det visserligen inga problem med resultat, men det kan till exempel vara ett väldigt högt tryck på skolhälsan.
Men även om det stämmer att de rektorer som leder särskilt utsatta skolor har stora utmaningar i sitt arbete, så är det bara en av många faktorer. Vad du har för huvudman är av mycket stor betydelse, oavsett om den är kommunal eller fristående, menar Pia Skott.
– Har du förutsättningar att mötas med andra rektorer för att diskutera utmaningar? Eller blir du ensam på din enhet och lämnas själv i de utmaningar du har, utan möjlighet till stöd från andra?
Hon säger också att det inte är så enkelt som att de socioekonomiskt mest utsatta skolorna är de enda som medför stora utmaningar. En sådan analys blir väldigt förenklad.
– På en högpresterande skola är det visserligen inga problem med resultat, men det kan till exempel vara ett väldigt högt tryck på skolhälsan. Och det innebär att du måste arbeta med annat, såsom lärarkårens förståelse för vad det betyder.
Vissa som idag är rektorer funderar på om de inte hellre vill vara förstelärare.
”Stressen minskar inte med högre lön”
Pia Skott säger att en fråga som det ofta talas om från bland annat fackligt håll är att förstelärarsystemet gjort det mindre attraktivt att vara rektor.
– Vissa som idag är rektorer funderar på om de inte hellre vill vara förstelärare. I den rollen kan du i större utsträckning driva den pedagogiska utvecklingen och löneskillnaden är inte så stor.
Men lön är verkligen inte den enda faktorn för att göra rektorsyrket attraktivt, säger Pia Skott, som även undervisar på rektorsprogrammet på Stockholms universitet.
– Jag satt senast igår med en grupp erfarna rektorer som läser vidareutbildningen här. De har ett arbetsliv med så hög press att de knappt klarar av det. De brottas ständigt med vad de kan hinna med, särskilt om de har livssituationer som gör att de inte kan arbeta på kvällar och helger. Den stressen skulle inte minska med högre lön.