Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Parterna om räntebeslut: Senfärdigt, men rätt att höja Riksbankens chef Stefan Ingves under dagens pressträff om räntehöjning. Foto: Thommy Tengborg / TT

Parterna om räntebeslut: Senfärdigt, men rätt att höja

Räntehöjning Arbetsmarknadsparterna Unionen och Svenskt näringsliv tycker att Riksbanken inte hade något annat val än att höja reporäntan. Även om den första höjningen kom i senaste laget.
20 Dec 2018

Trots att Riksbanken jämfört med i oktober nu har reviderat ner tillväxten, löneökningstakten och inflationen något för de kommande åren, väljer man ändå att höja reporäntan med 0,25 punkter, till –0,25 procent. Ytterligare höjningar skjuts fram till i slutet av 2019.

Anledningarna till höjningen är flera: löneökningarna beräknas bli något större 2018 än 2017, och arbetslösheten har fortsatt att sjunka och efterfrågan på arbetskraft är hög. Samtidigt överraskas Riksbanken av en svag produktivitetstillväxt, den bidrar dock till att arbetskostnaderna ökar, och att kostnadstrycket stiger i ekonomin.

Marknaden hade också förväntat sig en höjning, antingen nu eller i februari.

Dags att höja

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen. Foto: Kamilla Svensk.

På Unionen, som organiserar 600 000 tjänstemän i privat sektor, tycker man att det är rimligt att höja reporäntan nu.

– Inflationen har legat kring målet under 2018, och till och med över målet om 2 procent sedan i maj. Med tanke på att vi har haft en väldigt expansiv penningpolitik under så lång tid är det absolut dags att börja höja nu, säger chefsekonom Katarina Lundahl till Arbetsvärlden.

Enligt våra fackklubbar kommer framför allt de kunskapsintensiva tjänsteföretagen att fortsätta att öka antalet anställda

Riksbanken konstaterar i sin rapport att bristen på arbetskraft är den högsta sedan Konjunkturinstitutet på 1990-talet började mäta efterfrågan i hela näringslivet.

– Kompetensbristen är fortsatt stor och antalet lediga tjänster högt. Enligt våra fackklubbar kommer framför allt de kunskapsintensiva tjänsteföretagen att fortsätta att öka antalet anställda.

Hon anser att en nyckelfaktor för konjunkturutvecklingen framöver är byggandet i Sverige, även om nedgången i bostadsbyggandet i viss mån kan kompenseras av att vi bygger annat. Det kraftiga omslaget i en sektor som har varit drivande ser hon som en osäkerhetsfaktor för svensk ekonomi.

– Jag delar ändå Riksbankens bild, att det är lätt att få en för mörk bild av konjunkturen: det finns ändå ett underliggande högt resursutnyttjande. Efterfrågan i tillverkningsindustrin är fortsatt högt.

Den något trista slutsatsen är att det bara än mer pekar på att man var lite sent ute i fasen med konjunkturen

Lars Jagrén, senior rådgivare åt Svenskt näringsliv (och tidigare chefsekonom på Unionen) säger till Arbetsvärlden att det stora grundproblemet är att Riksbanken borde ha höjt räntan tidigare, när tillväxten var högre.

Lars Jagrén, senior rådgivare Svenskt näringsliv.

– Nu mattas konjunkturen av och lite känns det som att risken ökar för att man hamnar i fel fas, ungefär som 2012 och 2013 då man också fick kritik för att vara senfärdig (för att man väntade för länge med att sänka reporäntan, reds anm). Man pekar själv på problemet med risker i världsekonomin, och den något trista slutsatsen är att det bara än mer pekar på att man var lite sent ute i fasen med konjunkturen.

”Gör att man har något att ta till senare”

– Fördelen med höjningen – om man ska hitta någon – är att man kommer upp lite i räntenivå och har något att ta till senare i kraftigare konjunkturnedgång.

Vad ska man vara vaksam på framöver när det gäller konjunkturen för näringslivet?

– Framför allt Brexit, och sedan får man vara beredd på eventuella handelshinder. Men också vara vaksam på vad som händer i den svenska regeringsbildningen. Det finns ju ett antal osäkerhetsfaktorer när det gäller vilken politik en kommande regering kommer att driva – vågar företagen investera?

Och där, menar han, bör en ny regering vara snabb med att komma med besked om vilken strategisk inriktning man ska ha.

Men om man dessutom uppfattar att arbetsmarknaden försvagas, då är risken uppenbar för att hushållen drar ner ännu mer

För hushållens räkning spelar bostadsmarknaden roll. Här har man enligt Riksbanken redan anpassat sig en del för en räntehöjning.

– Men om man dessutom uppfattar att arbetsmarknaden försvagas, då är risken uppenbar för att hushållen drar ner ännu mer på sin konkreta konsumtion än hittills, säger Lars Jagrén.

20 Dec 2018
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.