Principöverenskommelsen mellan parterna om etableringsanställningar är tänkt att leda till en ytterligare variant av subventionerade anställningar. Målet är att arbetsgivare ska bli mer intresserade av att våga anställa människor som saknar färska erfarenheter från svensk arbetsmarknad, främst nyanlända.
Men Arbetsvärldens genomgång av Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik för oktober, som släpptes på måndagen, visar att flertalet som omfattas av reglerna för en sådan etableringsanställning finns i andra grupper än bland nyanlända eller ungdomar.
Av totalt 186 000 personer som i dag är inskrivna på Arbetsförmedlingen och som skulle kunna beröras av etableringsanställningar, är mindre än en tredjedel inskrivna i Arbetsförmedlingens etablering. Majoriteten är andra som har varit arbetslösa i mer än ett år samt ungdomar som har varit arbetslösa i mer än ett halvår.
Så har vi räknat:
För befintliga subventioner för nyanlända – nystartsjobb och instegsjobb – har vi använt den räknesnurra som finns på Arbetsförmedlingens webbsida. Här kan arbetsgivare få svar direkt på hur stor subventionen är för olika lönelägen i instegsjobb och nystartsjobb. Observera att vad gäller nystartsjobben är subventionen 2,5 gånger högre för nyanlända än för andra arbetslösa.
För att få fram arbetsgivarens kostnad i regeringens förslag om introduktionsjobb har vi räknat på samma arbetsgivaravgifter som Arbetsförmedlingen har gjort i räknesnurran, 31,42 procent, och sedan dragit av 80 procent av anställningskostnaden.
För Alliansens inträdesjobb har vi räknat fram en lön som motsvarar 70 procent av den ursprungliga heltidslönen 18 000 respektive 20 000 kronor i månaden. Därefter har vi dragit ifrån 2,5 gånger en arbetsgivaravgift beräknad på 70 procent av en heltidslön. Detta för att också få fram arbetsgivarkostnaden när inträdesjobb kombineras med nystartsjobb.
För den nya principöverenskommelsen om etableringsanställningar har vi räknat på att arbetsgivaren betalar 8 000 kronor och staten resten i bidrag direkt till den anställde, och att lönen är befriad från arbetsgivaravgifter.
Vid en jämförelse av arbetsgivarens kostnader för olika anställningsstöd för nyanlända, visar sig instegsjobben vara billigast bland befintliga anställningsstöd som rör privata arbetsgivare. Etableringsanställningar enligt principöverenskommelsen ligger strax under nystartsjobbens subventioner för nyanlända, däremot vinner parternas principöverenskommelse genom att ligga mycket under nystartsjobbens lönekostnader för andra grupper än nyanlända.
Om etableringsanställningar skulle bli verklighet på sådant sätt som principöverenskommelsen ser ut, liknar modellen till stora delar nystartsjobben både vad gäller arbetsgivarens kostnader och möjligheten för arbetsgivaren att välja vem man ska anställa. Den stora ekonomiska vinsten för arbetsgivarna med just etableringsanställningar finns inte för nyanlända, utan för övriga som har varit arbetslösa i minst 12 månader (för unga: arbetslösa i sex månader eller mer). Här skulle just etableringsanställningar kunna erbjuda låga lönekostnader för arbetsgivarna.
När det gäller anställningsstöd som fortfarande befinner sig på förslagsstadiet, ligger regeringens föreslagna introduktionsjobb långt under såväl etableringsanställningar som Alliansens förslag om inträdesjobb (se diagrammet nedan). Men det är vid en första anblick: skulle Alliansens inträdesjobb kombineras med subventionerna i nystartsjobb, enligt förslaget, blir den kombinationen allra billigast för arbetsgivare som anställer nyanlända. Lönekostnad för en anställd som får 70 procent av 18 000 kronor i lön före skatt skulle bli drygt 2 700 kronor. Det beror på att nystartsjobb för nyanlända innebär en subvention på 2,5 gånger arbetsgivaravgiften.
Jämförelserna gäller bara subventioner för nyanlända. Vi har alltså utelämnat nivåer för andra grupper arbetslösa eller för ungdomar.
Arbetsvillkoren skiljer sig en del mellan de olika subventionerna.