Europaparlamentets förhandlare har signalerat tuffa kompromisser när direktivet om minimilöner får sin slutliga utformning. Enligt Ilan de Basso behöver det inte vara någon nackdel för Sverige, eftersom det tyder på att ministerrådets mer moderata ståndpunkter väger över i flera av de tyngsta frågorna.
Ilan de Basso, europaparlamentariker (S).
Foto: Christine Olsson / TT
– Ur svensk synvinkel hoppas jag att våra förhandlare från parlamentet förstår hur väldigt stora farhågorna är om parlamentets ståndpunkt skulle bli kompromissen. Det finns inget som talar för detta, i alla fall inte för stunden, säger de Basso till Arbetsvärlden.
Under slutskedet av det franska ordförandeskapet måste hastigheten drivas upp i förhandlingarna om man ska lyckas ta fram ett direktiv, vilket är ett av president Macrons viktigaste mål med ordförandeskapet.
Snabba kompromisser åt alla håll
Förhandlingsdatum är utsatta till den 10 och 26 maj, enligt en uppgift. En slutförhandling där parterna kör till dess man är överens är inplanerad. Det snabba tempot ses som en fransk taktik. Man vill sätta press på parterna och få fram kompromisser.
Carl-Albert Hjelmborn, Fackliga brysselkontoret. Foto: Fackliga brysselkontoret.
Carl-Albert Hjelmborn, chef för de svenska fackens gemensamma kontor i Bryssel, följer förhandlingarna noga.
– Problemet för oss är att de stora och viktigaste frågorna kommer i den sista förhandlingen och att det då kan bli ganska snabba kompromisser åt alla möjliga håll. Vi har fortfarande en stor osäkerhet var denna fråga ska landa, säger han till Arbetsvärlden.
Sverige tillsammans med Danmark utgör den hårda kärnan i motståndet mot ett direktiv. Länderna anser det vara ett hot mot den nordiska arbetsmarknadsmodellen där löner sätts av parterna, inte genom lagstiftning.
Men även andra länder har i ministerrådet satt upp gränser för hur långt de är beredda att sträcka sig i frågan om minimilönerna.
På andra sidan står Europaparlamentet som med stöd av Europafacket, ETUC, vill ha ett mycket mer radikalt direktiv om minimilöner. Parlamentet vill skärpa direktivet på flera punkter, vilket de svenska parlamentarikerna från samtliga politiska riktningar har opponerat sig emot.
Det franska ordförandeskapet chansar på en tempohöjning och vill genom den sätta press på parterna till en uppgörelse, enligt Hjelmborn.
”Tuffa kompromisser för parlamentet”
Ilan de Basso säger att parlamentets båda förhandlare har beskrivit tuffa överläggningar där parterna står lång ifrån varandra.
– Det finns en vilja från våra förhandlare att ro detta i hamn, men de pratar om en del tuffa kompromisser. Det kan innebära att parlamentet är mer tillmötesgående när det gäller de kritiska artiklarna i direktivet.
Först i slutomgången lär den viktiga artikel 1 i direktivet komma upp till förhandling. I den definieras vilka som omfattas av direktivet och hur skyddad den svenska modellen är.
Högre gräns kan slå mot Danmark
Men även i den senaste förhandlingsomgången behandlades tunga avsnitt. I artikel 4 åläggs staterna att stimulera kollektiva förhandlingar om avtalstäckningen inte är tillräckligt hög. Nu diskuteras en kompromiss på 80 procent av landets löntagare, vilket Sverige med sin höga kollektivavtalstäckning klarar.
För Danmark, som tillsammans med Sverige utgör den hårda kärnan i motståndet mot ett direktiv, är gränsen däremot mer problematisk eftersom den ligger exakt vid landets täckningsgrad.
I diskussionerna om artikel 5, som endast berör länder med lagstadgade minimilöner, har det också hettat till. Minimilönerna ska sättas på en tillräckligt hög nivå för att uppnå skäliga levnadsvillkor, säger regeln. Parlamentet vill att den nivån ska vara 60 procent av medianlönen i det enskilda medlemslandet eller 50 procent av landets medellön.
Med en sådan definition skulle EU lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden vilket är förbjudet, har höga EU-jurister varnat för och ministerrådet motsätter sig en sådan definition.
Förhandlarna har också tagit upp artikel 9 om offentlig upphandling, som hänvisar till de EU-direktiv som gäller på området.
Känsligt offentliggöra miniminivåer
Artikel 10 reglerar årligt uppgiftslämnande om minimilöner till EU. För länder som Sverige där minimilönerna sätts genom kollektivavtal finns särskilda regler. Emellertid är frågan om myndigheter som rapporterar om avtalens innehåll känslig för de svenska parterna.
Detsamma gäller förslaget att avtalens minimilöner ska vara offentliga och tillgängliga för alla. I Sverige är det parterna som avgör vad som ska publiceras allmänt om avtalen, inte staten eller EU.
Sveriges röda linjer
De svenska parterna har gemensamt lovat att med alla till buds stående medel bekämpa ett direktiv som hotar den svenska modellen. Riksdagspartierna och regeringen har slutit upp bakom dem.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har förklarat att den ståndpunkt som ministerrådet intagit i frågan om minimilönerna utgör den yttersta gränsen för vårt land. Hon har också deklarerat att Sverige vill se omskrivningar av artikel 1 och 11 i direktivet.
För Sveriges del vill man ha garantier för att den svenska modellen förblir orörd av direktivet. Man motsätter sig också individuella rättigheter. En individ ska inte kunna gå till domstol om den anser sig åsidosatt när det gäller minimilöneskyddet. Det är parterna som försvarar och tvistar om innehållet i kollektivavtalen där de svenska minimilönerna regleras.