– Det här är ingen gyllene lösning, men ett ordentligt steg från parlamentets sida, säger danskan Kira Marie Peter-Hansen från den gröna gruppen, som är en av parlamentets huvudförhandlare i frågan.
Det är sysselsättningsutskottet och utskottet för kvinnors rättigheter som nu fastställt Europaparlamentets ståndpunkter till direktivet. Med stor majoritet, 71 för och 20 emot, vill ledamöterna ha några viktiga förändringar i regleringen.
– I det här förslaget har vi fått rätt balans och verktyg för att ta itu med löneskillnader där de finns, säger Kira Marie Peter-Hansen.
Parlamentet vill ordentligt utöka antalet företag som omfattas av direktivet. Lyckas ledamöterna få igenom en sänkt gräns från 250 till 50 anställda kommer hälften av alla arbetstagare i EU beröras av regleringen, enligt Sirpa Pietikäinen från den konservativa EPP-gruppen.
Hon deltog vid sidan av Peter-Hansen på torsdagens pressträff med nordiska journalister.
– Jag är glad över den sänkta tröskeln, säger Pietikäinen, men tillägger att EU måste ställa upp med gratis verktyg som hjälper företagen vid lönekartläggningar.
– Vi vill inte öka administrationen för mindre företag.
Ledamöterna vill se flera andra skärpningar. Om oförklarliga löneskillnader mellan män och kvinnor är högre än 2,5 procent i ett företag måste arbetsgivaren genomföra en lönekartläggning tillsammans med facket. I direktivet är gränsen 5 procent.
Parlamentet vill också förhindra system med hemliga löner genom att förbjuda paragrafer i anställningsavtal som innebär att anställda inte kan tala öppet om sina löner.
Men ledamöterna vill också lyfta fram och belöna företag som har jämställda löner. De kräver en officiell EU-märkning av dessa.
Fritzon (S): ”Vi belyser kollektivavtalen”
Den svenska socialdemokraten Heléne Fritzon sitter i sysselsättningsutskottet och ser förslaget som ett viktigt steg i kampen mot lönegapet mellan könen.
– Positivt är att vi lyckats stärka deltagandet av arbetsmarknadens parter och den sociala dialogen i parlamentets förslag till lagstiftning. I förslaget belyser vi även vikten av kollektivavtalens roll, säger hon i en skriftlig kommentar till Arbetsvärlden.
Ett av de bästa sätten att komma till rätta med löneskillnader mellan könen är genom kollektivavtal, understryker Fritzon.
– Det har vi tydliggjort i lagstiftningen. Jag beklagar dock att vårt förslag om att ge arbetsmarknadens parter möjlighet att genom kollektivavtal göra avvikelser ifrån vissa delar i lagstiftningen inte kom med i utskottens ståndpunkt.
Heléne Fritzon hoppas att den frågan kan lösas i de kommande förhandlingarna om direktivet slutliga utformning, liksom andra problem som de svenska parterna på arbetsmarknaden ser med förslaget
Dahl: ”Parlamentet förvärrar förslaget”
Svensk Näringsliv har kraftfullt motsatt sig direktivet. Det hotar den svenska modellen på samma sätt som direktivet om minimilöner är ett hot.
– Parlamentets position försämrar och förvärrar förslaget till direktiv om man ser det ur den svenska modellens perspektiv. Vår ståndpunkt är att Sverige har ett utvecklat skydd på det här området, säger Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv till Arbetsvärlden.
Arbetsgivarna har i en debattartikel för över ett år sedan varnat för direktivet och kallat det ett grundskott mot en väl fungerande partsmodell. De har också varnat för att direktivet både kan skada tillväxten och leda till omfattande byråkrati.
– Liksom i frågan om minimilöner delar vi i frågan om jämställda löner den politiska ambitionen och målsättningen i EU. Jämställda löner är en fråga som vi har jobbat väldigt länge med i Sverige. Jämfört med andra europeiska länder har vi kommit otroligt långt, men inte hela vägen. Vår modell har visat sig vara mer framgångsrik än andra om man ska uppnå dessa mål, säger Mattias Dahl.
Facket svalt positiva
Från den fackliga sidan, TCO, LO och Saco, har man ställt sig bakom ett direktiv på området. Däremot är man kritisk till utformningen av vissa delar i direktivet. PTK och LO delar Svenskt Näringslivs kritik på ett antal punkter.
Dessutom har svenska och danska arbetsgivare inom näringslivet gemensamt skrivit till EU-kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet och bett dem lugna ner tempot i arbetet. Parterna efterlyser mer tid för analys.
Men brevet från november förra året påverkade inte ministerrådets dagordning, utan några dagar senare ställde sig rådet bakom ett direktiv och sade sig vara berett till förhandlingar med parlamentet.
Nordmark tvingades rösta nej
Den svenska regeringen röstade emot förslaget i ministerrådet. Regeringen hade tvingats till sin ståndpunkt av en majoritet i riksdagens EU-nämnd bestående av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna. Om arbetsmarknadsminister Eva Nordmark fått igenom sin vilja hade Sverige deltagit aktivt i processen för att få ett direktiv som är mer anpassat till vår partsmodell.
I början av april kommer hela Europaparlamentet rösta om den ståndpunkt som utskotten är överens om, men den omröstningen är mer av formell karaktär.
Därefter kan förhandlingar mellan parlamentet och ministerrådet om direktivets slutliga utformning inledas.
Direktivet
EU-kommissionens förslag till direktiv om lönetransparens publicerades i mars förra året. Nedan beskrivs förslagets viktigaste delar:
Information:
Arbetssökande har rätt till information om inom vilka nivåer lönerna ligger för en utannonserad tjänst.
Den arbetssökande ska få denna information i platsannonsen eller på annat sätt före anställningsintervjun.
Arbetsgivaren förbjuds att ställa frågor om den arbetssökandes lönehistoria.
Anställda har rätt att få information om lönenivåer för kollegor med samma eller jämförbara arbetsuppgifter. Även deras företrädare ska ha rätt att begära denna information.
Större företag med minst 250 anställda blir skyldiga att offentligt redovisa löneskillnader mellan män och kvinnor. Detta ska ske varje år och rikta sig till både anställda och allmänhet.
Om de oförklarliga löneskillnaderna mellan män och kvinnor överstiger 5 procent måste företag med minst 250 anställda genomföra en lönekartläggning tillsammans med facket.
Rättsliga åtgärder:
Kvinnor eller män som anser sig lönediskriminerade på grund av kön ska kunna få saken prövad i domstol eller annan instans.
Diskriminerings- och jämställdhetsmyndigheter och fackföreningar ska ha rätt att driva dessa processer.
Den som blivit lönediskriminerad på grund av kön ska ha kompensation, vilket även ska inkludera bonus och liknande när det förekommer.
Arbetsgivare som fälls för lönediskriminering ska få böter, som ligger på en avskräckande nivå.
Vid mål och tvister där det kan antas att lönediskriminering har förkommit övergår bevisbördan till arbetsgivaren, som måste visa att diskriminering inte förekommit.