Övertiden har blivit en sjätte arbetsdag i veckan Var femte svensk jobbar regelbundet över. Foto: Henrik Montgomery / TT

Övertiden har blivit en sjätte arbetsdag i veckan

Övertid Det kan vara ett stort misstag att förhandla bort övertidsersättning för en extra semestervecka. I genomsnitt arbetar svenskarna nämligen uppemot en extra arbetsdag per vecka i övertid. Det visar nya siffror från SCB som sammanställts av Unionen.
19 dec 2016

Trots att den psykiska ohälsan blir allt vanligare och sjukskrivningarna ökar fortsätter svenskarna att jobba mycket övertid – motsvarande ungefär en sjätte arbetsdag i veckan.

Nästan var femte svensk arbetar regelbundet övertid, i snitt 6,2 timmar per vecka. Stockholmare och gotlänningar jobbar ännu mer: 6,6 timmar respektive 6,7 timmar i övertid per vecka.

Beräkningarna är gjorda på årets tre första kvartal och ligger i linje med föregående års mätning.

Siffrorna avser hela den svenska arbetsmarknaden, där sammanlagt 714 000 personer arbetade övertid under SCB:s mätvecka. Fackförbundet Unionen har sammanställt siffrorna och Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen, tycker att situationen är oroväckande.

”Vi måste ha en dialog om övertiden.”

Han menar att gränserna mellan arbetsliv och fritid suddas ut, att kraven blir högre och att allt fler upplever att de inte hinner med. Arbetsmarknaden förändras snabbt, med effektiviseringar och nya sätt att arbeta – och Henrik Ehrenberg säger att man kan se en tydlig förändring över tid på att förväntningarna för vad man ska prestera ökar.

Övertidssiffrorna kan vara ett symptom på en mer allvarlig sjukdom i det moderna samhället.

– Det tyder på att övertidsuttaget är för stort över tid, säger Henrik Ehrenberg. Övertid är någonting man ska kunna ta till vid särskilda arbetstoppar. Det ska inte vara någonting som blir en kontinuerlig övertid, då kan det bli allvarligt för hälsan.

Sjuktalen ökar kraftigt

Unionen rapporterade nyligen om kraftigt ökande antal långtidssjukskrivningar bland tjänstemän i privat sektor – framför allt bland kvinnor mitt i livet. Mellan åren 2008 och 2015 ökade antalet sjukfall bland kvinnliga tjänstemän med 85 procent i privat sektor. Motsvarande siffra för männen var en ökning på 54 procent. Henrik Ehrenberg tror att sjuktalen och övertiden har ett samband.

– Vi måste ha en dialog om övertiden. Att vi under väldigt många år nu har haft ett högt övertidsuttag och under samma period så ökar långtidssjukskrivningarna och just de psykiska diagnoserna har ökat. Vi tror att det hänger samman, att kraven har ökat och man inte får tillräckligt med tid för återhämtning för att få ihop sitt liv, säger Henrik Ehrenberg.

Han påpekar att arbetsgivaren har ett ansvar att se till att arbetssituationen är hållbar och att övertiden inte är kontinuerlig. Konsekvenserna för hälsan och arbetsmiljön kan annars bli digra.

– Övertid är ju så att säga naturligt och acceptabelt när det är arbetstoppar. Då ska man naturligtvis ha möjlighet som arbetsgivare att be sina medarbetare att jobba övertid. Problemet är när det blir konstant, då är man helt enkelt felorganiserad på arbetsplatsen.

”Ganska många har ju avtalat bort sin övertidsersättning och det vanliga nu är att man får en extra veckas semester.”

Arbetsmiljöverkets krav på arbetsgivarna vad gäller den psykosociala arbetsmiljön skärptes i mars i år.

– Det betyder ju att arbetsgivarna nu måste rikta en del uppmärksamhet mot hur det ser ut för medarbetarna med tid och resurserna. Kraven för det har skärpts, säger Henrik Ehrenberg.

Vad är det som får folk att arbeta så mycket övertid?

– Det är ju att man inte har tillräckligt med tid och resurser för att klara sina arbetsuppgifter. Och det är säkerligen här en kombination av beordrad övertid, det vill säga att arbetsgivaren kräver att man ska jobba övertid, och en så att säga självvald övertid för att helt enkelt hinna med de arbetsuppgifter man har.

– Och det är där, i den där skärningspunkten som man måste göra någonting som arbetsgivare, att se till att man klarar sina arbetsuppgifter i tid.

När det kommer till kompensation för övertiden riskerar de som har avtalat om en extra semestervecka i stället för övertidsersättning att dra en nitlott.

– Just när man har avtalat bort övertidsersättningen tittar man inte på antalet arbetade timmar och kombinerar man det med en svag samverkan och en svag uppföljning mellan arbetsgivaren och arbetstagaren, då blir ju det en jättestor riskfaktor, säger Henrik Ehrenberg.

– Ganska många har ju avtalat bort sin övertidsersättning och det vanliga nu är att man får en extra veckas semester.

19 dec 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan