I förra veckan lämnade Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén hastigt sin tjänst. Ett tungt vägande skäl sades vara att hon inte delade ledningens bedömningar. Ett konkret exempel hon tog upp var hanteringen av projektet Jämställd etablering. Ett större projekt Arbetsförmedlingen drev mellan 2018 och 2021 för nyanlända, inte minst kvinnor, som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Enligt Arbetsförmedlingens egen utvärdering var Jämställd etablering både lyckat och effektivt. Närmare 1 300 av drygt 3 000 deltagare fick jobb inom bland annat äldre- och barnomsorg, lokalvård och restaurang. Sannolikheten att projektdeltagarna fick ett arbete eller började studera var hela trettio procent större än för den som deltog i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.
Ändå lades Jämställd etablering ned våren 2021.
Arbetsvärlden skrev om detta i maj förra året. Då sa Arbetsförmedlingen att projektet kunde få en fortsättning beroende på slutrapportens slutsatser som skulle komma till hösten. Men någon slutrapport kom aldrig. Nu uppger Arbetsförmedlingens chef att den är planerad till i maj.
– Jag har argumenterat för att projekt är något vi gör för att lära oss, för att sedan implementera och skala upp metoder som fungerar, säger den avhoppade analyschefen Annika Sundén till Arbetsvärlden.
Men Arbetsförmedlingens ledning delade inte Annika Sundéns syn.
– Svaret som jag fått är att Jämställd etablering är en personalintensiv metod och att det inte finns resurser för den.
”Jämställd etablering” får stöd från fler håll
Annika Sundén får medhåll av Lise Bergh, ordförande för Kommissionen för jämställda livsinkomster. Kommissionen tillsattes av regeringen 2020 med uppdraget att titta på hur jämställda livsinkomster står sig när det gäller utlandsfödda kvinnor och män.
– Arbetsförmedlingens projekt Jämställd etablering var oerhört intressant eftersom det riktade sig direkt till den prioriterade gruppen nyanlända och utlandsfödda kvinnor, och att få in dem på arbetsmarknaden, säger Lise Bergh.
– Och det var ett stort projekt. Så det var givet att vi skulle titta på det.
I ett PM som kommissionen publicerade redan för ett år sedan rekommenderade man både Arbetsförmedlingen och regeringen att göra projektet till en del av myndighetens ordinarie verksamhet.
Så har det alltså inte blivit eftersom Arbetsförmedlingens ledning anser att projektet är för resurskrävande.
Lise Bergh medger att Jämställd etablering var resurskrävande, men samtidigt kostnadseffektivt och välfungerade när man följde upp och utvärderade det.
– Hittar man en metod och ett sätt att arbeta som ger resultat så är det kostnadseffektivt jämfört med vad det kostar ekonomiskt och mentalt när personer inte får jobb eller utbildning.
Dessutom, understryker Lise Bergh, leder många insatser för den här gruppen av kvinnor i den ordinarie verksamheten inte till arbete eller studier. Vilket i sig är en kostnad.
”Tar med frågan i budgetdiskussioner”
Hur förklarar och försvarar då Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar beslutet att lägga ned Jämställd etablering?
Hon ställer inte upp för en intervju utan besvarar Arbetsvärldens frågor skriftligt via mejl.
Hur ska man förstå att ni lägger ned ett lyckat projekt i perspektiv av att Arbetsförmedlingens fokusområde är att få just långtidsarbetslösa i arbete, allrahelst nyanlända eller utrikesfödda kvinnor, den grupp som Jämställd etablering vände sig till?
– Det som är avslutat är själva projektet, men vi tittar vidare på hur vi ska ta tillvara lärdomarna på bästa sätt i egen regi eller som upphandlad tjänst. Det handlar främst att gå bortom formella erfarenheter och fokusera på vad som faktiskt behövs för att kunna utföra ett arbete.
Delar du inte slutsatsen att projektet var väl utvärderat och kostnadseffektivt?
– Att det var ett lyckat projekt är helt klart. Huruvida det var kostnadseffektivt är sådant vi behöver titta vidare på, men det var ett resurskrävande arbetssätt så som projektet bedrevs, säger Maria Mindhammar.
Att det var ett lyckat projekt är helt klart.
Kommissionen för jämställda livsinkomsters rekommendation till Arbetsförmedlingen var att göra Jämställd etablering till en del av den ordinarie verksamheten.
Varför gjorde ni inte det?
– Det är en ambition att ta vara på lärdomar, men olika insatser får vägas mot varandra så vi hittar rätt form och bästa arbetssättet.
– Redan nu tittar vi på hur vi bättre kan ta tillvara arbetssökandes informella kompetens, vilket var en viktig del av metoderna i projektet. Vi konstaterar dock att projektet innebar ett resurskrävande arbetssätt.
– Jag kommer att ta med mig frågan i kommande budgetdiskussioner med regeringen, avslutar Maria Mindhammar.