På torsdagen släppte Europafacket, ETUC, sin stora årliga rapport om situationen på den europeiska arbetsmarknaden. I den hårdlanseras EU-kommissionens förslag om direktiv som reglerar minimilönerna.
Direktivet ses som kanske det viktigaste verktyget för att vända utvecklingen med ökade klyftor på den europeiska arbetsmarknaden där alltfler arbetstagare riskerar fattigdom trots att de har jobb.
Men medan de svenska parterna kämpar för att direktivet ska hamna i papperskorgen vill Europafacket se skärpningar i förslaget från EU-kommissionen.
Bland Europafackets förslag till skärpningar finns kravet på att en social klausul införs i direktivet.
Bland Europafackets förslag till skärpningar finns kravet på att en social klausul införs i direktivet. En sådan klausul skulle förhindra domstolsutslag som prioriterar ekonomiska friheter framför sociala rättigheter, enligt Europafacket.
Luca Visentini, Europafackets generalsekreterare.
I Lavaldomen 2007 agerade EU-domstolen till förmån för rörelsefriheterna och etableringsrätten. Samtidigt begränsades de svenska fackens möjligheter till konfliktåtgärder, framhåller Europafacket.
Ett införlivande av en social klausul i direktivet skulle inte bara garantera fackföreningarnas rättigheter utan också skydda systemet med kollektiva förhandlingar och arbetsmarknadens parters autonomi mot skadliga domstolsbeslut, hävdar Europafacket.
Social klausul ingen quick fix
Utspelet är inte förankrat hos de svenska parterna. En första reaktion är att en sådan klausul inte skulle hjälpa.
Mika Domisch, utredare TCO.
– Nej. För oss skulle det allra enklaste vara att dra tillbaka förslaget till direktiv, men Europafacket är inte inne på samma spår. Där finns en majoritet som driver frågan om ett direktiv och vill förbättra det och få in delar som inte är upptagna i direktivet i dag, säger Mika Domisch, internationell sekreterare på TCO.
Det är lite av önsketänkande från Europafackets sida.
De svenska centralorganisationerna TCO, LO och Saco stöder däremot ett socialt protokoll på EU-nivå, som på ett övergripande plan försäkrar att de ekonomiska friheterna inte överordnas de fackliga rättigheterna.
Men en social paragraf i direktivet om minimilöner kan knappast vara en quick fix som rätar upp dess svagheter, enligt Mika Domisch.
– Det är lite av önsketänkande från Europafackets sida.
Kan fällas av gult kort
De svenska parterna hoppas nu att tillräckligt många av parlamenten i EU-länderna vill se ett gult kort mot direktivet. Den svenska Riksdagen är på den linjen efter gårdagens möte i arbetsmarknadsutskottet. Danmark intar sannolikt samma ståndpunkt.
Då behövs det ytterligare sju parlament som anser att direktivet strider mot subsidiaritetsprincipen, och inte är något som EU-kan besluta om, för att processen med gult kort ska inledas. Det skulle innebära att EU-kommissionen måste överväga om förslaget ska dras tillbaka, omarbetas eller ligga kvar med en tydligare motivering.
Rättslig prövning på gång
Men de svenska parterna hoppas också på den nya rättsliga prövningen av direktivet. EU-ländernas arbetsmarknadsministrar har beställt den av ministerrådets rättstjänst.
– Vi hoppas mycket på den, även om utlåtandet inte är bindande.
En del i prövning gäller frågan om direktivet strider mot EU-fördragets artikel 153, som säger att EU inte får lägga sig i medlemsländernas löneförhållanden.
Mika Domisch hoppas också på en ordentlig prövning av den rättsliga grunden för minimilönedirektivets regler om kollektivavtalsförhandlingar. Om EU ska fatta beslut om kollektivavtalsfrågor måste det ske enhälligt i ministerrådet, enligt EU-fördraget.
– Detta har påtalats av oss, men också av tunga jurister och andra, säger Mika Domisch.
EU-kommissionen har en annan uppfattning och har inte tagit med denna del när direktivets rättsliga status fastslås i dess inledande text.
Om det rättsliga utlåtandet visar att direktivet har sådant innehåll att enhällighet krävs i ministerrådet får ett land som är emot i praktiken vetorätt.
– Ja, då skulle förslaget stöta på patrull direkt i ministerrådet.
Direktivet har fått hård kritik i en tidigare rättslig prövning. EU-kommissionen måste pröva alla direktiv i Scrutiny Board, som kan liknas vid det svenska lagrådet, innan de läggs fram.
Scrutiny Board ställde sig negativt till direktivet och krävde förbättringar på tio punkter. Bland annat var de höga juristerna kritiska till de lagliga grunderna för direktivet.
Rapporten understryker inte tillräckligt hur lagstiftningsinitiativet är i linje med den valda rättsliga grunden och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, skrev rådet i sitt utlåtande.
Fattigdom bland arbetstagare ökar
Risken att drabbas av fattigdom fast man arbetar har ökat bland EU-länderna under det senaste decenniet. Även i Sverige har den risken ökat något, visar Europafackets årliga arbetsmarknadsrapport.
I länder som Storbritannien och Ungern har risken ökat med över 50 procent, visar rapporten ”Benchmarking Working Europe 2020”. I Sverige är ökningen en enstaka procent.
I det här sammanhanget räknas en löntagare som tjänar mindre än 60 procent av medianlönen i landet till riskgruppen. För Sveriges del är gränsen 19 020 kronor i månaden för den som jobbar heltid.
I Sverige är det knappt 8 procent av arbetstagarna som riskerar fattigdom, medan genomsnittet i EU ligger på över 9 procent, enligt Europafacket.
Ungdomar, arbetstagare med utländsk härkomst och visstidsanställda är de som löper störst risk att bli fattiga trots att de arbetar.
Av de EU-länder som har lagstadgad minimilön ligger den enbart i fyra länder över 60 procent av medianlönen.
Esther Lynch på Europafacket .Foto: ETUI.
EU-kommissionens förlag till direktiv om minimilöner har ingen regel som hindrar de lagstadgade minimilönerna att ligga under tröskeln för fattigdom, konstaterar Europafacket, som också vill se starkare påtryckningar för att fler arbetstagare ska omfattas av kollektivavtal.
– Trots att ekonomin växer lever idag fler arbetstagare i fattigdom än under toppen på finanskrisen. Det är en skandal. Det är uppenbart att åtgärder krävs på EU-nivå, säger Esther Lynch, vice generalsekreterare i Europafacket i ett pressmeddelande.