Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Ny utredning om straffansvar – SD och M vill straffa tjänstemän som agerar politiskt Fredrik Lindahl (SD) och Ida Drougge (M), båda ledamöter i Konstitutionsutskottet, vill att tjänstemän som agerar politiskt ska kunna straffas för tjänstefel. Foto: Riksdagen och Rebecka Uhlin SvD/TT.

Ny utredning om straffansvar – SD och M vill straffa tjänstemän som agerar politiskt

Tjänstemäns ansvar. Två år efter it-skandalen i Transportstyrelsen ska ett utökat straffansvar vid tjänstefel nu utredas. Fackförbundet ST anser att dagens regler är tillräckliga. Detta medan SD och M vill gå längst av partierna och straffbelägga ”politisk aktivism”.
Göran Jacobsson
30 jan 2020

Direktiv till en ny utredning om att utöka straffansvaret vid tjänstefel är nu på väg, enligt handläggare på justitiedepartementet.

Initiativet är dock inte regeringens – utan riksdagens.

Efter skandalen inom Transportstyrelsen 2017 –  då en stor andel skyddsvärda nationella data äventyrades via en it-upphandling – ställde sig en majoritet i riksdagen i april 2018 bakom ett betänkande från Konstitutionsutskottet, KU, om att utvidga tjänstemäns straffansvar vid tjänstefel.  Syftet angavs vara att stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för offentlig verksamhet.

Konstitutionsutskottets granskning av skandalen i Transportstyrelsen 2018 får nu efterspel i form av en kommande utredning. Foto: Christine Olsson / TT

Arbetsvärldens enkät bland ledamöter i KU visar att de partier som är mest intresserade av att utöka straffansvaret för tjänstemän i offentlig sektor i dag är Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centern.

SD:”Problematiskt att delta i politiska uppror”

Längst vill SD:s KU-ledamot Fredrik Lindahl gå. Utöver att utöka straffansvaret vill han att utredningen ska ta upp i vilken mån höga tjänstemän bör uttrycka sig politiskt på sociala medier under arbetstid.

Riksdagen vill utreda straffansvar

Våren 2018 ställde sig riksdagen bakom ett betänkande från Konstitutionsutskottet, som innehåller två delar - att införa en introduktionsutbildning för statsanställda och att se över lagstiftningen om tjänstefel med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Introduktionsutbildningen utreds sedan i våras av Tillitsdelegationen medan en utredning om tjänstefel är på gång, enligt justitiedepartementet.

Tillitsdelegationen tillsattes 2016 för att utveckla tillitsbaserad styrning och ledning i kommunal verksamhet. Delegationen fick ett tilläggsuppdrag att utveckla samma sak för statlig verksamhet och att driva närverk för att utveckla styrning byggd på tillit. I våras fick delegationen även uppdraget att arbeta fram en obligatorisk introduktionsutbildning för statsanställda. Den delen ska vara klar den 2 maj.

+ Expandera

Han anser också att det är ”problematiskt att förment opolitiska tjänstemän deltar i politiska upprop på arbetsplatsen, höga myndighetschefer uttrycker sig politiskt i sociala medier eller att uniformerade yrkens personal inte bara tillåts utan även uppmanas att delta i opinionsbildande manifestationer på arbetstid”.

Ida Drougge, KU-ledamot för Moderaterna, kan också hon tänka sig att öka straffansvaret som ”en lösning på politisk aktivism på myndigheter som sker i strid med regelverket”. Men hon pekar också på att föreningsfriheten gäller för statsanställda. Politisk aktivism kan vara att hårdra exempelvis miljöregler, enligt Drougge.

När det gäller politisk aktivism bland tjänstemän behöver vi både tydlig styrning och utökat straffansvar

– Det handlar också om att statens styrning över myndigheterna behöver vara tydlig. Utökat straffansvar fungerar inte om reglerna är oklara. När det gäller politisk aktivism bland tjänstemän behöver vi både tydlig styrning och utökat straffansvar, säger hon till Arbetsvärlden.

KU-ledamoten Hans Ekström ( S) varnar för politisk granskning av tjänstemän. Foto Anders Wiklund SCANPIX/TT

S: Farligt att kartlägga politiska åsikter

Hans Ekström (S), vice ordförande i KU, har dock starka invändningar.

– Det är en farlig utveckling att börja studera människors politiska hemvist.

Dagens sanktionsystem

Tjänstefel innebär enligt brottsbalken att någon åsidosatt eller underlåtit att utföra sin uppgift eller på annat sätt varit försumlig vid myndighetsutövande, antingen av oaktsamhet eller uppsåtligt.

Ringa tjänstefel är inte straffbart enligt brottsbalken, men tjänstemän kan dömas för tjänstefel eller grovt tjänstefel i domstol. Straffet kan bli böter eller fängelse i högst två år för tjänstefel och fängelse i mellan 6 månader och 6 år för grovt tjänstefel.

Många myndigheter har också personalansvarsnämnder som kan besluta om disciplinära åtgärder. De kan exempelvis besluta om löneavdrag och varning och stänga av anställda från jobbet bland annat i de fall då den anställde kan skada myndighetens anseende eller försvåra en pågående utredning.

Nämnderna är också är skyldiga att åtalsanmäla tjänstefel vid misstanke om brott. Det sker då enligt lagen om offentlig anställning, Loa, och Villkorsavtalet.

Ärenden som tagits upp i nämnderna kan överklagas till Arbetsdomstol eller tingsrätt.

Likaså arbetsgivare kan ställas till svars när någon anställd begått tjänstefel enligt skadeståndslagen.

Stat och kommun kan exempelvis bli skyldiga att betala skadestånd för personskada, sakskada eller förmögenhetsskada som orsakats av fel eller försummelse vid myndighetsutövning. Den som blivit kränkt till följd av fel eller försummelse vid myndighetsutövning kan också få skadestånd.

Särskilda regler gäller också för poliser och vårdpersonal.

Anmälningar och domar

Mellan 2008 och 2017 gjordes årligen mellan 5 780 och 8 180 anmälningar om tjänstefel till polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Färre än 20 ärenden - omkring 0,3 procent - gick till domstol varje år. Ingen dömdes till fängelse men ett fåtal dömdes till villkorlig dom. Det vanligaste straffet var böter.

Preliminära siffra för 2019 är 6 888 anmälningar om tjänstefel inklusive grovt tjänstefel.

Källa: Brå - Brottsförebyggande rådet

+ Expandera

Och fackförbundet ST:s ordförande Britta Lejon konstaterar kort att yttrandefriheten omfattar alla i Sverige – även offentligt anställda.

Ett annat av Ida Drougges argument för att utöka tjänstemäns ansvar är att domstolarna har blivit mer generösa.

– Straffansvaret får mindre och mindre verkan. Dagens bestämmelser fungerar inte. Extremt få fälls.

M: Ringa tjänstefel bör vara starffbart

För henne är ett utökat straffansvar ett sätt att stärka tjänstemännens ställning. Hon vill se skärpta straff och göra fler handlingar som missbruk av maktställning och brott mot sekretesslagen straffbara. Dessutom vill hon att också ”ringa tjänstefel” ska bli straffbart i domstol – i dag är en sådan gärning enbart en fråga för personalansvarsnämnderna.

Skandaler på senare år

2019: Brå - Brottsförebyggande rådet: En forskningsrapport från Linköpings universitet riktar kritik mot Brå för att forskning vid Brå vikt sig för påtryckningar från Justitiedepartementet

2019: Finansinspektionen: omfattande kritik som går ut på att Finansinspektionen inte längre fungerar som tillsynsmyndighet och att myndigheten har för nära relationer med bankerna och inte genomför tillräckligt tuffa granskningar exempelvis ifråga om penningtvätt.

2019: Statistikmyndigheten SCB: presenterade felaktig arbetslöshetsstatistik efter att konsultbolagetet Evry levererat felaktiga underlag. Enligt Aftonbladet var Evry ett mycket billigt alternativ. SCB anlitade bolaget efter att man sagt upp 37 egna telefonintervjuare

2019: Svenska Kraftnät: problemen handlade om brister i säkerhetsskyddet och jäv vid upphandling av konsulter. Utländsk personal som inte säkerhetsprövats hade tillgång till styrsystemet för Sveriges elförsöjning. Generaldirektör Ulla Sandborg blev av med sitt jobb.

2017: Statens fastighetsverk: Flera chefer var inblandade i en korruptionshärva. Det handlade bland annat om att renovera privata fritidshus med skattemedel, blåsa upp fakturor och att hyra myndighetens fastigheter till släktingar. Generaldirektör Björn Andersson förlorade jobbet.

2017: Transportstyrelsen: It-skandalen innebar att känslig information blev tillgänglig för icke-säkerhetskontrollerade personer i utlandet. Det skedde genom en it-upphandling. Dåvarande generaldirektör Maria Ågren avskedades efter uppgifter om att hon brutit mot regler som skyddar känslig information.

2016: Riksrevisionen: Bland annat jäv och vänskapskorruption på myndigheten vars uppdrag är att granska hur statens pengar används och redovisas. Händelserna har kallats den största politiska skandalen i modern tid. Ett resultat var att alla tre riksrevisorer begärde entledigande från sina uppdrag.

2015: Sjöfartsverket: köpte helikoptrar från det italienska tillverkaren Augusta Westland för över två miljarder utan insyn. Handlade om brott mot lagen om offentlig upphandling, budgetlagen och regeringsformen. En utredning om mutbrott lades ner. Generaldirektör Ann-Catrine Zetterdahl lämnade själv sitt jobb

+ Expandera

– Relativt grova anklagelser utreds i personalansvarsnämnder av företrädare för fack och arbetsgivare. Det sker utan insyn. Fler ärenden borde istället gå till domstol, anser hon.

Socialdemokrater och Liberaler tycker att frågan om att utöka straffansvaret är komplicerad och vill avvakta vad den kommande utredningen kommer fram till.

Det finns redan i dag sanktionsmöjligheter, påpekar exempelvis Hans Ekström (S).

V och MP är nöjda

Vänsterpartiet och Miljöpartiet är däremot nöjda med dagens system. Camilla Hansén (MP), som också hon sitter i KU, uppger att partiet inte tror på fler och hårdare straff för tjänstefel.

Vi är dock lite frågande inför kravet på utökat straffansvar. Det kommer inte lösa problemen och få flera oönskade effekter.

Britta Lejon, fackförbundet ST, säger sig förstå politikernas ambitioner och att syftet är att åstadkomma en väl fungerande statsförvaltning.

Britta Lejon, ordförande för fackförbundet ST. Foto: Andy Phrat

– Vi är dock lite frågande inför kravet på utökat straffansvar. Det kommer inte lösa problemen och få flera oönskade effekter.

Professor: Alla omfattas av yttrandefrihet

Offentliganställda tjänstemän har– som alla andra i Sverige – grundlagsfästa rättigheter att yttra sig politiskt och delta i politiska föreningar och upprop. Det konstaterar Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, apropå förslagen från SD och M om att förbjuda politisk aktivism bland tjänstemän.

Arbetsgivare inom offentlig sektor kan redan i dag exempelvis omplacera personer som agerar politiskt tendentiöst och inte fattar korrekta myndighetsbeslut och även kräva att anställda inte i privat syften skriver på sociala medier under arbetstiden.

Lagstiftningen om tjänstefel behöver dock förbättras inom andra områden, enligt Olle Lundin. Han konstaterar bland annat att:

  • Hela upphandlingsområdet faller utanför¸ det finns ingen sanktionsregel för tjänstemän eller politiker som gör fel i upphandlingar.
  • Lagstiftningen tillämpas ofta inte, något som exempelvis uppmärksammats ifråga om LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, som reglerar enskildas rätt till assistenter.
  • Att få av de tusentals anmälningar som görs varje år leder till fällande domar.

– Att inte fatta beslut inom skälig tid utgör exempelvis tjänstefel men man tillämpar inte reglerna, och polis och åklagare står handfallna, säger han.

+ Expandera

ST anser att dagens sanktionssystem som rör offentliganställda tjänstemäns ansvar vid myndighetsutövning är tillräckligt. Avgörande för att uppnå en välfungerande statsförvaltning är, menar man, i stället att skapa en obligatorisk statstjänstemannautbildning.

ST: Arbete i statsförvaltningen mer pressat

Ett mer omfattande straffansvar skulle leda till en osäkerhetskultur bland de anställda och skapa längre väntetider och handläggningstider, resonerar ST-facket.

Britta Lejon påpekar också att arbetet på statliga myndigheter blivit alltmer pressat till följd av ständiga besparingar, och att det i sig riskerar leda till att anställda begår fel.

Bemanningen och arbetsbelastningen bör därför ses över, menar hon.  Enligt ST är det därför rimligt att statens skadeståndsansvar vid försummelser ökar istället för personalens straffrättsliga ansvar.

Så tycker partierna

Så svarar partierna i Arbetsvärldens enkät:

M: Ida Drougge: vill bland annat utreda om paragrafen om tjänstefel kan användas vid fler situationer än idag genom att bland annat vidga begränsningen som ”vid myndighetsutövande” innebär

KD: Tuve Skånberg: vill se utvidgat straffansvar för tjänstefel med syftet att bland annat stärka skyddet för medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten.

SD: Fredrik Lindahl: vill se ett utökat straffansvar för tjänstefel och anser att det är problematiskt att förment opolitiska tjänstemän deltar i politiska upprop på arbetsplatsen, höga myndighetschefer uttrycker sig politiskt i sociala medier eller uniformerad yrkens personal inte bara tillåts utan även uppmanas att delta i opinionsbildande manifestationer på arbetstid.

C: Per Schöldberg: vill se större personligt ansvar, även om myndigheten har det yttersta ansvaret.

L: Tina Acketoft:  anser att frågan är komplex och behöver utredas.

S: Hans Ekström: frågan är komplicerad och behöver utredas. Det finns redan i dag sanktionsmöjligheter.

MP: Camilla Hansén: tror inte på fler och hårdare straff för tjänstefel.

V: Anastasia von Born: V är nöjda med dagens modell. Vill inte utöka straffansvaret.

+ Expandera

Göran Jacobsson
30 jan 2020
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Tobias 30 jan 2020:

    Hur kommer detta sig då att folk skall följa lagar och domar när inte ens politiker eller andra makthavare gör detta?

    För en tid sedan var ju hyresbidraget på tapeten då en politiker ansåg att man inte kan ifrågasätta detta bidrag, då, hen faktiskt får strunta i moral och etik. Men med den inkomsten borde denna/alla politiker klara av hyran förutom att den bor i Stockholm och skall inte behöva detta bidrag!
    Men så är det och istället för att slå mot tjänstemännen borde kanske politiker rannsaka sig själva först innan man börjar ropa vargen kommer? Håll rent framför er egen dörr först!

    Sedan säger man att regler och direktiv står över domar och lagar?
    Vad händer i Sverige och varför tror sig makthavare att dom kan bete sig som dom vill och utan straff?
    Detta sker på alla nivåer och därför letar man efter någon som bryr sig.
    Men det finns ju ingen som gör.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan