Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Facklig oro över chefsavhoppen i Skåne och Blekinge Samstyret i Sölvesborg på en presskonferens efter maktskiftet: Moderaternas Emilie Pilthammar, SD:s Louise Erixon, Kristdemokraternas Robert Manea och SoL-partiets Anders Jönsson Foto: Johan Nilsson / TT

Facklig oro över chefsavhoppen i Skåne och Blekinge

Tjänstemän pressas Många chefer lämnar när den politiska styrningen hårdnar i kommuner i Skåne och Blekinge. Trenden möter stor oro, inte minst hos facken. – Känslan är att politikerna är inne och petar i tjänstemännens utredningar och vill implementera sin politiska inriktning, säger Maria Westlund, Saco-ordförande i Hörby.
19 dec 2019

Maria Westlund är fackligt ombud för Saco-anslutna tjänstemän i Hörby kommun där hon sedan 19 år arbetar som högstadielärare. Här har 21 chefer sagts upp eller lämnat sedan valet 2018, då Sverigedemokraterna ensamma tog över rodret.

Värdegrund svår för chefer

Listan är lång och innehåller personer som hade höga positioner: en kommundirektör, en förvaltningschef och en näringslivschef.

– Det har nog varit svårt för många chefer att köpa Sverigedemokraternas politiska värdegrund och deras politiska inriktning i fattade beslut, säger hon.

Inte alla har slutat på grund av SD-styret, men de flesta, bedömer Maria Westlund.

Ytterligare 1 013 kommunala verksamhetschefer har slutat på sina poster i Skåne under samma tid, enligt en granskning som Sydsvenskan gjorde tidigare i höstas.

Vi får tydliga signaler om att tjänstemännens problem har förvärrats

Heike Erkers, ordförande i Akademikerförbundet SSR, är också hon mycket bekymrad över att chefer och andra tjänstemän oftare kommer i kläm mellan politikernas vilja och svensk lagstiftning.

Exempelvis har Moderater och Sverigedemokrater velat införa att socialsekreterare i Staffanstorp ska identifiera IS-krigare i syfte att kunna neka dem försörjningsstöd, något som inte är förenligt med socialtjänstlagen.

Men efter att SSR förhandlat med kommunen, åligger det nu i stället en enhetschef att lämna uppgifter från Säpo vidare till politikerna i ett arbetsutskott, som sedan tar beslutet.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR.
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT

– Vi får tydliga signaler om att tjänstemännens problem har förvärrats, inte bara i kommuner där SD fått ökat inflytande utan också i kommuner med oerfarna politiker, säger Heike Erkers.

– Tjänstemännen hamnar i en svår sits, antingen man väljer själv att jag kan inte jobba kvar här eller så tvingas man avgå eller blir uppsagd.

Det har aldrig varit så höga tal, det är all time high

Och Rolf Solli, professor i företagsekonomi vid Göteborgs universitet och Borås högskola, som sedan 90-talet forskat i kommundirektörers avhopp, uppger att avhoppen efter valet är rekordmånga. 79 av 290 kommundirektörer har slutat.

– Det har aldrig varit så höga tal, det är all time high.

Politiska konflikter, större pensionsavgångar än tidigare, och andra skäl som karriärbyten, menar Rolf Solli ligger bakom utvecklingen i ungefär lika stora delar.

Visions ombudsman för chefer i Skåne och Blekinge, Östen Schubert Olsson, har kommit i kontakt med ett drygt 30-tal av de avhoppade cheferna i regionen. Han menar dock att det i de fallen handlat om karriärbyten.

”Känt sig pressade”

Men källor vittnar för Arbetsvärlden om att ledande tjänstemän känt sig pressade i kommuner där maktskiften skett och där Sverigedemokraterna styr ensamma eller i koalition med i första hand Moderater och Kristdemokrater.

I exempelvis Staffanstorp, där SD och M gemensamt styr, har tio chefstjänstemän lämnat kommunen sedan valet. Och i SD/M-styrda Hässleholm har sammanlagt 42 chefer slutat under samma period. Varav 28 på egen begäran.

Men avhoppen sker inte bara i Skåne.

”Får inte ifrågasätta”

Mest uppmärksammade har chefsavhoppen från Sölvesborg i Blekinge blivit. Elva chefer har slutat sedan ”Samstyret” (SD, M, KD och det lokala partiet Sölvesborg och Lister) tog över i kommunen, visar HR-avdelningens siffror.

Stortorget i Sölvesborg. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090

Inte minst uppsägningen av kulturchefen Sofia Lenningers fick stor uppmärksamhet, sedan hon tagit strid för bland annat konstinköp.

En tidigare verksamhetschef i en sydsvensk kommun, uppger till Arbetsvärlden att det var som ”natt och dag” att arbeta i Sölvesborg jämfört med andra kommuner eftersom där fanns en stark tystnadskultur.

– Det hemska med SD är att man inte får ifrågasätta, säger hen.

Kommunalrådet Louise Erixon (SD)  tog i våras också hjälp av en ”förändringsledare”. Det före detta moderata kommunalrådet i Helsingborg, Tomas Peterson, blev handplockad till att utreda hur Samstyrets politiska program ska genomföras.

Svårt gå emot lagen

Johanna Beijer är socialdemokratisk politiker och föräldraledigt oppositionsråd i Sölvesborg. Hon upplever att en av de främsta orsakerna till att chefer hoppar av eller fått sluta i kommunen är maktskiftet.

– Vi har ju sett kommunalrådet Louise Erixon utmana och velat pröva lagar. Och det kan ju bli besvärligt och svårt för en chef att göra saker som strider mot eller och går längre än vad man får göra, exempelvis ifråga om bibliotekslagen, säger hon. Jag tror att Sofia Lenninger fick gå för att hon gjorde det hon var anställd för att göra, värna kulturen och biblioteksverksamheten.

Liknande omdiskuterade sakpolitiska förslag har exempelvis handlat om att minska modersmålsundervisning genom att slopa studiehandledare för elever med utländsk härkomst, vilket strider mot skollagen.

Politikerna har också velat stoppa inköp av böcker på andra modersmål än svenska på skolbiblioteken och minska främjandet av delaktighet, något som kan strida mot portalparagrafen i bibliotekslagen.

”Uppstått en tystnadskultur”

Men Johanna Beijer beskriver också att  det uppstått ”en tystnadskultur”, och att det finns tjänstepersoner som inte känner sig trygga i att säga sin mening.

– Det är inte sunt, det är inte så man skapar en stark kommun. Tjänstepersoner ska inte behöva vara rädda för att uttrycka sin professionella mening. De sitter på sakkunskap och ska vara en tillgång för oss politiker. Det som nu händer i kommunen är en känslig fråga. Bara det att jag nu berättar om detta kan skapa oro och svårigheter bland anställda i kommunen.

Händer det?

– Ja, det finns tillfällen då tjänstepersoners tjänsteskrivelser blivit omformulerade av politiken.

Tjänstemannaskrivelser ändras

Likaså har exempelvis Sofia Lenninger i Biblioteksbladet vittnat om att hon av kommunalrådet Louise Erixson fick tydliga direktiv att stryka skrivningar i en kommande biblioteksplan som bland annat gällde främjande av litteratur på minoritetsspråk.

Johanna Beijer igen:

– Jag kan se att det finns en misstänksamhet från SD:s sida, att man i dagens samhälle vill svartmåla och bryta ned strukturer. De tror att man måste uppfinna hjulet på nytt och litar inte på den etablerade struktur som finns i dag.

Det vi gör när vi ser att det står ”enligt uppdrag” är att dubbelkolla genom att hålla samtal med tjänstemännen.

Johanna Beijer uppger att tjänstemannaskrivelserna, utredningarna, också blivit mer politiska, vilket oroar henne.

– Vi måste veta om det är en politisk skrift eller neutrala fakta. Så det vi gör när vi ser att det står ”enligt uppdrag” är att dubbelkolla genom att hålla samtal med tjänstemännen.

Louise Erixon (SD) kommunalråd i Sölvesborg.
Foto: Johan Nilsson / TT

Louise Erixon (SD) vill i dag inte bemöta kritiken om toppstyrning, hon avböjer en intervju med Arbetsvärlden.

 Vi är politiker så vi vill påverka politiken.

”Naturliga avgångar utom i två fall”

I stället pratar vi med Paul Anderson, moderat kommunalråd i Sölvesborg, som tillbakavisar de problem som Arbetsvärldens källor lyfter fram. Han menar att det mestadels handlat om naturliga avgångar utom i två fall. Detta trots att flera verksamhetschefer inom utbildningsförvaltningen sade upp sig efter att Martin Eksath, chef för barn- och ungdomsfrågor, blivit uppsagd.

– Jag har inte alls samma intryck. Jag tycker att vi har en bra dialog med våra tjänstemän och tar emot deras åsikter, men sedan är vi inte överens i alla frågor, men vi lyssnar på andra, det gör vi, säger Paul Andersson.

Att chefer i Sydsvenskan HD klagat på toppstyrning, tycker han är naturligt.

– Vi är politiker så vi vill påverka politiken.

På frågan om tjänsteskrivelser omformuleras efter politikernas önskemål, väljer han att inte svara alls.

Professorn: ”De förtroendevalda bestämmer”

Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, säger att enligt kommunallagen är det de förtroendevalda som bestämmer i en kommun, men att tjänstemän naturligtvis inte kan tvingas att bryta mot lagar och regler.  Ändå har kommunalt lagtrots länge förekommit i Sverige.

– Men här har vi också att göra med förhållandet mellan en arbetsgivare och en arbetstagare. Tjänstemannen kan antingen vägra eller göra som politikerna säger.

– Men om politikerna lägger fram halsbrytande förslag som utmanar tjänstemännen är risken att det blir tomt eller att man får tjänstemän som inte är kompetenta, säger Olle Lundin.

”Hörby försökskommun för SD”

Även i Hörby har avhoppade chefer anonymt vittnat om att man mötts av misstro av de nya makthavarna. Politikerna har ”velat gå in i detaljfrågor”, tänjt på gränser och ofta överprövat tjänstemannaförslag, uppger de för Sydsvenskan.

Kommunledningen har bland annat försökt att ta bort studiehandledarna för invandrarbarn, vilket är olagligt.

– Man har tagit bort anslagen till detta och krympt modersmålsbudgeten, men enligt skollagen är man skyldig att tillhandahålla stödet för eleverna, så man går back i budgeten i stället, säger Maria Westlund, Saco, som menar att Hörby är en försökskommun för SD:s politik.

På flera chefstjänster i den mellanskånska kommunen sitter nu tillförordnade chefer och en förändringskonsult ser över om förvaltningar ska slås ihop.

– Det är anmärkningsvärt att så många chefer slutat när vi fått annat styre, säger Henrik Andersson, socialdemokrat och gruppledare i kommunstyrelsen i Hörby.

Är det svårt att rekrytera nya chefer till Hörby?

– Det är svårt att rekrytera men å andra sidan lägger man inte manken till. Vi ser att konsultarvodena ökat, man har anlitat en förändringskonsult som ska se över kommunens organisation, men indirekt säger man att man vill samla alla fyra förvaltningar under en och samma förvaltning.

”Bristande förtroende” vanligare vid uppsägning

Sara Kullgren är chefsjurist på fackförbundet Ledarna. Hon pekar på att chefer i politiska organisationer, som kommuner, kan hamna i en svår sits.

Sara Kullgren, chefsjurist på ledarna.

Bristande förtroende utgör egentligen inte någon saklig grund för uppsägning, men används allt oftare när överenskommelser mellan en arbetsgivare och en chef görs om att anställningar ska upphöra.

– För den som blir utsatt för detta med bristande förtroende spelar det inte så stor roll om man har synpunkter på ett politiskt styre eller dess konsekvenser. Det är jättesvårt att tvinga sig kvar som chef, säger hon.

Ifråga om yttrandefriheten är det grundlagsskyddat och överordnat  en cheftjänstemans lojalitetsplikt inom offentlig sektor, uppger hon.

–  Men samtidigt finns det ett mått av lojalitetsplikt, en begränsning i yttrandefrihetsgrundlagen. Och den är mer begränsad i högre ställningar jämfört med andra nivåer. Där är det tuffare.

Oro för ekonomin aktiverar oppositonen

I Hörby går budgeten i runda slängar back 30 miljoner under 2019, uppger Socialdemokraternas gruppledaren i kommunstyrelsen Henrik Andersson.

Tekniska förvaltningen, som mist en samhällsbyggnadschef, har dragit över budget med över 60 procent. Orsaken är på brist på ledarskap, anser han.

Oppositionen har under hösten bland annat därför stoppat kommunalrådet Cecilia Bladh in Zito (SD) från att tillsätta en politisk sekreterare på kommunens bekostnad.

Enligt kommunikatören Marie Nordgren i Hörby ger Cecilia Bladh in Zito generellt inte intervjuer i medier. Kommunalrådet har också valt att inte återkomma och kommentera kritiken via mejl.

19 dec 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan