Rädsla i facket inför Brexit: arbetsrätt kan avvecklas

I dag onsdag träffar Storbritanniens premiärminister Boris Johanson EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i London för fortsatta samtal om Brexit.

Den 19 december, strax före julhelgen, lade den omvalda konservative Johnson fram ett omarbetat lagförslag kring utträdet ur EU för det brittiska underhuset.

Den nya versionen saknade stycken som funnits med i en tidigare version och som syftade till att värna rättigheter som brittiska löntagare erhållit genom landets EU-medlemskap, exempelvis rörande arbetstider och likabehandling.

Enligt Michael Gove, minister utan portfölj, ändrades texten eftersom man ville ”ha en rak ansats för att få Brexit avklarat”, och få igenom utträdesavtalet i parlamentet.

Ny lag föreslås istället

I stället utlovas en bred arbetsmarknadsproposition, the Employment bill. Men vad den kommer att omfatta när det gäller skydd i arbetslivet är oklart, enligt det brittiska parlamentbibliotekets utredare.

Löner och uppsägningsvillkor beslutas visserligen av EU-länderna var för sig.

Men löntagare i Storbritannien har via medlemskapet exempelvis skydd mot diskriminering i arbetslivet, anställningsskydd för gravida, rätt till mödra- och föräldraledighet, rättigheter relaterade till arbetstid och vila, betald semester och villkor för nattarbete, information och konsultation vid övertalighet, vid företagsövertag och arbetsmiljöregler.

Regeringen minskar redan EU-skyddet

Elena Crasta, TUC.

Den brittiska centralorganisationen TUC (Trades union Congress), som omfattar 5,5 miljoner löntagare, är nu kraftigt oroad för att brittiska arbetstagare framöver inte ska kunna behålla samma rättigheter som de fått via EU.

Det uppger seniorhandläggaren Elena Crasta på TUC i Bryssel för Arbetsvärlden.

Enligt Elena Crasta har det konservativa Torypartiet inte gjort någon hemlighet av att man ogillar Arbetstidsdirektivet (som 1997 gav sex miljoner britter fyra veckors semester), liksom Bemanningsdirektivet som garanterar likabehandling. Detta även om Storbritannien förhandlat till sig vissa undantag.

– Under tiden som Tories innehaft regeringsmakten har man också minskat perioden för konsultation vid arbetsbrist till EU:s miniminivå, 30 dagar. Men om EU-rättigheterna slopas kan den krympa ytterligare, varnar hon.

Hopp att EU ska sätta press i frihandelsavtal

EU har i de långa brexitförhandlingarna värnat om en slags försäkran som kallas ”level playing field”.

Det vill säga Brexit ska inte leda till att arbetstagares rättigheter och miljö- och konsumentskydd försämras i Storbritannien. Det kan nämligen skapa snedvridna konkurrensförhållanden i Europa och social dumping.

Men när Boris Johnson i all hast omförhandlade bindande utträdesavtalet med EU i höstas flyttades löftet att britterna ska hålla jämna steg med EU över till den icke-bindande, politiska deklarationen om den framtida relationen.

När Johnson därefter lade fram det nya omförhandlade brexitavtalet inför parlamentet i oktober innehöll regeringens lagförslag två garantier:

För det första skulle en minister vara tvungen att rådgöra med fack och näringsliv innan hen presenterar nya lagförslag på arbetsmarknadsområdet, och även granska i vilken grad dessa kan urholka arbetsrättsligt skydd som britter fått via EU.

För det andra skulle regeringen också vara skyldig att rapportera om förbättringar som antas av EU på området, och jämföra dem med landets egna regler. Därefter skulle parlamentet få en chans att rösta om rapporterna, enligt underhusets utredningstjänst.

Men beslutet om brexit-avtalet i parlamentet sköts upp.

– Men regeringens nuvarande lagförslag om utträdet innehåller inte ens dessa svaga garantier, utan ger regeringen möjlighet att avreglera som man behagar när övergångsperioden är slut i december 2020

När Johnson den 19 december, en vecka efter parlamentsvalet den 12 december, återigen bad underhuset att rösta igenom utträdesavtalet och regeringens lagförslag kring brexit var garantierna borttagna.

Premiärminister Boris Johnson och Labourledaren Jeremy Corbyn i samband med drottning Elizabeths tal den 19 december 2019 då den nyvalda regeringens politik presenterades. Foto: AP/ TT, Kirsty Wigglesworth

– TUC tyckte inte att de var tillräckligt starka, utan lämnade för stor tolkningsfrihet till ministrar och ingen egentlig makt till parlamentet att kunna stoppa avregleringsinitiativ, säger Elena Crasta.

– Men regeringens nuvarande lagförslag om utträdet innehåller inte ens dessa svaga garantier, utan ger regeringen möjlighet att avreglera som man behagar när övergångsperioden är slut i december 2020, konstaterar hon.

Inom TUC hoppas man nu att EU:s förhandlare – som ska ta fram nytt handelsavtal med Storbritannien – ska försvara brittiska arbetstagares rättigheter snarare än Tory-regeringen.

Får stöd av Frankrike och Sverige

– Vi kommer definitivt be EU om att inkludera starka paragrafer om ”level playing field” i förhandlingsmandatet. Hittills har man i EU, och särskilt Frankrike och Sverige, varit mycket mottagliga för våra argument, och inkluderat formuleringar om det i den politiska deklarationen.

– Så vi är mer hoppfulla om att EU tar sig an denna uppgift, än Storbritannien eller Toryregeringen.

Den 31 januari lämnar britterna EU. Men landets arbetstagare kommer att ha kvar sina  ”EU-rättigheter” i elva månader till, fram till slutet av december 2020, då den så kallade övergångsperioden planeras ta slut.

Planerade avvika från löftet till EU

Enligt läckta departementsdokument som Financial Times redogjorde för i oktober planerade regeringen då att avvika från level playing field-löftet och avreglera arbetstagarnas rättigheter efter brexit. Det har senare har tillbakavisats av näringsministern Andrea Leadsom.

Boris Johnson själv har lovat att matcha EU när det gäller anställningsskyddet. Samtidigt utmålade han i ett tal i New York i september en vision av Storbritannien som ett lågskatteland med en mer avreglerad ekonomi.