Ny rapport: Var tredje kommun riskerar lämnas efter Sandro Scoccon på Arena Idé och Annika Wallenskog på SKL om utsatta regioner. Mittenfoto: TT.

Ny rapport: Var tredje kommun riskerar lämnas efter

Kommunernas framtid Demografin spelar avgörande roll när välfärden ska finansieras. Ny rapport visar att glest befolkade kommuner kan få svårt att parera utmaningarna och erbjuda likvärdig välfärd. Var tredje riskerar hamna på efterkälken.
Gert Lundstedt
13 nov 2019 | 14:07
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0

Många kommuner går på knäna och välfärden blir lidande. Enligt rapporten Kommunala välfärdsutmaningar – Prognoser för välfärdsfinansiering och behov av välfärdstjänster i svenska kommuner 2015-2030, blir frågan hur vi hanterar befolkningssammansättningen avgörande för möjligheten att finansiera välfärden det närmaste decenniet.

På grund av förändringar i befolkningen riskerar välfärdsproduktionen att halka efter behoven, inte minst i en av tre kommuner, som har de minst gynnsamma demografiska prognoserna, enligt rapporten

Dess författare Josef Lilljegren, doktor i ekonomisk historia, menar att demografin drabbar kommunerna mycket olika, och allra mest drabbas mindre kommuner hårt. I rapporten tas frågor upp om hur framtida välfärdsbehov och finansieringsmöjligheter kommer att se ut, liksom hur distributionen av välfärd kommer att förändras fram till 2030.

Alla kommuner har sin egen demografisituation som påverkar dem.

Sandro Scocco är chefsekonom på Arena Idé som ger ut rapporten.

– Det som är nytt är att rapporten inte bara tittar på hur demografiförändringarna påverkar offentlig sektor och budget totalt, utan även hur de påverkar olika kommuner. Alla kommuner har sin egen demografisituation som påverkar dem.

Scocco: Utjämningssystemet måste bli rättvisare

Något det kommunala utjämningssystemet ska korrigera.

– Men det räcker inte, utjämningssystemet måste bli rättvisare genom att se över vilka de faktiska kostnadsdrivande faktorerna i systemet är.

För det andra, menar Sandro Scocco, måste den generella politiken reformeras. Närmare bestämt skattesystemet, som påverkar kommunernas förutsättningar att leverera välfärd.

– Ur ett kommunalt perspektiv är det intressant att goda och svaga inkomster inte är jämt fördelade, utan att de med goda inkomster i stor utsträckning är koncentrerade i ett antal kommuner runt storstäderna.

Utjämningssystemet måste bli rättvisare.

Samtidigt pekar Scocco på att staten på transfereringssidan skurit ned på sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, den aktiva arbetsmarknadspolitiken med mera. Och att ansvaret för detta istället flyttats över till de kommunala försörjningsstöden.

Stora skillnader stad och land

– Kombinationen av den här politiken och att det kommunala utjämningssystemet inte levererar gör att vi fått stora skillnader mellan stad och land. Därför behövs en reformering av utjämnings- och skattesystemen, säger Sandro Scocco.

På Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) delar man mycket av Josef Lilljegrens analys i rapporten.

– I stort gör vi samma bedömning, säger SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Men hon invänder mot att rapporten inte tar tillräcklig hänsyn till det kommunala utjämningssystemet.

– Utjämningssystemet fångar just upp demografiutvecklingen i kommunerna. Samtidigt fortsätter många kommuner att tappa invånare i arbetsför ålder, har en alltmer åldrande befolkning, och därmed en stor försörjningskvot.

”Nedskrivna studielån – en lösning”

Så utöver utjämningssystemet behövs, menar Annika Wallenskog, dels mer generella statliga pengar – inte riktade – dels kompetensförsörjning. Hon pekar på två möjliga reformer. För det första att ge de som flyttar till och jobbar i en kommun med behov av personal möjlighet att få sina studielån hos CSN nedskrivna med till exempel 25 procent per år.

– Det kan göra det lättare att få personal att flytta till de här kommunerna och arbeta där.

Nyhetsbrev

Hur vet man att det har effekt?

– Det finns ett motsvarande system i Norge som haft positiv effekt.

– Tidigare fanns kommuner med kallortstillägg som innebar högre lön. Men studiestödet skulle vara ett sätt att inte blanda sig i kommunernas lönepolitik, och man kan ju även arbeta i ett företag i en kommun.

SKL: Staten måste satsa mer på infrastruktur

En annan reform SKL gärna vill se för att runda demografiproblemet som Lilljegren pekar på är att staten är med och betalar för infrastruktur som VA och digitalisering i kommunerna.

– Med en väl utbyggd infrastruktur i hela landet har det inte så stor betydelse var man bor och var man jobbar.

Annika Wallenskog menar att små kommuner ofta inte har råd att bygga ut bredband i hela kommunen. Hon uppmanar därför staten att fortsätta vara med och finansiera bredband i hela landet.

– Precis som man byggde stambanor en gång i tiden så är bredband framtidens infrastruktur.

Gert Lundstedt
13 nov 2019 | 14:07

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev