Uppdaterad.
Moderaterna och Vänsterpartiet presenterade på tisdagen var för sig nya krav på regeringen i syfte att stoppa nedmonteringen av välfärden ute i landet. Båda partier menar att behovet av extra pengar är akut i kommuner och regioner och vill se en snabb ändringsbudget.
Enligt Moderaterna riskerar 90 kommuner och sju av 21 regioner att gå med underskott, och flera av dem planerar att höja skatten i år.
Enligt M-ledaren Ulf Kristersson måste 3 miljarder skjutas till vid sidan av 2,6 miljarder till polisen under året. Han vill samtidigt slopa extratjänsterna, utvecklingsåret och ingångsavdrag för arbetslösa.
Även Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt vill skjuta till mer, minst 10 miljarder kronor, för att hindra ytterligare besparingar inom vård och omsorg och skolor.
– Det pågår en våg av nedläggningar, förskolor lägger ned, det är köer till akutmottagningar. I Kiruna säger man upp två av tre elevassistenter och i Eskilstuna säljer man ut kommunala bostäder
V vill ta av budgetöverskottet
Sjöstedt anser att satsningen kan finansieras med exempelvis skattehöjningar och minskat finansiellt sparande. Han vill senast i morgon onsdag ha besked från regeringen om man kan tänka sig att skjuta till extra medel. I annat fall hotar han inleda förhandlingar med M och KD om ett tillskott.
Regeringen har tidigare aviserat att man ska återkomma i vårpropositionen, i april, med förslag om extrapengar till kommuner och regioner.
Men finansminister Magdalena Andersson (S) kunde på tisdagen inte svara på frågan om regeringen kan tänka sig att skynda på behandlingen. I en kommentar till Aftonbladet säger hon att:
– Det är inte så att jag darrar av sträck av det faktum att fler partier än Socialdemokraterna ser behov hos kommuner och landsting. Jag har lyft den frågan och pekat på de behoven under flera år, säger hon.
S hänvisar till vårens budgetpropp
I stället hänvisar hon till regeringens vårproposition, som januaripartierna ska förhandla om.
Redan i morgon planerar Sjöstedt att ta upp frågan om nya välfärdsmiljarder med statsminister Stefan Löfven under en debatt i riksdagen.
Även när det gällde omgörningen av och krisen inom den statliga arbetsförmedlingen hotade Vänsterpartiet att göra gemensam sak med M och KD. Nu utmanar partiet regeringen genom att upprepa hotet.
Är det här ett parlamentariskt arbetssätt som Vänsterpartiet kommer att fortsätta att använda sig av framöver?
– Vi hade velat förhandla och prata med S och Stefan Löfven. De har en stående inbjudan att prata med oss men gjorde upp med L och C. Då är det det här som återstår för oss, säger Sjöstedt till Arbetsvärlden.
Finns det fler förslag i januariavtalet som ni kommer att motsätta er, som exempelvis ändringar i arbetsrätt och turordningsregler?
– Ja, det vi har sagt från början är att vi inte kommer att godkänna att man slår sönder arbetsrätten och inför marknadshyror. Därför hoppas jag att statsministern kommer att agera i finansutskottet i veckan. Jag hoppas verkligen att han är klok.
V säger ja till slopat utvecklingsår
I eventuella förhandlingar kan dock Jonas Sjöstedt inte tänka sig att dra in på extratjänster eller biståndet, som Moderaterna föreslår.
Däremot kan han tänka sig att slopa utvecklingsåret och ingångsavdrag för arbetslösa.
V, M och KD har dock inte ensamma en majoritet i riksdagen utan behöver stöd av något annat parti. Jonas Sjöstedt säger dock att hans parti inte förhandlar med Sverigedemokraterna.
SD:s ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt säger att ”det är glädjande att det inom oppositionen finns ett drev åt samma håll” och att man i finansutskottet kommer att stödja Moderaternas förslag om ett tillskott på 3 miljarder i en extra budget.
– Men M:s förslag är inte tillräckligt utan det kommer att bli stora nedskärningar enligt höstens prognos från SKR (Sveriges kommuner och regioner, reds anm), uppger han.
Partiet säger sig vilja skjuta till än mer pengar i ordinarie vårproposition.
LR föreslår en skolakut
Åsa Falhén, ordförande i Lärarnas riksförbund, anser att det är nödvändigt att omgående freda skolan från nedskärningar.
– Men det är inte nog att dela ut mer pengar till kommunerna. För vi vet av erfarenhet att det inte är någon garanti för att de inte skär ner på kommunernas egna kostnader för undervisning. Vad som snabbt behövs är en garanti för att nya statliga medel verkligen kommer skolorna till del. Vi föreslår en statlig skolakut, där huvudmännen kan ansöka om pengar så resurserna hamnar rätt utan att det sparas någon annanstans i systemet, säger hon.
På torsdag kommer också nya siffror över kommunernas och regionernas ekonomi att presenteras, då finansminister Magdalena Andersson lägger fram den första prognosen över det ekonomiska läget för i år.