Allmännyttan i Norrtälje kommun, Roslagsbostäder och Campus Roslagen, hade vid en upphandling av måleriarbeten använt sig av ett så kallat golvpris i anbudsförfarandet. Bud med timarvoden under 350 kronor accepterades inte.
Ett av de förlorande företagen i upphandlingen överklagade och målet gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, som underkände metoden. Den förhindrade priskonkurrens.
─ Vi tvingades göra om upphandlingen. Den pågår just nu, säger Sune Alm, styrelseordförande i Roslagsbostäder till Arbetsvärlden.
TCO har tillsammans med LO och Saco drivit på för att göra upphandlingar mer schysta. Låga löner, dåliga arbetsvillkor och skadlig arbetsmiljö får aldrig vara det som ger en leverantör försteg framför andra, skrev de tre organisationerna i en debattartikel för några år sedan.
Sverige utnyttjar inte fullt ut möjligheterna att ställa sociala krav vid upphandlingar. De får inte vinnas på personalens bekostnad, skrev de tre organisationerna också.
Ändå har inte domen från HFD uppmärksammats i fackliga kretsar eller lett till några nya utspel, trots att den bildar praxis för framtida upphandlingar.
Däremot har den omedelbart fått konsekvenser på golvet. På Team Projektpartner i Norrköping har projektledare Pontus Franzén tvingats ändra strategi i sina upphandlingar av byggprojekt för kommuner och landsting. Han har tidigare kunnat använda sig av prisspann, lägsta och högsta pris, vid dessa upphandlingar.
Pontus Franzén får göra om anbudsförfarnadet med den nya domen. Foto: Team Projektpartner.
Nu tvingas han tänka om, trots att metoden fungerat mycket bra, enligt honom.
─ Om de som jobbar ska ha schysta villkor och om den offentliga beställaren inte ska få för många timmar debiterade mot vad arbetstagarna egentligen har arbetat är det bra om man kan ha ett sunt sätt att hantera timpriserna, alltså kunna ange ett golvpris per timme, säger han.
När Team Projektpartner har jobbat med ett prisspann är det respektive anbudsgivare som avgör om han vill tjäna lite eller mycket pengar. I dessa fall har prisspannet kombinerats med kvalitetskrav som väger tungt vid valet av leverantör. Pontus Franzén är kritisk mot domen.
─ Vi vill i våra upphandlingar alltid ha det bästa resultatet. Vi vill ha leverantörer som tycker att det är schyst att jobba med oss och som tjänar okej på sin verksamhet. Och vi vill ha sund konkurrens. Domen är helt bakvänd mot de tankarna.
Facket känner inte till domen
För starkt fokus på priset vid offentlig upphandling har flera gånger tidigare kritiserats. I förra månaden uppmärksammades i Arbetsvärlden hur Arbetsförmedlingen beskylldes för att strunta i kvaliteten och göra enbart prisbaserade upphandlingar.
Erfarna leverantörer som Eductus eller Nyföretagarcentrum har fått sina uppdrag kraftigt nedskurna i Arbetsförmedlingens upphandlingar eller upphört att lägga anbud.
Trots att frågan om schysta upphandlingar är viktig för alla centralorganisationerna har Arbetsvärlden svårigheter att få fackliga kommentarer.
Det låter som om det är något fel på lagstiftningen.
På Målareförbundet inom LO känner man inte till den viktiga domen, trots att den berör den egna branschen. Men för förhandlingschef Peter Sjöstrand är problemet inte nytt. Han vill nu se en skärpning av lagen.
─ Lagstiftningen skulle kunna vara mer rigid i frågan om schysta villkor som ska ligga på kollektivavtalens nivå. Norrtälje kommun försökte lägga en bottenplatta på lägsta möjliga nivå och då åkte man på däng i domstolen för det. Det låter som om det är något fel på lagstiftningen.
”Måste ta större ansvar”
Offentliga arbetsgivare måste ta ett större ansvar och göra flera fler behövlighetsbedömningar, anser Visions ordförande Veronica Magnusson. Foto: Vision
Visions ordförande Veronica Magnusson säger att ämnet är viktigt för förbundet och att möjligheten att ställa krav i nivå med kollektivavtal är underutnyttjad.
─ Våra medlemmar som är upphandlare säger att detta skulle kunna ske i högre utsträckning än vad som görs i dag.
Dessvärre dras vi med en gammal kultur kring upphandling.
Det nya kravet på så kallad behövlighetsbedömning vid upphandlingar innebär en skärpning. Upphandlaren ska göra en bedömning om det finns risk för oskäliga arbetsvillkor, framhåller Magnusson.
─ Offentliga arbetsgivare måste ta ett större ansvar och göra flera fler sådana bedömningar. Dessvärre dras vi med en gammal kultur kring upphandling. Man fokuserar på ekonomi och lägsta kostnad, men offentliga arbetsgivare har ett stort ansvar att också ta social och miljömässig hänsyn.
Kan kräva förklaring till lågt pris
På ST har förbundsjurist Joakim Lindqvist eventuellt hittat en öppning i domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Han framhåller i ett mejl till Arbetsvärlden att domen inte är särskilt pedagogiskt formulerad, men konstaterar två saker:
· Domen säger att en upphandlare inte automatiskt kan bortse från bud under en viss summa.
· Om upphandlaren däremot hade gett anbudsgivaren möjlighet att förklara varför priset låg under 350 kronor hade nog förfarandet varit tillåtet.
─ En underprissättning gentemot kund behöver ju inte nödvändigtvis betyda att de som utför arbetet får lön under kollektivavtalsenlig nivå. Så som det skrivs i domen kan bolag försöka slå sig in på nya marknader och därför lägga ett anbud som är en förlustaffär, skriver Joakim Lindqvist.
På arbetsgivar- och intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting gör jurist Hampus Allerstrand en liknande bedömning av möjligheterna för upphandlare att gardera sig mot låga bud.
Han skulle inte rekommendera en kommun eller ett landsting att använda sig av ordet golvpris. Däremot är det möjligt att agera på ett annat sätt. Upphandlare kan redan på förhand tillkännage att vid priser under en viss nivå kommer man att kräva in en förklaring.
─ Det hade underlättat om domstolen kommit fram till en annan slutsats i det aktuella målet. Samtidigt var utslaget inte helt oväntat. Domen är viktig eftersom Högsta förvaltningsdomstolens domar är prejudicerande, säger Hampus Allerstrand.