Det var i fredags som en majoritet i riksdagens EU-nämnd tvingade regeringen att rösta nej till direktivförslaget på ministerrådets pågående möte. Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Centern minskade därmed avsevärt de svenska möjligheterna att påverka direktivets slutliga utformning.
Men när ministerrådet under mötet som avslutas på tisdagen ställde sig bakom ett direktiv förklarade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att Sverige ändå ville vara med och påverka.
– Det här är ett väldigt komplext förslag och vi kommer därför inte att kunna stödja den här allmänna ansatsen i dag men hoppas att vi ska kunna fortsätta diskutera olika aspekter i förslaget under de fortsatta förhandlingarnas gång, sa Nordmark när rådet skulle fatta sitt beslut.
Rådet beslutade om sina ståndpunkter i de förhandlingar som ska inledas med Europaparlamentet och EU-kommissionen om direktivet. Under Sloveniens ordförandeskap i EU har rådets ståndpunkt mycket hastigt tagits fram.
För snabbt framtaget direktivförslag
Det slutliga dokumentet med de ändringar som rådet vill se i direktivförslaget blev klart först den 4 december två dagar före mötets start.
– Vi hade föredragit om man tagit mer tid för diskussion av det här förslaget. I vissa hänseenden tycker vi att texten i nuvarande skick inte fullt ut möter våra önskemål när det gäller till exempel behovet av flexibilitet och respekt för nationella omständigheter, sa Nordmark också.
Fack och arbetsgivare på skilda sidor
Från svensk sidan ställer sig TCO, LO och SACO bakom direktivet och har inget emot ett införande. Även den fackliga sidan körde alltså majoritet i EU-nämnden över när den tvingade fram en nejröst från regeringen. Däremot anser Svenskt Näringsliv att direktivet kan hota den svenska modellen.
En allmän uppfattning är att det skulle ha behövts mer tid för diskussioner om förslaget. Europaparlamentet har tagit sig den tiden. Ledamöterna har lämnat in över tusen ändringsförslag till texten och väntas rösta om sin ståndpunkt först senare nästa vår.
Förändring ska stärka kollektivavtal
En förändring som ministerrådet vill se är att skriva in orden ” i enlighet med nationell lag och praxis” i flera av direktivets paragrafer och markera att kollektivavtalslösningar är en modell för arbetet mot jämställda löner.
Bland viktiga delar i förslaget till direktiv är hur löneuppgifter måste finnas med i jobbannonser eller allra senast ges i samband med förslaget till anställningsavtal. Arbetsgivaren måste upplysa om vilka lönenivåer som finns i den typ av arbetsuppgifter som anställningen gäller.
De anställda ska ha rätt att få information om sin lönenivå i förhållande till den genomsnittliga lönenivån för arbetstagare som utför liknande arbetsuppgifter, är en annan del i direktivet. Uppgifterna ska även lämnas till de anställdas representanter.
Dessa två punkter framhölls av den slovenska arbetsmarknadsminister Janez Cigler Kralj, som var mycket nöjd över beslutet i rådet.