Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Norden samarbetar för att öka kvinnors deltagande Att använda kvinnors tidigare erfarenheter är ett sätt att öka deltagandet på arbetsmarknaden, visar nordiska projekt. Bilden: statsminister Stefan Löfven (S) besöker Integrationscentralen i Bro tidigare i år. Foto: Jessica Gow/TT.

Norden samarbetar för att öka kvinnors deltagande

Sysselsättning Samma mönster syns i de nordiska länderna: utomeuropeiskt födda kvinnor deltar mindre än andra grupper på arbetsmarknaden. Ett nordiskt projekt ska kartlägga vad länderna egentligen gör för att öka deras deltagande.
18 Aug 2017

Utomeuropeiska kvinnor har klart lägre sysselsättningsgrad än utomeuropeiska män, mönstret är detsamma i hela Norden.

Kristin Marklund är projektledare för den nordiska kartläggningen.
Foto: Bengt Rolfer.

Detta är en alltmer ohållbar situation anser Nordens politiker och försöker nu lägga om politiken för att motverka dessa mönster. Ett led i arbetet är det projekt som Nordens ministerråd har initierat och som leds av Kristin Marklund på Nordens välfärdscenter i samarbete med forskningsinstitutet Nordregio.

– Det är mycket som står på spel. Om vi inte lyckas kommer det att skapas en helt ny underklass av kvinnor utan egen försörjning, säger Kristin Marklund.

Enligt statistiken är skillnaden inte så stor mellan män utanför EU och svenskfödda kvinnor eller män. Det som sticker ut är kvinnorna födda utanför Europa.

Bakom dessa siffror ligger en familjesituation där kvinnan i en nyanländ familj av olika skäl blir kvar i hemmet medan mannen söker försörjning. Ofta finns det flera barn att ta hand om och man har ingen erfarenhet av offentlig barnomsorg. I vissa familjer finns en hederskultur där männen tvingar kvinnorna att hålla sig i hemmet.

Det som visat sig fungera bra är att hitta saker som de har erfarenhet av sedan tidigare och sedan bygga vidare på det

I det nordiska projektet, som presenterades i Almedalen i juli, ska man kartlägga vad som görs på det här området i Norden och senare i höst kommer resultatet att presenteras. Men redan nu finns några goda exempel att visa upp.

– Det som visat sig fungera bra är att söka upp kvinnorna och försöka hitta saker som de har erfarenhet av sedan tidigare och sedan bygga vidare på det. Någon kanske har lagat mat på sin mans företag eller liknande, säger Kristin Marklund.

Söker upp i hemmet

Kvinnokooperativet Yallatrappan i Malmö jobbar på det här sättet och har nått resultat genom att söka upp kvinnor i hemmet. Andra exempel är hämtade från Danmark där arbetsförmedlarna har  knackat dörr i bostadsområden med många invandrarkvinnor.

Det är viktigt att man kommer i gång snabbt, annars är det många som ger upp

Även danska Projekt 500 jobbar med individuella insatser utifrån deltagarnas egna erfarenheter. Nästan hälften av deltagarna där har gått vidare till arbete eller reguljär utbildning.

– Det är viktigt att ha en strukturerad plan och att man kommer i gång snabbt, annars är det många som ger upp, påpekar Kristin Marklund.

Hon har stött på kvinnor som har gått fem kurser i att skriva cv. Då är det kanske inte så konstigt om de tröttnar.

Ett annat förslag som figurerar är föräldrastödsprogram i organiserade former. Även här finns inspirationen i Danmark där ett system med ”bydelsmödrar” vuxit fram för att ge introduktion till nyanlända kvinnor.

– Jag skulle vilja se en nationell satsning på ett sådant program, säger Kristin Marklund.

Färre dagar i föräldraförsäkringen

Parallellt med insatserna i lokalsamhället sker redan en del saker på den politiska nivån. Den 1 juli infördes begränsningar i den svenska föräldraförsäkringen som innebär rätt till färre ersättningsdagar för dem som kommer till landet med barn än för dem som föder barnen här. Syftet är just att påskynda etableringen på arbetsmarknaden.

Ett annat exempel är regeringens planer på att införa utbildningsplikt för nyanlända med så låg utbildning att de måste rustas för att komma in på arbetsmarknaden. I praktiken innebär det att etableringstiden förlängs från två till tre år.

Utreder orsakerna bakom

Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att ta reda på varför utomeuropeiska kvinnor i större utsträckning står utanför arbetskraften och vad som kan göras åt det.

För att kunna vidta politiska åtgärder vill jag ha mer kunskap om var problemen ligger, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

Statskontorets uppdrag ska redovisas senast den 31 januari nästa år.

18 Aug 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.