Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn

Många letar arbetsuppgifter åt nyanlända

Etablering Många försöker nu komma på nya arbetsuppgifter som skulle kunna utföras av nyanlända. Samtidigt ökar efterfrågan på arbetskraft till okvalificerade jobb, en delförklaring är bristen på mer kvalificerade yrkesgrupper.
25 feb 2016

Tidigare har arbetsmarknadsparternas fokus varit att få snabbspåren på plats för de nyanlända som har en tydlig yrkesbakgrund från sina ursprungsländer. Nu riktas uppmärksamheten alltmer mot outbildade och mellanskiktet som har viss utbildning.

– I rundabordssamtalen med Ylva Johansson om snabbspåren hade vi också en diskussion om traineeplatser, berättar Marie Martinsson, utredare på ST, för Arbetsvärlden. Nyanlända som varit i Sverige ett tag skulle kunna fungera som kulturella brobyggare på exempelvis Migrationsverket och Arbetsförmedlingen för att hjälpa andra nyanlända.

Men den idén har kommit lite i skymundan i diskussionerna om snabbspåren, konstaterar Marie Martinsson.

– Jag tycker att vi bör plocka upp den idén igen.

Beredskapsjobb i ny tappning

Traineejobben har dock inte de minst utbildade som målgrupp. Här vill i stället ST att de gamla beredskapsjobben ska komma till heders igen, för att kunna använda utarbetade rutiner med avtal mellan parterna.

– Det kan handla om park- och kyrkogårdsskötsel, som värdar inom kommunal service eller att rusta upp vattenmiljöer och kulturminnesvård, i kombination med svenskundervisning.

Just nu pågår ett upprop bland medlemmarna att komma på ny arbetsuppgifter som behöver göras men som ingen tar hand om i dag. Resultatet kommer att lämnas över till regeringen som en tipslista.

Fler okvalificerade jobb

TCO har precis lyft frågan om en typ av ”rut-på-jobbet” – arbetsuppgifter som i dag inte utförs alls på arbetsplatserna, eller utförs av personal som egentligen är anställda för att göra annat – skulle kunna bli en arbeten för nyanlända (se mer i en annan artikel).

Håkan Gustavsson, Arbetsförmedlingens analytiker.

Håkan Gustavsson, Arbetsförmedlingens analytiker.

För några veckor sedan kom Arbetsförmedlingens senaste yrkesprognos Var finns jobben? Arbetsförmedlingen gör ingen analys av de befintliga Rut-jobben eller liknande – de jobben har fortfarande för små volymer för att synas som kategori i prognosen. Däremot syns nu en förändring i efterfrågan på arbetskraft till okvalificerade jobb. Och det tror Arbetsförmedlingens analytiker Håkan Gustavsson kan hänga samman med att bristerna på yrkesgrupper som sjuksköterskor och lärare är större än någonsin tidigare.

– Vi ser tecken på att kommuner och landsting pratar om att man renodlar arbetsuppgifterna för de nyckelpersoner där det är svårast att rekrytera.

Även om Håkan Gustavsson reserverar sig för hur mycket arbetsgivarna verkligen organiserar om i praktiken så ser Arbetsförmedlingen i sin undersökning att möjligheterna att få enklare jobb har förbättrats.

SKL tror på nya yrkesgrupper

Caroline Olsson med ansvar för frågorna på SKL bekräftar för Arbetsvärlden att det pågår många diskussioner i kommuner och landsting just nu. Långtidsprognoser visar att välfärden kommer att behöva anställa en halv miljon människor fram till 2025. En stor andel av rekryteringsbehovet gäller högskoleutbildade.

– Vi har pekat på olika strategier för att möta det behovet. Några är att använda kompetenserna rätt, att skapa bra arbetsmiljö och att bredda rekryteringen.

Renodlingen av arbetsuppgifter mellan sjuksköterskor och undersköterskor är en del av den utvecklingen, men hon tror också att nya yrkesgrupper kan skapas i till exempel skolan.

– Kanske med betydligt kortare yrkesutbildning, på ett eller två år i stället för en högskoleexamen.

SKL har startat ett projekt i samarbete med flera myndigheter för att bredda rekryteringen in i välfärdsjobben, bland annat bland nyanlända och personer med funktionsnedsättningar.

Facken värnar om kraven

För tjänstemannafacken är det viktigt att vakta så att de här ansträngningarna inte leder till att man gör avsteg från krav på utbildning och behörigheter. Lärarförbundet har tidigare varit noga att snabbspåren för lärare inte skulle skapa sidospår för nyanlända som ställer lägre krav än lärarlegitimation. Själva föreslår man nu att skolan anställer lärarassistenter som mer administrativt stöd för lärarna.

Liberalernas partiledare Jan Björklund går i dag ut med förslaget att sjukvårdsbiträden återinförs i sjukvården för att fler nyanlända ska kunna anställas. På så sätt ska undersköterskorna avlastas. Men i en kommentar till TT kallar Vårdförbundet förslaget föråldrat eftersom det inte finns enkla arbetsuppgifter i vården längre, även städare behöver kunskaper om bakterier och blod.

TCO:s samhällspolitiska chef Samuel Engblom säger till Arbetsvärlden:

– En del mellankvalificerade jobb kanske kommer tillbaka. Men strategin får inte vara att anställa de kategorierna i stället för lärare eller sjuksköterskor, säger Samuel Engblom, samhällspolitisk chef.

 

25 feb 2016
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.