Debatten om de nödvändiga åtgärderna för att nyanlända ska komma in på arbetsmarknaden fortsätter. Det handlar främst om de lågutbildade och det finns tre spår som återkommer: lägre ingångslöner i allmänhet, speciella anställningsformer och subventionerade anställningar. Svenskt Näringsliv tror inte på det sistnämnda.
– Det finns alldeles för många sorter och för många formella hinder i vägen. Många arbetsgivare har också en grundläggande skepsis mot Arbetsförmedlingen, berättar presschefen Peter Isling.
Hans organisation vill hellre se en variant på de redan befintliga yrkesintroduktionsanställningarna, men utan åldersgränser och krav på kollektivavtal eller specifika utbildningsinslag.
I går onsdag kom också Svenskt Näringslivs medlemsförbund Almega med en debattartikel i Dagens Samhälle som avfärdar anställningssubventioner som alltför byråkratiska och dyra, även om Arbetsförmedlingen aviserat att en förenkling ska göras.
TCO vill se enkla kontorstjänster
TCO har föreslagit en modell man kallar Rut-på-jobbet. Samhällspolitiska chefen Samuel Engblom förklarar:
– För ungefär en tredjedel av de nyanlända kommer vägen in på arbetsmarknaden behöva vara genom ett jobb som inte kräver så mycket utbildning. Sveriges övergripande strategi kan aldrig vara att skapa en låglönesektor, men vi behöver skapa jobb till den här gruppen. Då vill vi titta på vad det är det för arbetsuppgifter som inte görs i dag, eller som görs av personer som borde göra något annat. Det är därför vi kallar idén Rut-på-jobbet, för etableringen av Rut-sektorn gick till så, man utgick från arbetsuppgifterna.
För Rut-på-jobbet kan det vara enklare kontorssysslor som att fylla på papper i skrivare eller ställa i ordning konferensrum.
Är det jobb som rationaliserats bort som ska återinföras?
– Det kan vara så att vi har rationaliserat för mycket, så att personer håller på med fel saker på jobbet. Men att ha människor anställda för att stå och trycka på knappar i hissen är inte rationellt.
TCO tänker att personerna som har de här tjänsterna ska anställas med subventioner.
– Vi vill att anställningsstöden förenklas och sprids till sektorer där de inte används i dag.
Få förslag i avtalsrörelsen
Många röster i debatten säger att parterna ska ta mer ansvar för att skapa lägre trösklar för de nyanlända, men Samuel Engblom tror inte att det behöver vara nödvändigt med nya anställningsformer i kollektivavtalen.
– Mycket kan lösas utanför kollektivavtalen, som snabbspåren. Och det finns ju inget i kollektivavtalen som hindrar exempelvis subventionerade anställningar eller att man kombinerar jobb med utbildning.
Även om flera arbetsgivarorganisationer vill se frysta lägstalöner med hänvisning till de nyanlända, känner inte Peter Isling till särskilt många krav i avtalsrörelsen som är specifikt riktade till gruppen.
– Jag vet att Sveriges Byggindustrier har en del idéer, till exempel vill de införa en ny anställningsform som riktar sig särskilt till nyanlända.