I utredningen Jämställdhet i en föränderlig tid föreslås bland annat en riktad lönesatsning på vissa kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Detta som ett verktyg för att stärka den ekonomiska jämställdheten.
Utredningen målar upp en bild av att jämställdheten står stilla eller till och med går bakåt i Sverige. Även om landet är ett av världens mest jämställda, behövs därför aktiva åtgärder för att få till förändring.
– Jämställdheten är idag under attack, både globalt och här i Sverige. Vi kan inte på något sätt luta oss tillbaka, tvärtom behöver vi flytta fram positionerna. Jag ser nu fram emot att analysera utredningens förslag på åtgärder för att vi snabbare ska nå de fem första jämställdhetspolitiska delmålen, sade jämställdhetsminister Nina Larsson i ett pressmeddelande i samband med att utredningen presenterades.
Utredningen föreslår bland annat
- Långsiktig permanent styrning av jämställdhetsarbetet i myndigheter och lärosäten.
- Riktad lönesatsning på utvalda kvinnodominerade yrken i offentlig sektor.
- Att utreda hur företagsstöd, lån och riskkapital kan fördelas jämställt mellan kvinnor och män.
- Att se över reglerna för föräldraledighet och föräldraförsäkring.
- Att utreda ett välfärdssprång med syfte att öka ungas, särskilt pojkars, intresse för välfärdsyrken.
- Att utreda en jämställd anhörigomsorg som skyddar omsorgsgivarens inkomst, karriärutveckling, hälsa och framtida pension.
Källa Jämställdhet i en föränderlig tid – nuläge och vägar framåt, del 1 (SOU 2026:41)
Utredningen specificerar inte exakt vilka yrken det handlar om, men de som nämns är ofta yrken där lönenivån är lägre än i jämförbara mansdominerade yrken. Det handlar om så kallade strukturella löneskillnader.
I underlagen till utredningen nämns bland annat socialsekreterare, undersköterskor, vårdbiträden, och förskollärare.
Arbetsvärlden har talat med två fackförbund om deras syn på utredningens förslag.
Förslaget utmanar den svenska lönebildningsmodellen
Kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor ligger i genomsnitt 20 procent lägre än likvärdiga yrken med manlig dominans.
Hur den föreslagna satsningen ska finansieras om den blir verklighet är oklart.
Något anmärkningsvärt är att förslaget delvis utmanar den svenska lönebildningsmodellen.
Normalt sätts löner genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, medan staten håller sig relativt neutral. En statligt finansierad riktad lönepott för vissa yrken innebär istället att staten indirekt påverkar lönerelationerna mellan olika yrkesgrupper.
Risk för politisering av lönebildningen
De som är förespråkare för riktade lönesatsningar menar att dagens lönebildning inte har lyckats korrigera historiska undervärderingar av kvinnodominerade yrken. De menar att vård, skola och omsorg brottas med rekryteringsproblem och att högre löner skulle kunna göra yrkena mer attraktiva och på så sätt minska personalbristen.
De som argumenterar mot riktade lönesatsningar menar att det finns risk för politisering av lönebildningen och att staten därigenom väljer vinnare och förlorare bland yrken. Makt flyttas på detta sätt från parterna till politiken.
Ekonomiska uppskattningar och beräkningar visar att ett fullt utjämnat lönegap skulle kunna kosta upp till omkring 41 miljarder kronor årligen.
Vision: ”Lirar inte med den svenska modellen”
Oskar Pettersson är förhandlingschef på fackförbundet Vision som bland annat organiserar socialsekreterare.
– Vision menar att lönesatsningen i grunden inte lirar med den svenska modellen där parterna tar ansvar för lönebildningen. Att det finns strukturella löneskillnader som drabbar den kvinnodominerade offentliga sektorn är ett faktum och det är politiker, genom sin styrning av sektorn, som bestämmer vilka löner som sätts i verksamheterna, säger han och fortsätter:
– Hellre än fler utredningar behövs mer finansiering till välfärden både för att kunna jämna ut löneskillnaderna men även för att kunna anställa fler och skapa en bättre arbetsmiljö med lägre sjuktal för sektorns medarbetare.
Kommunal: ”Inte kontroversiellt”
LO-förbundet Kommunal organiserar bland annat undersköterskor och barnskötare. Ludvig Lundstedt, enhetschef för Avtalspolitiska enheten säger till Arbetsvärlden att Kommunal precis som utredningen ser att det har varit svårt att komma tillrätta med löneskillnaderna mellan kvinno- och mansdominerade yrken.
– Precis som beskrivs i utredningen är detta inte bara en jämställdhetsfråga. För att människor ska söka sig till välfärdens yrken måste löner och villkor bli bättre., säger han.
Men Ludvig Lundstedt avskräcks inte av den statliga inblandningen i lönebildningen.
– Utredningens förslag om att tillsätta en statlig utredning för att utreda förutsättningarna för en riktad lönesatsning är inte kontroversiellt, det är inte första gången som staten tittar på hur vi ska komma tillrätta med löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Det är emellertid viktigt att en sådan utredning värnar den svenska partsmodellen och att arbetsmarknadens parter, precis som utredningen föreslår, bjuds in att delta, säger Ludvig Lundstedt.
