LO: TCO:s skattepolitik saknar fördelningsperspektiv

I höst uppdaterar TCO sin skattepolitik i samband med ett större grepp om sakpolitiken som man kallar ”Välfärdens förutsättningar”. Därför bad Arbetsvärlden LO, Timbro och en oberoende forskare utvärdera den nuvarande politiken och peka ut vägen framåt.

Nuvarande program får gott betyg

Den fackliga centralorganisationen TCO:s nuvarande skattepolitiska program skrevs 2016 och föreslår en genomgripande skattereform. Förebilden är den stora reform som genomfördes 1991, ”århundradets skattereform”, då socialdemokrater och folkpartister enades om ett mer enhetligt skattesystem där alla skulle få behålla minst 50 procent av sin inkomst.

Fredrik Kopsch är chefsekonom på näringslivets tankesmedja Timbro.

– Jag hade föreställningen innan jag läste programmet att jag inte skulle hålla med om någonting. Men så var det inte alls. Det finns ju ganska många punkter som jag skulle hålla med om, säger han spontant om programmet.

Även ekonomiprofessor Spencer Bastani ger ett gott övergripande betyg och menar att TCO:s förslag syftar till ett mer effektivt skattesystem som kan frigöra resurser för breda samhällsgrupper.

Villan i Danderyd blir dyrare

Arbetsvärlden ber skatteexperterna att kora vinnare och förlorare med TCO:s politik.

Fredrik Kopsch menar att människor med högt värderade fastigheter blir de tydligaste förlorarna om fastighetsskatten återinförs som den såg ut före avskaffandet.

– För en villa i Danderyd kan det med återinförd fastighetsskatt bli 30 000-40 000 kronor mer per år, vilket i sin tur kommer att påverka värdet på ens bostad, säger han.

Fredrik Kopsch menar att arbetslösa också blir vinnare genom indexerade inkomsttak, något han menar skadar ekonomin som helhet. Men de tydligaste vinnarna är personer med så pass höga inkomster att de skulle få sänkt statlig inkomstskatt.

– Men det gynnar också samhällsekonomin för det stärker incitamenten att få en sådan inkomst, säger Fredrik Kopsch.

Samtidigt har han svårt att se hur stora TCO-grupper ska göra den lönekarriär som krävs.

– Nu är brytpunkten 52 000 kronor. I vissa yrken är det svårt att påverka lönen. Är du sjuksyster eller polis så finns det såklart karriärmöjligheter, men det är också två exempel där du är ganska inlåst i din bransch och ofta domineras de av offentliga arbetsgivare. Jag har en syster som är förskollärare i Småland. Om hon vill få upp sin lön måste hon byta kommun.

Å andra sidan förlorar i alla fall inte låginkomsttagare på att höginkomsttagarna betalar mindre skatt, eftersom en sådan reform vore självfinansierande, menar Fredrik Kopsch.

Relativt höga löner

Ekonomiprofessor Spencer Bastani menar att både den sänkta statliga inkomstskatten och de höjda och indexerade taken i inkomstförsäkringarna i TCO:s förslag slår rätt för medlemmarna i TCO-förbunden.

– Detta är relevant för TCO:s medlemsbas, som till stor del består av tjänstemän och akademiker med relativt höga löner, skriver han.

Det är en uppfattning som ifrågasätts av LO-ekonomen Anna Almqvist. Hon ser hur den sänkta inkomstskatten främst gynnar höginkomsttagarna inom TCO-kollektivet.

Förvånad att TCO inte tar ställning

Hon menar också att låg- och medelinkomsttagare missgynnas av mer enhetlig moms, eftersom de konsumerar en större del av sin inkomst, liksom av skattenivån för dem som tar del av trygghetssystemen.

– Jag är förvånad över att TCO inte tydligare tar ställning mot att ersättningar från arbetslöshets-, sjuk-, och föräldraförsäkringen idag beskattas hårdare än löner, skriver hon.

– Fördelningsperspektivet är osynligt i TCO:s nuvarande skattepolicy. Det är fullt möjligt att reformera skattesystemet så att det fungerar bättre utan att samtidigt minska dess omfördelande kraft.

Anna Almqvist uppmanar också TCO att ta ställning till hur mycket skatt som ska tas ut.

– Man tar inte ställning till nivån på skattekvoten. Det tycker jag TCO borde göra. I ljuset av stora behov, bland annat i välfärden, klimatomställningen och försvaret, borde man kunna ha en syn på om skatteuttaget är tillräckligt.

Ny beskattning av digitala plattformar

Spencer Bastani anser att det som helhet är svårt att peka ut vinnare och förlorare med TCO:s skattepolitik. Han tillför också ett glesbygdsperspektiv.

– Personer i glesbygd påverkas troligen negativt av ökade skatter på trafik och energi, men kan gynnas av harmonisering av kommunalskatterna, menar han.

Spencer Bastani menar att ett framtida skattepolitiskt program bör ta fasta på sänkta skatter för högre inkomster men med en mer gradvis progression än dagens skarpa brytpunkt. Han menar också att digitaliseringen och AI-utvecklingen gör att vi måste hitta nya sätt att beskatta kapital, data och vinster från automatisering. Och att vi måste utveckla nya beskattningsprinciper för digitala plattformar.

– Internationellt samarbete krävs också för att undvika att skattebaser flyttar utomlands, menar Bastani.

Strider mot modern skatteforskning

Spencer Bastani uppmanar också TCO att tänka om när det gäller att beskatta uppskattade schabloninkomster som i förslagen om reducerad reavinstbeskattning av bostäder och avtrappade ränteavdrag.

– Detta strider mot modern skatteforskning, som betonar vikten av att beskatta faktiska avkastningar, särskilt ”överavkastningar”, både av rättviseskäl och effektivitetsskäl, menar Bastani.

När LO-ekonomen Anna Almqvist blickar framåt är det klimatomställningen hon tänker på.

– Att beskatta miljöskadliga beteenden är viktigt för att driva på omställningen men beskattningen behöver samtidigt utformas på ett sätt som inte innebär att acceptansen för omställningen äventyras. Klimatomställningen kräver också stora investeringar och skatternas roll i att finansiera dessa är en viktig aspekt.

Stryk rut och rot

Fredrik Kopsch anser att TCO borde fokusera på sänkta inkomstskatter och på sänkta arbetsgivaravgifter. Särskilt den så kallade allmänna löneavgiften som går direkt in i statskassan vill han ha bort. Han uppmanar också TCO att överge rut- och rotavadragen.

– Rot och rut är ju bara snedvridning av konsumtion. Stryk de avdragen och sänk inkomstskatterna mer, säger han.

Det är också viktigt att sänka skatten för låginkomsttagare, menar Fredrik Kopsch.

– Jobbskatteavdraget träffar inte människor med låga inkomster särskilt väl. Om du hade koncentrerat skattesänkningarna till låga inkomster så hade skillnaden mellan att leva på bidrag och att ta ett jobb blivit mycket större.

Öppna för kommunal fastighetsskatt

Han lyfter också fram distansjobb som en fråga för framtiden. För att människor som jobbar på distans från sommarstugor i Båstad, Österlen och Gotland ska bidra lokalt vill han öppna upp för kommunal fastighetsskatt.

– När Gotlands kommun ville införa turistskatt blev folk arga – på ganska goda grunder. Det är ganska dumt. Men jag tycker nog att kommuner ska få göra även dumma saker. Att bredda skattebasen hade varit bra och det absolut tydligaste är ju fastighetsskatt som i många andra länder, säger Fredrik Kopsch.