Leila Ali Elmi, MP: ”Könssegregationen på arbetsmarknaden måste brytas” Leila Ali Elmi, Miljöpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson, personkryssades in i riksdagen 2018. Hon blev den första kvinnan i riksdagen med somalisk bakgrund. Foto: Ewa Persson.

Leila Ali Elmi, MP: ”Könssegregationen på arbetsmarknaden måste brytas”

Valintervju 2022 De dåliga villkoren inom de kvinnodominerade yrkena är ett hot mot välfärdsstaten. Det säger Miljöpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Leila Ali Elmi, som vill skapa ett hållbart arbetsliv genom arbetstidsförkortning.
+1
0
+1
1
+1
0
+1
1
+1
0
+1
0

Leila Ali Elmi är noga med att understryka att det snus hon snusar är riktigt snus, inget mesigt godissnus.

Hon sitter vid ett runt bord i riksdagsbibliotekets skönlitterära avdelning och mönstrar med viss misstänksamhet Arbetsvärldens reporters tobaksfria snusdosa.

– Jag måste erkänna att jag nog tycker att det är mesigt, säger Leila Ali Elmi.

För göteborgaren Leila Ali Elmi – som personkryssades in i riksdagen 2018 – var vägen in i politiken okonventionell. I begynnelsen var festfixandet, och utan festfixandet hade den arbetsmarknadspolitiska talespersonen inte blivit till.

– Det var min gateway till politiken. Att organisera människor, att stå på scen, att presentera artister, allt sådant var helt främmande för mig innan det där giget.

Okänd tolk, men inte okänd

När Leila Ali Elmi valdes in i riksdagen var det som den första kvinnan med somalisk bakgrund någonsin. En och annan ledarskribent, liksom lekmannatyckare på sociala medier, tog därvid tillfället i akt att problematisera hur det kom sig att en för den nationella arenan, utanför den somaliska gruppen, okänd tolk – Leila Ali Elmis yrke i tolv år – lyckats med det som andra, betydligt kändare, personvalskampanjbedrivare som Richard Herrey och Martin Melin under samma val misslyckats med att ro i land.

För oss som har växt upp i diasporan så har vi inte haft tillgång till vårt kulturella arv på samma sätt som våra föräldrar

I själva verket var det så att Leila Ali Elmi redan var en profil i Göteborg. I flera år hade hon tillhört ett nätverk som arbetat för att föra ut den somaliska musikscenen i Sverige och i den vevan lyckades hon locka denna scens stora stjärnor till sin hemstad.

– För oss som har växt upp i diasporan så har vi inte haft tillgång till vårt kulturella arv på samma sätt som våra föräldrar. Men genom sociala medier och framför allt tack vare Youtubes genomslag började den somaliska musikscenen att spridas runt om i världen, och eftersom de här artisterna aldrig besökte Sverige så bestämde jag mig för att försöka locka dem hit.

Festfixande en form av aktivism

Föresatsen bar frukt. Till festerna – som förutom i Göteborg hölls i såväl Köpenhamn som Oslo – strömmade besökare från hela Europa. Det var en stor grej, som Leila Ali Elmi uttrycker det. Men engagemanget syftade inte enbart till att ge fler människor tillgång till det somaliska musikarvet. Det var i lika hög grad ett försök att erbjuda ett alternativ för de ungdomar i hennes hemtrakter som under den här perioden riskerade att lockas in i extrema miljöer.

– De som drogs med i rekryteringarna till IS eller annat, det var ofta ungdomar som hade hamnat på glid sedan tidigare. Det var inte stabila personer som hamnar i den typen av radikalism. Så festfixandet grundade sig i någon form av aktivism. Tanken var att det måste skapas nya sammanhang i förorterna.

Vill producera beats

Vad är ditt drömjobb?

– Jag hade jobbat inom musik, ärligt talat. Det låter väldigt konstigt att säga det som politiker för det är så långt från det jag gör just nu, men jag hade jobbat med att skapa beats.

Har du själv varit arbetslös och fått a-kassa?

– Aldrig. Alltså jag har varit arbetslös men jag har aldrig kvalificerat mig för arbetslöshetsförsäkringen, vilket ändå är intressant med tanke på min roll som arbetsmarknadspolitisk talesperson.

Hur hade du velat vidareutbilda dig?

– Kultur- och idéhistoria.

Vad är ditt senaste digitala framsteg?

– Jag har börjat använda Tinder.

+ Expandera

Som arbetsmarknadspolitisk talesperson för Miljöpartiet är det i synnerhet frågor som knyter an till Leila Ali Elmis tidigare gräsrotsengagemang som fungerar som hennes drivfjäder. Hon säger att hon till en början kände sig tveksam till hur lämpad hon var att sitta med i arbetsmarknadsutskottet, där hon hamnade efter sitt inval i riksdagen. Det kom som en glad överraskning – ”det var som ett kinderägg” – när hon insåg att även frågor som segregation, integration och diskriminering föll under det arbetsmarknadspolitiska paraplyet.

– När jag förstod det tänkte jag att det här är mitt utskott, här bereds alla frågor jag är intresserad av. Utifrån den jag är och där jag kommer ifrån så har jag alltid upplevt att politik är en bristvara, och det är så många som känner att de är betydelselösa och att de inte kan påverka de politiska förhållandena i Sverige. Vilket inte stämmer.

– Det var nog därför jag gav mig in i politiken, för det finns ett demokratiskt gap och de erfarenheter som finns i förorten representeras väldigt sällan i svensk politik.

Leila Ali Elmi har valt det vackra riksdagsbiblioteket som plats för Arbetsvärldens intervju. Foto: Ewa Persson.

Inför riksdagsvalet i september ser hon frågan om utrikesfödda kvinnors etablering på arbetsmarknaden som en av de allra viktigaste.

För en person som kanske inte har gått i skolan eller kan läsa och skriva så är ett etableringsprogram på två år alldeles för kort tid

Hon säger att nuvarande etableringssystemet lider av stelbenta regler och brist på långsiktighet, och att ansatsen att så snabbt som möjligt få ut personer på arbetsmarknaden riskerar att leda till att vissa personer över huvud taget inte får fäste på denna.

– Jag tror att det är viktigt med en individualiserad etablering. Viktigare än att det går snabbt är att människor kommer ut till rätt arbeten, hållbara arbeten, och för en person som kanske inte har gått i skolan eller kan läsa och skriva så är ett etableringsprogram på två år alldeles för kort tid för att personen ska komma ut på arbetsmarknaden, säger Leila Ali Elmi och fortsätter:

– Jag menar, ska du arbeta som lokalvårdare så behöver du en formell utbildning i Sverige. Man behöver en utbildning till allt. Och man ska nå ut till de personer som står allra längst bort från arbetsmarknaden.

"Operakällaren. Jag har aldrig lunchlåda."
"Den är väldigt svår, måste jag välja? Men det är god arbetsmiljö ärligt talat, för det är svårt att ta sig till ett jobb hur hög lönen än är om det är för jävligt att jobba där. Sant."

Låga löner hot mot välfärden

Hur anser du att det gått med reformeringen av Arbetsförmedlingen?

– Jag är inte kritisk till reformeringen i sig, men Moderaternas och Kristdemokraternas budget 2018 som gjorde att Arbetsförmedlingen var tvungen att mer än halvera sina verksamheter har ju skapat problem med den lokala närvaron. Vi var aldrig positivt inställda till att lägga ner en massa kontor, det är inget vi har drivit. Det är också viktigt med rätt hjälp till rätt behov, vissa behärskar inte de här digitala verktygen eller har inte förutsättningarna för att använda sig av dem.

det är svårt med personalförsörjningen och att motivera män att ta de här jobben när normerna ser ut som de gör

Måste kontoren öppnas igen?

– Så här, lokal närvaro innebär inte att det per se måste finnas en Arbetsförmedling som öppnas upp, men de tjänster som Arbetsförmedlingen tillhandahåller ska finnas där ändå. Arbetsförmedlingens handläggare kan till exempel använda sig av kommunala eller statliga lokaler på de platser där myndigheter saknar ett kontor.

Leila Ali Elmi

Ålder: 34 år.

Bor: Göteborg.

Familj: Singel.

Fritidsintressen: Musik.

En annan fråga som Leila Ali Elmi driver är att villkoren måste förbättras för de personer som jobbar inom välfärden, och hon säger att de låga lönerna inom kvinnodominerade yrken i sig är ett hot mot välfärdsstaten.

– Har vi inte personer som vill jobba inom välfärden så kan vi inte upprätthålla den. Men de kvinnodominerade yrkena är inte de mest attraktiva yrkena och det är svårt med personalförsörjningen och att motivera män att ta de här jobben när normerna ser ut som de gör. Att bryta könssegrationen är dock en av de viktigaste frågorna inom arbetsmarknadspolitiken.

Leila Ali Elmi, Miljöpartiet. Foto: Ewa Persson.

Ett sätt att göra välfärdsjobben mer attraktiva, säger Leila Ali Elmi, är att ge möjlighet till arbetstidsförkortning. Genom att göra det minskar man risken att de anställda ska slita sönder sig till följd av sitt arbete och det öppnar upp för att fler personer ska anställas. Men hon påpekar att det inte är antalet arbetade timmar i välfärden hon vill sänka utan antalet timmar som den enskilda individen ska arbeta.

Skulle en sänkning av arbetstiden inte kunna orsaka problem inom välfärden i och med att det redan nu råder arbetskraftsbrist?

– Absolut, grejen är att det är en svår fråga och inget som man löser på en dag eller ett år. Men jag tror att man måste tänka på utbildning i första hand, det är svaret på många av de utmaningar som finns i dag på arbetsmarknaden. Och då är det inte bara utbildning för de som står utanför arbetsmarknaden och utrikes födda och långtidsarbetslösa, utan det är utbildning även för de som är på arbetsmarknaden och förvärvsarbetar i dag, säger Leila Ali Elmi och fortsätter:

– Det är en snabb förändringstakt på arbetsmarknaden, men vi behöver också upprätthålla den sociala rörligheten så att människor kan röra sig uppåt så att andra kan ta plats och ta de jobben. Så det är många parametrar här.

Att slå ihop försäkringarna skulle komma till rätta med det problemet

Leila Ali Elmi anser att den höjning av a-kassan som genomfördes under pandemin bör permanentas. På sikt vill hon emellertid att arbetslöshetsförsäkringen ska slås samman med sjukförsäkringen, för att på så vis fungera som ett slags heltäckande arbetslivstygghetsförsäkring. Detta menar hon skulle motverka att personer faller mellan stolarna, i synnerhet i mötet med Försäkringskassan.

– Det är ett problem att folk blir utförsäkrade och att de får olika svar från olika instanser, att läkaren kanske anser att man är för sjuk för att jobba men att Försäkringskassans handläggare anser att man inte är det. Att slå ihop försäkringarna skulle komma till rätta med det problemet.

Vilken myndighet bör i så fall administrera en sådan försäkring? Försäkringskassan?

– Grejen är att vi måste återkomma till vilken myndighet som framöver kommer administrera den typen av försäkring. Men båda försäkringarna ska vara skattefinansierade och obligatoriska, man ska inte behöva söka sig till ett medlemskap. Det är grundtanken.

Hur ska de ukrainska flyktingarna få jobb? Är det rimligt att de inte får tillgång till SFI?

– Det tycker vi inte, vi har till och med lagt ett utskottsinitiativ för att de ska ha rätt till utbildning. Massflyktdirektivet ger inte rätt till den typen av integrationsinsatser så det är en fråga som Sverige behöver pröva. Men vi vet att krig kan bli utdragna och det är inte säkert att de ukrainare som är här i dag är tillbaka i Ukraina om två år.

Det var en stor överraskning för mig, att det går så långsamt inom politiken och att det många gånger är väldigt tråkigt

Leila Ali Elmi säger att hennes bild av politiken på många sätt har förändrats sedan hon gav sig in i heltidspolitikerlivet. Från att ha haft en som hon säger otroligt idealistisk bild av hur politiken funkar och hur fort det går för ett beslut att realiseras så började det gå upp för henne att det är trög materia hon har att göra med.

– Det var en stor överraskning för mig, att det går så långsamt inom politiken och att det många gånger är väldigt tråkigt. Det är ett seriöst uppdrag, speciellt som riksdagsledamot, och politiska frågor kan vara väldigt tuffa och jobbiga.

Har du alltid varit lagd åt det idealistiska hållet?

– Jag är både en idealist och en pessimist, säger Leila Ali Elmi.

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Hämtar fler artiklar