Dubbla jobbskatteavdrag KD:s vapen mot arbetslösheten Foto: Ewa Persson

Dubbla jobbskatteavdrag KD:s vapen mot arbetslösheten

Valintervju 2022 Kristdemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Michael Anefur är fosterbarnet som bråkade sig igenom skolan, för att sedan bli präst och riksdagsledamot. Han vill öka incitamenten att ta ett jobb och hjälpa 55-plussarna ut ur strykklass. Dagens feministiska debatt ger han underkänt.
12 maj 2022 | 06:00
+1
2
+1
1
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1

Michael Anefur guidar runt Arbetsvärldens fotograf och reporter i riksdagsledamöternas Cephalus-hus med sin speciella runda innergård. Här hade tidigare Socialdemokraterna sina arbetsrum, gården kallades Brantingtorget.

− Det var inte helt lätt för dem att släppa in andra partier här, skrockar Michael Anefur.

Medan vi tar kaffe berömmer han arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, TCO:s tidigare ordförande. Hon är så trevlig och lösningsorienterad så det är svårt att bli riktigt arg på henne, säger han. Den konfrontatoriska politikerstilen ligger inte riktigt för Michael Anefur heller, låter han förstå.

Växte upp i fosterfamilj

Innan jag hinner ställa första intervjufrågan har Michael Anefur hunnit berätta om sin bakgrund, som han är ”småstolt” över. Michael Anefur är fosterbarn och har aldrig träffat sin pappa. Hans mamma var missbrukare och gick på Malmskillnadsgatan och sålde sex, berättar han. Och fosterfamiljen han kom till som treåring valde att inte berätta att han var fosterbarn. Första skoldagen fick han veta av klasskamraterna att han inte hade någon mamma. Det blev inledningen till stökiga skolår med många slagsmål. ”

− Skola har aldrig varit min grej, eller var inte det då i alla fall.

Och betygen blev ”ganska usla”.

I dag är Michael Anefur teolog och kan sätta ihop en fil.kand. av hopplockade kurser. Har jobbat i tio år som präst

Sedan tog han tag i sin utbildning och gick folkhögskola i ett år. I dag är Michael Anefur teolog och kan sätta ihop en fil.kand. av hopplockade kurser. Har jobbat i tio år som präst, innan kommunalpolitiken i Kristianstad och sedan rikspolitiken tog över.

Sedan i mars 2021 sitter han i arbetsmarknadsutskottet.

Vilka frågor där är viktigast för kristdemokraterna nu, i valrörelsen?

− Det är våra jobbskatteavdrag som stimulerar både unga, vuxna och framförallt långtidsarbetslösa. Och 55-plussarna som hamnat i en obegriplig strykklass. Jag begriper mig inte på arbetsgivarna i det avseendet.

Vill dubbla jobbskatteavdrag

Kristdemokraterna har en egen lösning med specifikt inriktade dubbla jobbskatteavdrag till personer som står långt från arbetsmarknaden. Sedan 2015 är det partiets eget vapen som ska få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete.

Foto: Ewa Persson

På frågan om varför inte alla jobbskatteavdrag hittills har fungerat, menar Michael Anefur att Kristdemokraternas bidrag är bättre riktade.

− Vi dubblar avdraget och riktar det tydligare mot långtidsarbetslösa. Det borde kunna fungera,

På frågan om de tidigare avdragen har varit misslyckade, svarar han nej – de har varit jättelyckade menar han.

− Men de har gällt alla. De var mest till för att folk skulle jobba mer.

Men det skulle väl också löna sig mer att komma in på arbetsmarknaden?

− Absolut. Och där har det inte fått full effekt.

I sin budgetmotion föreslår Kristdemokraterna dubblad rabatt för arbetsgivarna i nystartsjobben. En reform som beräknas kosta 3,3 miljarder och ge 16 000−20 000 nya nystartsjobb. Man vill också att de matchningsföretag som Arbetsförmedlingen upphandlar själva ska kunna anställa långtidsarbetslösa personer och hyra ut dem till andra företag, så kallade matchningsanställningar.

På Michael Anefurs skrivbord ligger propositionerna om en ny arbetsrätt och omställning, flera volymer i orangea pärmar. Han berättar att partiet kommer att acceptera las-överenskommelsen.

− Vi kommer inte att motionera på den, utan vi accepterar att nu har parterna kommit överens och då är vi nöjda med det.

Om vi går tillbaka några år så hade vi en situation där du kunde plussa på både det ena och det andra och aldrig behöva jobba igen

Ni vill utöka rut och sänka momsen på frisörer, kemtvätt och bilreparationer. Handlar det om att skapa fler arbetstillfällen genom lågkvalificerade jobb?

Vem är Michael Anefur?

Ålder: 65
Bor: Kristianstad
Familj: Fru, fyra barn och fem barnbarn
Fritidsintressen: Tennis, svampplockning

− Att kunna få det första jobbet är otroligt avgörande för hur du går vidare sen. Vi ser ju att människor med låg utbildning och språkkunskaper hamnar i branscher som restaurang och städ. Vi ser att regelefterlevnaden i en del branscher ibland är diffus. Ibland upplever man att systemet är så krångligt att man hoppar över det. En del i branscherna är brottsligt.

Ni vill också sänka a-kassan för att folk ska ta jobb. Men om det är så att det inte finns tillräckligt med inträdesjobb, hur går det ihop?

− Om vi går tillbaka några år så hade vi en situation där du kunde plussa på både det ena och det andra och aldrig behöva jobba igen och ändå ha det ganska bra. Jag tycker att den som blir arbetslös ska ha det riktigt bra. Man ska inte behöva sälja huset. Men man kan inte hålla på hur länge som helst, och de allra flesta vill ju ha ett nytt jobb. Men är ersättningssystemet för bra så kan man ju vänta med att söka jobb.

Vill inskränka sympatiåtgärder

Kristdemokraterna föreslår att möjligheterna till sympatiåtgärder vid strejker ska inskränkas och att en proportionalitetsprincip i konflikträtten införs för att lindra effekterna av strejker.

Är det här frågor som ni fortsätter driva om ni hamnar i regeringsställning efter valet, eller är arbetsrätten nu fredad efter LAS-överenskommelsen?

− Ja, rent principiellt gör vi det. En stridsåtgärd måste vara proportionell. Vi fick ju ett avtal med hamnarbetarna i Göteborg, så detta måste styras. Självklart ska vi ha strejkrätt, inget snack om det.  Men jag är glad att vi lever i Sverige utan vilda strejker och att vi har ordning och reda och jag tror att det är jättebra.

Michael Anefur ger inget mer tydligt svar än så, vilket jag tolkar som att det inte ligger något i vägen för att gå vidare med förslagen efter en eventuell valseger.

Genusforskning till exempel – jag kanske är gammal och konservativ i det här, men hur har det kunnat bli ett universitetsämne?

När vi kommer in på tjänstemäns problem med stress och psykosocial arbetsmiljö hänvisar Michael Anefur gärna till sin tid som vd för den kommunala renhållningen i Kristianstad kommun.

− Det handlar om att kunna styra sin arbetstid och att chefer orkar se när folk har för mycket.  När jag var chef för 50−60 sopåkare så hade vi nästan inte någon sjukskrivning. Inte någon arbetsskada. Vi gav dubbla guldklockor till dem som jobbat femtio år i företaget.

Genusforskningen har haft otur

Dagens jämställdhetsdebatt har Michael Anefur inte mycket till övers för. Partiet skriver i sitt partiprogram att det ”ser med oro på den idag växande vänsterfeminismen”.

Foto: Ewa Persson

Hur definierar ni då er egen feminism?

−  Genusforskning till exempel – jag kanske är gammal och konservativ i det här – men hur har det kunnat bli ett universitetsämne? Jag tycker det är jättekonstigt. Det blir så mycket fokus på just genus som jag tror de flesta vanliga människor har väldigt svårt att ta till sig. Sen har man kanske haft otur med de här professorerna och forskarna: ”män är djur” och alltihopa det här. (Det var Roks förbundsordförande Ireen von Wachenfeldt som i en SVT-intervju år 2005 sa detta, reds anm.)

Michael Anefur menar att den feministiska rörelsens riktiga framsteg gjordes på 60- och 70-talet.

− Jämställdhet är jätteviktigt men det här att börja ställa grupper mot varandra … Sen finns det naturligtvis patriarkat historiskt sett, men frågan är om inte verkligheten har gått förbi litegrann. Inte överallt och hos alla, men tittar jag på mina barn och barnbarn och deras kompisar så är det massor av olika yrkesgrupper. Det är självklart i dag att man delar på föräldraledigheten.

Hur blev det självklart?

− Väldigt mycket beror på att vi fick möjlighet till förskola. Det tror jag är den riktigt, riktigt stora boomen.

Och vilka var det som drev fram förskolorna?

−  Ja, det gjorde Socialdemokraterna, och Liberalerna, och vårt parti var väl inte först på bollen om vi uttrycker det milt. Men alla partier har ju saker att revidera.

Men du gillar ju det jämställda samhället som vi har i dag. Det har drivits fram av idéerna på universiteten. Och du är beredd att revidera åsikter som ni haft bakåt. Men om du tittar framåt så ser du inte att det behövs mer jämställdhet?

− Nej, för när började detta? Det började ju på 1960- och 1970-talen. Det var ju då förskolan byggdes ut. Det var då vi hade kreativa och bra debatter. Det har absolut funnits alldeles för mycket manligt övertag i alla branscher, titta till exempel på restaurangbranschen där de allra flesta är kvinnor. Men kockarna och cheferna har alltid varit män.

Delade turer ett elände

När vi kommer in på livspusslet så har Michael Anefur en modell han gärna förespråkar för att bli av med delade turer.

− Delade turer är ju ett elände. Vi vill ha Söderhamnsmodellen där ingen tvingas jobba delade turer. Den modellen skulle man kunna titta på i oerhört många fler kommuner.

Jag har haft anledning att besöka sjukvården. Jag hade cancer med nio månaders sjukskrivning. Vi har en enormt fantastisk sjukvård.

Michael Anefur har haft cancer med många vårdkontakter under en längre period. Han menar att receptet för att få fler att vilja arbeta i välfärden är rimliga arbetsvillkor och löner. Och att hitta en känsla av samhörighet. Men också att dålig ledning och alltför mycket administration utgör hinder.

− Jag har haft anledning att besöka sjukvården. Jag hade cancer med nio månaders sjukskrivning. Vi har en enormt fantastisk sjukvård. Jag har pratat med undersköterskor, läkare och sjuksköterskor. Framförallt läkarna säger att det fattas inte resurser men vi använder dem på fel sätt.  Det handlar om att organisera arbetet på andra sätt, om att ge vissa yrkesgrupper större frihet att själva bestämma hur man ska jobba. Undersköterskorna som man som patient har mest kontakt med gör ju ett enormt jobb och de vet exakt vad de måste göra och vad som är mest effektivt. Sen sitter det en administratör och säger att nu ska ni göra såhär i stället. Varför då? De vet exakt vad de behöver göra.

Vad gör alla kommunikatörer?

Michael Anefur pekar på fler felprioriteringar i offentlig sektor.

− Jag kan få lite kryp på ryggen om jag tittar på hur många kommunikatörer som anställs i offentlig sektor just nu. Jag vet inte vad de ska kommunicera. Det är för mig riktigt obegripligt.

De kommunicerar med hemsidor och de skickar brev.

− Region Skåne – hur mycket reklam måste de göra? De har kanske runt 100 kommunikatörer. Kommuner som inte haft en enda kommunikatör – helt plötsligt har de fyra, fem, sex. Söker du bygglov så finns det en instans att gå till, det är ingen som behöver en kommunikatör. Och när jag ställer den elaka frågan: vad gör de? Då är det ingen som riktigt vet det: ”Jamen, de kommunicerar med hemsidor och de skickar brev”. Där rinner både kompetens och pengar i väg.

Kristdemokraternas profil som vårdparti bygger till en del på att man vill lägga ner regionerna och förstatliga vården.

− Det är ingen quick fix som löser alla problem. Men det är orimligt att vi inte har en jämlik vård i detta land. Och vi vill börja med att man har ett fritt vårdval. Kan inte Region Skåne ge vård inom stadgad tid, då har jag rätt att söka var jag vill i Sverige. Det borde vara fullständigt självklart. På sikt blir det en mer jämlik vård om vi inte har kvar regionerna.

S sade nej till pensionsförslag

När intervjun gjordes hade Kristdemokraterna ännu inte tagit ställning till S-V-MP:s förslag om garantitillägg för pensionärer. Michael Anefurs huvudinvändning var att överenskommelsen låg utanför pensionsgruppen.

Vill bli bättre på engelska

Vad är ditt drömjobb?
Det jag har nu
Har du själv varit arbetslös och fått a-kassa?
Nej
Hur hade du velat vidareutbilda dig?
Lära mig engelska ordentligt
Vad är ditt senaste digitala framsteg?
Vet inte, är nog ganska ”dålig” digitalt

+ Expandera

−  Det vi är mest irriterade på är att man lämnar pensionsgruppen och hittar på något på sidan av.

Han menade att de borgerliga partierna då hade en öppning för att diskutera högre avsättningar till pensionen.

−  Jag tror att vårt parti säger ”ta upp det så får vi diskutera det. Vad får det för effekter?” Pension är ju så otroligt långsiktigt och kräver långsiktiga lösningar.

Nu har M-L-KD presenterat ett eget förslag med bland annat skattesänkningar för pensionärer, höjd garantipension och höjt bostadstillägg. Inte heller detta förslag är överenskommet inom pensionsgruppen, och eftersom det påverkar budgeten är det heller inte en del av ett mer fristående långsiktigt hållbart pensionssystem. Hur ser han på det?

−  Det ligger inom pensionsgruppens arbetsområde. Detta har som jag förstår det erbjudits Socialdemokraterna inom pensionsgruppen men de vill inte gå med på det. Vi håller oss inom området och höjer pensionen för alla. Och skillnaden mellan dem som arbetat och de som inte arbetat eller arbetat mindre bibehålls.

Men det är inte en del av en mer stabil finansieringsmodell?

− Nej det är inget eget system. Men det höjer garantipensionen och bostadstillägget och sänker skatten och det blir 1000 kronor för ensamstående garantipensionär. Plus att vi inför gasen i pensionssystemet.

AF ska vara tillgängligt

När vi kommer in på Arbetsförmedlingens roll ser Michael Anefur problem främst i glesbygd. Han menar att Arbetsförmedlingen tidigare var ineffektiv, men att reformen med privata aktörer kan behöva justeras.

Ni har stått bakom neddragna förvaltningsanslag till Arbetsförmedlingen. Det har kommit in privata aktörer som ni har önskat. Men ändå har vi en långtidsarbetslöshet som biter sig fast. Var det en bra reform och budget?

− Som parti lyckades vi förändra litegrann från Centerns förslag. När jag kom in i arbetsmarknadsutskottet kände jag att ”oj, här finns mycket att göra vad gäller Arbetsförmedlingen”. Ett tag skulle det inte finnas kontor någonstans egentligen. Sedan blev det kritik, och då backades det − och då skulle det vara det ena efter det andra med samordnande myndighetskontor och allt vad det heter. Jag tror att ska vi ha en arbetsförmedling så måste den vara tillgänglig.

Ser problem i glesbygd

Michael Anefur säger att externa aktörer förmodligen inte kommer att ta sig an alla delar av landet och att reformen kan behöva justeras.

När jag kom in i arbetsmarknadsutskottet kände jag att: oj, här finns mycket att göra vad gäller Arbetsförmedlingen.

− Det är svårt att döma ut ett system som inte har satt sig, men att det finns många risker i det här systemet är helt uppenbart. I de större kommunerna och arbetsmarknaderna är det inga större problem. Där kan man nästan ha vilket system vi vill, det rullar och det finns en efterfrågan. Problemet är när du kommer ut i landsbygd och glesbygd där de stora industrierna lagt ner – vad gör vi då? Jag är tveksam till att vi kommer att se externa aktörer som säger ”Ja, men det tar vi”. Jag tror att vi kommer att få justera den här reformen efterhand.

Ert främsta bidrag var ju att dra ner förvaltningsanslaget rejält?

− Arbetsförmedlingen har ju ett hyfsat stort anslag. Ett av de största vi har. En del handlar om hur du hanterar de resurser du har. Samtidigt kom vi från en verklighet där en arbetsförmedlare förmedlade kanske två jobb i månaden. Det låter inte heller så jätteeffektivt.

12 maj 2022 | 06:00
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev