Det sägs ofta att klassbegreppet spelat ut sin roll. Ändå anser åtta av tio av svenska tjänstemän att Sverige är ett klassamhälle. Lika stor andel som hos de yrkesarbetande i allmänhet. Detta enligt tankesmedjan Katalys Novus-undersökning om klass som leds bland andra av sociologen Göran Therborn.
Therborn har studerat klasstrukturen i decennier, de senaste tio åren som professor i Cambridge, och menar att även om hundratusentals yrkesarbetande befinner sig lönemässigt i gränslandet mellan arbetaryrken och tjänstemannayrken (ungefär 30-40 000 kronor i månaden), så har de genomsnittliga löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ökat på senare år och befinner sig idag på 1930-talsnivåer. En gissning kan vara att det beror på att vissa lägre tjänstemannagrupper försvunnit.
Även om varannan yrkesarbetande definitionsmässigt kvalar in som arbetare hos SCB, så anger endast var tredje yrkesarbetande att hen tillhör arbetarklassen när man svarar på frågan. Istället ser sig nästan hälften av de yrkesarbetande som tjänstemän. Där ligger tjänstemannadefinitionen ändå i lä jämfört med medelklassdefinitionen som hela 68 procent av de yrkesarbetande ställer upp på att de ingår i, enligt SOM-studier. Kanske säger även detta något om att många arbetare och tjänstemän ligger i samma lönespann och att många arbetare därför i konsumtionstermer ser sig som medelklass.
Arbetarna är dock betydligt stoltare över sin klasstillhörighet än tjänstemännen. 47 procent av arbetarna är mycket eller ganska stolta över att vara just arbetare. Motsvarande siffra för tjänstemännen är 34 procent. Bland dem som är LO-medlemmar är hela sex av tio stolta över sin klasstillhörighet. Men om du är med i Saco eller TCO har ingen betydelse för stoltheten, som ligger kvar på samma nivå som för icke-medlemmar: cirka var tredje.
Tankesmedjan Katalys utlovar mer grävande i klassbegreppet i vår. Hela 22 rapporter ska det bli inför valet i september.