Svenskt näringsliv skolkar från Pisa-ansvar Svenskt näringsliv borde ha ett intresse av en mindre segregerad skola, skriver Mikael Feldbuam. Foto: TT och Eva Edsjö/TCO.
Ledare

Svenskt näringsliv skolkar från Pisa-ansvar

Pisaresultaten visar återigen på skolans stora problem: segregation. Men Svenskt näringsliv fortsätter blunda för problemen med marknadsskolan.
6 dec 2023 | 14:38
+1
0
+1
0
+1
0
+1
0
+1
1
+1
0

Återigen kommer en Pisa-rapport som med skrikande röda siffror belyser Sveriges stora skolmisslyckande: segregationen.

Av Sveriges femtonåringar läser nu 24 procent på den sämsta nivån; de kan inte förstå huvudbudskapet i en text. Andelen har närapå fördubblats sedan år 2000.

I matematik ligger 27 procent på den lägsta nivån, mot 17 procent 2003.

Sverige är ett relativt jämlikt land i OECD. Men segregationen i skolresultat ligger på OECD:s genomsnitt eller under. Segregationen har ytterligare ökat från år 2018, enligt Skolverket.

Alla vet vid det här laget att Sveriges världsunika system med vinstdrivna skolor förstärker segregationen.

Den svenska skolan har många problem: otydliga läroplaner och betyg, stor administrativ börda för lärarna, bristande finansiering. Men alla som är intresserade av skolan borde ställa sig den avgörande frågan: hur kommer vi åt segregationen?

Alla vet vid det här laget att Sveriges världsunika system med vinstdrivna skolor förstärker segregationen, utöver den redan starka boendesegregationen.

Studiemotiverade elever lämnar kommunala skolor i utsatta områden och låter sig rekryteras till vinstdrivna skolor. De kommunala skolorna tappar sen behöriga lärare – något som Skolverket nu lyfter fram som ett avgörande problem. Ändå är de tvungna att ha hög personaltäthet. De höga kostnaderna i kommunala skolor ska sedan utgöra normen för de vinstdrivna skolorna som ekonomiskt kompenseras för problemen som de själva skapat i de kommunala skolorna. Kritikerna av detta vansinniga ”utjämningssystem” har varit många, inte minst lärarfacket Sveriges lärare som för länge sen gjort upp med marknadsskolan.

Resultat: 15 procent av grundskoleeleverna går ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Samtidigt på arbetsmarknaden: Bland de mest eftersökta yrkena fram till 2026, enligt Arbetsförmedlingen, är förskollärare, målare, undersköterska, träarbetare. Det vill säga yrken som hade passat utmärkt för de här mindre studiemotiverade eleverna om de fått stödet att ta sig igenom gymnasiet och i några av fall en ytterligare yrkesutbildning.

Organisationen är istället kapad av skolkoncernerna.

Regeringen ska nu utreda hur skolpengen egentligen fungerar. Svenskt näringslivs, som man kunde tro skulle uppskatta fler välutbildade målare och träarbetare, viktigaste input till regeringen är då: missgynna inte privata skolor ekonomiskt! Det är en obegriplig kortsynthet.

De fyra stora skolkoncernerna gjorde 4,6 miljarder i vinst de senaste fem åren. Men de får absolut inte missgynnas på en skolmarknad som spottar ur sig underkända grundskoleelever. I själva verket är ju dessa stora vinster anledningen till att måleri- och träföretagens röst väger lätt i Svenskt näringsliv – de röster som skulle behöva höras för att näringslivet skulle få kompetensförsörjning. Organisationen är istället kapad av skolkoncernerna.

Svenskt näringsliv borde ha en roll att spela gentemot regeringen. Om ni förmådde erkänna det alla andra vet: att marknadsskolan driver på segregationen. Utan fyra skolbolags miljardvinster kunde ni istället låta de svagare eleverna få draghjälp av studiemotiverade kompisar. Så skapar ni morgondagens välutbildade målare och träarbetare. Det vore inte överraskande om många av era mindre medlemsföretag håller med om den analysen.

6 dec 2023 | 14:38
Om skribenten
Chefredaktör

Relaterad läsning

Kommentera
Kommentera
Hämtar fler artiklar
Få koll på de senaste nyheterna och åsikterna om arbetsmarknaden!
Nyhetsbrev