Förra året visste vi knappt vad vi skulle göra med PM Nilsson. Han hade tillträtt som vd för Timbro under hösten och 40 procent av medieklippen handlade om ålfiske. Han kvalade in på andra plats i vår medieklippstopp. I år får man säga att han bevisat sig och intar en ohotad förstaplats.
PM Nilsson har haft ett år med naturen och naturens resurser som tema. Från sin krönikeplats i Dagens industri har han ondgjort sig över skarvarnas framfart i fågelskyddsområden, föreslagit slopad straffskatt på el, kritiserat regeringens kärnkraftsvurm och skrivit om att städer borde införa miljözoner och om cykelns förträfflighet som fortskaffningsmedel. Under 2024 hann han också med att försvara Richard Jomshofs muslimkarikatyrer, beskriva hur ”kraften i den breda vårdbranschen inte går att stoppa”, nämnas i sammanhangen marknadshyror, samt hårdrock, liksom debattera för att landsbygden behöver mer frihet tillsammans med Oikos Mattias Karlsson. Det har också skrivits om hur han ”tog Berlin till Almedalen” i och med Timbros fest med Berlintema.
Herr B uppger sig haft en nattlig dröm om hur PM Nilsson tog över DN:s kultursidor.
Så till den grad tog han sig in i svenskarnas medvetande att DN-krönikören Herr B uppger sig haft en nattlig dröm om hur PM Nilsson tog över DN:s kultursidor för att enbart tillåta publicering av bilder från en fest hos krönikören Patrik Lundberg.
Hans främsta kombattant Daniel Suhonen på tankesmedjan Katalys inledde å sin sida året med att rasa mot Socialdemokraternas överenskommelse med Tidöpartierna om ett budgetbalansmål. Suhonen trodde att han hade drömt, för ”så lam kan inte en hel socialdemokratisk rörelse vara”.
Daniel Suhonens år har gått i ekonomins och finanspolitikens tecken. Från sin krönikörsplats hos Aftonbladet har han utmanat Jimmie Åkesson på en debatt om klass och ekonomi. Han har lagt fram förslag för en starkare finanspolitik, klimat-rotavdrag, och produktionsstöd för hyresrätter. Daniel Suhonen har helt enkelt propagerat för en socialdemokrati som har något att säga de ”arga väljarna”.
Som vanligt dominerar de näringslivsstödda smedjorna medieklippen. En rapport från Arena Opinion beräknar näringslivets stöd till opinionsbildning till 255 miljoner per år (cirka 137 miljoner från Svenskt näringsliv och 117 miljoner från företag). Facken ger 25 miljoner, alltså en tiondel. Då har vi inte räknat med näringslivets finansiering av landets alla handelskammare. Glädjande nog når fackens smedjor ändå upp till en fjärdedel av näringslivets medieklipp, men sammantaget äter näringslivets opinionsbildning fackets till frukost.
Det rör på sig hos tankesmedjorna.
Debatten om det här övertaget har kommit igång under året. LO har antagit en motion från Seko om förstärkt stöd till opinionsarbete. Återstår att se hur LO kommer att agera.
Det rör också på sig hos tankesmedjorna. Fackliga Katalys gör en satsning på medier. Förutom podden Starta pressarna planeras en satsning på Youtube och Tiktok. Från andra hållet vill vänstertidningen Flamman istället starta tankesmedja och ge ut rapporter. Här sker en breddning som liknar hur Arenagruppen arbetar med dels tankesmedjan Arena Idé och webbtidningen Dagens Arena. Liknande ser det ut hos fackliga och socialdemokratiska Tiden. Timbro har i sin tur mediesatsningen Smedjan och Svenskt näringsliv har Tidningen Näringslivet.
På näringslivssidan finns istället fler renodlade tidningar som Axess, Kvartal och Bulletin. Något som kanske LO Mediehus inspireras av när man nu satsar på en gemensam sajt för att nå ut bredare än till medlemmarna.
Näringslivsstödda tankesmedjor jobbar mer med extern finansiering.
Näringslivsstödda tankesmedjor jobbar också mer med extern finansiering. Och med forskning. Institutet för näringslivsforskning får uppskattningsvis 14 miljoner av Svenskt näringsliv. Men 26 miljoner drar man själva in av finansiärer som privata företag, stiftelser (ofta grundade av affärsfamiljer), fonder och myndigheter. I en beskrivning av verksamheten har tidigare chefen, professor Magnus Henrekson, framhållit att institutet bidragit till att ”långsiktigt främja ett liberalt och marknadsekonomiskt tänkande just genom sitt val av forskningsfrågor och perspektiv”. På liknande sätt jobbar även Entreprenörskapsforum och Ratio, liksom SNS som stöds av både fack och arbetsgivare.
Tankesmedjor som stöds av näringslivet jobbar också mer med ”fellows”. Personer som uttalar sig för tankesmedjan, men som får sin huvudsakliga finansiering från annat håll. På fackens tankesmedjor jobbar man istället mer med anställda som skriver rapporter. Eller betalar ur egen ficka forskare som skriver rapporter. Mer traditionellt tankesmedjetänk. På liknande sätt verkar det gå till hos Timbro.
Vad minns vi då bäst från det gångna året? Timbros lägenheter utan kök och fönster, eller klimat-rotavdraget? Exemplet kanske är orättvist, eller också säger det något om kampen mellan arbetstagarnas och arbetsgivarnas opinionsbildarinsatser.