Hur hamnade vi här – i ett Sverige där nästan var tionde person som vill jobba går utan jobb? Med enorma personliga och samhälleliga kostnader som resultat.
Den fackliga tankesmedjan Katalys nya rapport visar på ett trovärdigt sätt hur det hänger ihop med en låg investeringsgrad. Investeringar, både privata och offentliga, är helt avgörande för nivån på arbetslösheten, både när du tittar över tid och jämför olika OECD-länder. Helt i linje med tidigare forskning.
Investeringar viktigast för arbetslösheten
Inget annat kan mäta sig med investeringsnivån. Inte a-kassan, inte anställningsskyddet, inte skattekvoten. Inte heller invandringsnivåer. Om något korrelerar låg a-kassa med ökad högre arbetslöshet. Men det enda som kommer i närheten av sambandet mellan investeringar och arbetslöshet är att mer centraliserade lönesättningsmodeller korrelerar med lägre arbetslöshet.
Rapportförfattarna sammanfattar: ”Sambandet mellan investeringstakt och arbetslöshet torde vara ett av de starkaste sambanden överhuvudtaget i samhällsekonomin.”
Tvärtemot den insikten har vi nu ägnat 35 år att hålla igen på investeringar genom vårt finanspolitiska ramverk som snört åt ekonomin och skapat ett stort investeringsunderskott. Samtidigt har välfärden hållits kort. Den följande arbetslösheten har vi försökt hantera genom ytterligare skattesänkningar. Ovanpå det har ökande inkomstklyftor sedan pressat ner konsumenternas efterfrågan.
Investeringar möter reaktioner
Internationellt har vi nu sett en omsvängning. Liz Truss försök att ytterligare massivt sänka skatter 2022 möttes av en panikreaktion av investerarna som flydde brittiska statsobligationer. Peak utbudsekonomi, det vill säga fokus på företagens förutsättningar, var nådd och hon blev kortlivad som brittisk premiärminister. Tysklands jätteinvesteringsprogram år 2025 om dryga 5 biljoner kronor (hela Sveriges BNP) möttes däremot av investerarnas jubel eftersom de såg en högre tysk tillväxtkurva framför sig, euron liksom de europeiska börserna tog glädjeskutt.
Men den som likt Katalys föreslår 200 miljarder i ökade investeringar per år möter förstås en rad motargument. Rapporten försöker hantera inflationstrycket som en höginvesteringsekonomi skapar genom en rad förslag. Och blir lånekostnaderna övermäktiga om marknaden inte tror på ökad svensk sysselsättning och BNP?
Det finns också en idé, på rapportsläppet företrädd av Timbros vd PM Nilsson, att den halva miljon personer som är arbetslösa innehåller så stor del okvalificerade personer att de inte kan ta de jobb som skulle bli lediga vid högre investeringsnivåer. Den här idén att du inte kan jobba i en butik eller som snickare om du inte har fullständiga betyg från nian eller perfekt svenska är märklig och innebär att ge upp på förhand. Självklart finns det personer som inte har den produktivitet som arbetsgivare kräver, men då finns faktiskt subventionerade anställningar som inte kostar arbetsgivarna särskilt mycket.
Förskjutning i världsekonomin
En mer intressant invändning är kanske ifall ekonomin förändrats i och med den ökade rörligheten i EU. Skulle stora infrastrukturprojekt i själva verket utföras av centraleuropeisk personal eller på fly in/fly out-basis, så skulle det ge betydligt färre jobb åt den halva miljonen som går arbetslösa i Sverige.
Katalys rapport pekar ändå på en perspektivförskjutning som går genom hela världsekonomin. En uppgörelse med svältekonomin och medvind för analysen att investeringar skapar tillväxt och jobb.