Är det någon utanför regeringskansliet som minns att Sverige har ett antal jämställdhetspolitiska mål? De har antagits av Riksdagen 2006 och uppdaterats 2016.
På internationella kvinnodagen den 8 mars kan vi i år konstatera att utvecklingen för flera mål går bakåt istället för framåt.
På Göteborgs universitet blev man förra året förvånade när det visade sig att det var unga män, inte äldre, som kände sig mest hotade av kvinnors ökade rättigheter. Forskarna kallar det ”modern sexism” och den tycks drabba män i kommuner där arbetslösheten ökar. Sambandet mellan ekonomi och könsnormer kan knappast bli tydligare.
Löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar nu för första gången sedan 2007
Ett av de av riksdagen fastslagna målen är just ekonomisk jämställdhet. Men löneskillnaden mellan kvinnor och män ökar nu för första gången sedan 2007. Det slår Medlingsinstitutet fast. Den tidigare positiva utvecklingen med minskande lönegap har vänt under pandemiåren.

Även inkomstskillnaderna ökade 2021 kraftigt till den högsta nivån sedan SCB:s mätningar startade. Vi vet att ökade inkomstklyftor missgynnar kvinnor eftersom de har lägre inkomster än män. Efter 2016 tycks minskningen av inkomstklyftorna i stort sett stannat av, enligt SCB.
Andelen av befolkningen med varaktigt låg ekonomisk standard fortsätter att öka i Sverige. Värst drabbade är ensamstående kvinnor med barn, utrikesfödda barn och barn till ensamstående kvinnor.

Ett annat riksdagsmål är jämställd politisk makt. I närmare 30 år har könsfördelningen i Sveriges kommunfullmäktige stått stilla. I 76 kommuner var över 60 procent av ledamöterna män efter det senaste valet – men ingen fullmäktige hade så stor andel kvinnor.
Närmast Ulf Kristersson finns sex män − hälften heter Johan
Med den nya regeringen sjönk andelen kvinnliga statssekreterare från hälften till en tredjedel. Av 36 statssekreterare på regeringskansliet är 13 kvinnor. Av dessa jobbar fyra på socialdepartementet, rapporterade Altinget. I statsrådsberedningen närmast Ulf Kristersson finns sex män − hälften heter Johan.
Bristerna i arbetsmiljön i typiska kvinnoyrken inom till exempel vården, leder idag till att allt färre söker sig dit. Bristen på lärare, sjuksköterskor och undersköterskor slår mot hela samhället. Även om vi gemensamt skulle besluta att faktiskt finansiera en utbyggd omsorg, eller bara bibehållen nivå, så skulle vi inte få personal dit på flera år.
I hemmet är det främst kvinnor som städar, lagar mat, tvättar och projektleder julen, medan män klipper gräset, tar hand om bilen och sköter ekonomin. Det obetalda omsorgsarbetet är däremot ganska jämnt fördelat mellan könen. Männen utför just de punktinsatser som RUT-avdraget finns till för, vilket enligt Jämställdhetsmyndigheten, tycks leda till att avdraget inte uppfyller syftet att överta just obetalt kvinnoarbete.
Föräldraledigheten är ännu mer ojämställd än vad som syns i statistiken, visade TCO nyligen. När man räknar in även obetald ledighet är kvinnor i snitt borta från arbetet i mer än ett år under ett barns två första år. Det är drygt nio månader mer än männen.
Av 42 som dog på sina arbetsplatser förra året var det fyra som mördades
Flickor och kvinnor är överrepresenterade när det gäller sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa. En förklaring kan vara att risken för psykisk ohälsa ökar i kvinnodominerande branscher med en sämre arbetsmiljö. I år kunde vi läsa en speciell statistik: av 42 som dog på sina arbetsplatser förra året så var det fyra som mördades, något som är ovanligt. Samtliga fyra var kvinnor, rapporterar Arbetet. I mars miste två kvinnliga lärare på Malmös latinskola livet när en artonårig elev attackerade dem med yxa. I juli knivhöggs SKR:s psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren till döds i Almedalen. I november mördades en ung kvinna som arbetade på ett LSS-boende i Enköping.
På lagstiftningssidan införs nya regler om lönekartläggning i diskrimineringslagen 2017. Sedan dess handlar de större lagändringarna inte om ekonomisk jämställdhet utan om hedersbrott, barnfridsbrott, månggiften och mäns våld mot kvinnor. Det är välkomna lagar, men här har det skett ett skifte i fokus bort från ekonomisk jämställdhet. Samtidigt sker mäns våld mot kvinnor inte i ett vakuum. Det finns ett samband mellan ojämställda samhällen, könsnormer och exploatering av kvinnor. Inte minst göteborgsforskarnas resultat vittnar om det.
Särskilt unga europeiska män känner sig hotade
Men allt är inte mörker. Mycket av backlashen på jämställdhetens område de allra senaste åren kan bero på att kvinnor ändå gjort stora framsteg under en längre period. Särskilt unga europeiska män känner sig hotade. Kvinnor är till exempel i majoritet bland studenter på högre utbildningar. Flickor presterar som grupp bättre i skolan än pojkar. Kvinnor tar allt större plats på högre positioner i näringslivet. Idag mäter vi också jämställdhet bättre än förr. Och kunskapen om könsnormer är trots motattackerna mer utbredd än någonsin.
Men backlashen visar också att kunskap i sig inte räcker hela vägen.