Det finns en föreställning om att du ska få 80 procent av din lön i a-kassa om du blir arbetslös. Den bilden är mer missvisande än någonsin.
TCO:s nya data visar att endast 17 procent av de arbetslösa tjänstemännen skulle få 80 procent av lönen om de blev arbetslösa idag. Sedan 2021 har andelen minskat från 24 procent. För fem år sedan fick alltså var fjärde kollega 80 procent av lönen om jobbet försvann. Idag mindre än var femte.
Bortkastad kompetens
Då räknar TCO inte ens in den försämring som innebär att a-kassan sänks ytterligare efter dryga tre månaders arbetslöshet. Det var en viktig del av Tidöpartiernas försämring av a-kassan.
En ytterligare försämring som inte räknas in är att alla inte längre får 300 dagars a-kassa, utan måste särskilt kvalificera sig för det. Den förkortade a-kassan drabbar 16 procent av tjänstemännen och 30 procent av arbetarna.
Alla som blivit arbetslösa vet att tre månader är väldigt kort tid att hitta ett nytt jobb som känns vettigt utifrån dina kvalifikationer. Försämringen är tänkt att pressa människor att ta första bästa jobb som erbjuds. Det är en otrolig kapitalförstöring av människors utbildning – en civilingenjör som tvingas ta ett lagerjobb för att hyran ska gå ihop är inte bara illa för henne, det är bortkastad kompetens för hela samhället.
Krympflation i a-kassan
Den slaktade a-kassan är inte bara dålig för dem som förlorar jobbet. Det är dåligt för alla som jobbar, eftersom deras försäkring plötsligt urholkats kraftigt. Snacka om krympflation – skyddet du betalar för varje månad är plötsligt bara värt en bråkdel av det forna värdet.
Sänkt a-kassa försämrar också samhällets motståndskraft mot konjunktursvackor. Nu handlar det inte längre bara om att vi drar ner på konsumtionen. Nu riskerar vi försäljningar av bilar och bostäder – med fallande priser som följd.
Ny regering bör stärka och indexera a-kassan
En ny regering måste kraftfullt öka arbetslöshetsskyddet. TCO:s modell är att höja taket för 80 procent av lönen till 52 000 kronor. Det skulle kosta i sammanhanget blygsamma 2 till 2,3 miljarder. Sedan bör skyddet indexeras så att det hänger med i löneutvecklingen.
En a-kassa värd namnet skulle stärka svensk ekonomi när konjunktursvängningarna minskar. Framför allt skulle den gynna både löntagarna och humankapitalet. En jobbförsäkring ger dessutom incitament att ta risker och att bejaka strukturomvandling. Annars fortsätter vi att sälja en försäkring som lovar 80 procent av lönen – men bara håller det löftet för var femte person.
