Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Lågavlönade pensionärer betalar pension till högavlönade Låginkomsttagare lever kortare och finansierar på så sätt höginkomsttagares pensioner. Foto: Henrik Montgomery / TT

Lågavlönade pensionärer betalar pension till högavlönade

Pension Lågavlönade betalar in mer till pensionssystemet än vad de får ut. Deras överskott går i stället till högavlönades pensioner, visar en rapport publicerad av nyhetsbrevet Sak & Liv.

– Problemet är för krångligt för att lösas i pensionssystemet, säger rapportförfattaren Alf Ohlén.
Carl von Scheele
25 nov 2019

”Pensionssystemet tar från de fattiga och ger till de rika”, heter rapporten som har granskat hur avgifter och pensioner fördelas i olika grupper.

Den visar att lågavlönade betalar in mer till systemet än vad de får ut som pensionärer, medan situationen är den omvända för högavlönade. De tar ut mer i pension än vad deras avgifter täcker.

Rapportförfattaren Alf Ohlén kallar detta en omvänd Robin Hood-policy, som beror på att lågavlönade lever färre år som pensionärer än genomsnittet, medan högavlönade tar ut pension fler år än genomsnittspensionären.

Alf Ohlén.

När den svenska pensionsåldern i framtiden ökar i takt med medellivslängden kommer problemet öka.

Pensionerna betalas ut som om alla födda samma år skulle leva lika länge. Men så är det naturligtvis inte.

Konsekvensen är alltså att de lågavlönade som grupp betalar in mer till systemet än vad de som grupp får ut.

De pengar som blir över går istället till högavlönade. För dem gäller det omvända förhållandet. Som grupp lever de längre än den genomsnittlige pensionären och får därmed ut mer i pension än vad deras avgifter täcker.

− Problemet skulle kunna lösas med ett annat delningstal för låga pensioner än för höga, men jag tror inte att politikerna vill ändra på det sättet. Ett mer smakligt sätt att lösa problemet är en utjämning av skillnaderna i livsbetingelser mellan olika grupper, säger Alf Ohlén till Arbetsvärlden.

Än mer ojämlikt framöver

När den svenska pensionsåldern, den så kallade riktåldern, i framtiden ökar i takt med medellivslängden kommer problemet öka, enligt Alf Ohléns beräkningar för nyhetsbrevet Sak & Liv.

Trots en ökade riktålder kommer högavlönade få fler år som pensionärer än i dag. För de lågavlönade kommer deras ökade medellivslängd och lite till gå åt till att arbeta längre.

Jag vill inte kritisera det allmänna systemet för det är ett hållbart pensionssystem, men det levererar inte vad vi trodde.

Alf Ohlén har ett exempel i rapporten där han utgår från dagens 45-åriga män. När de går i pension är riktåldern 68 år.

Då kan de högavlönade männen se fram emot drygt 21 år som pensionärer och de lågavlönade mot drygt 15 år.

Om de lågavlönade männen skulle få ut hela sin pension på denna tid skulle den bli 20 procent högre per månad än när den beräknas som idag.

För de högavlönade gäller omvänd att de skulle få 7 procent lägre pension per månad eftersom de som grupp lever ett par år längre än genomsnittspensionären.

”Levererar inte vad vi trodde”

På PTK är man medveten om att de skilda livslängderna i olika grupper. Dess pensionsexpert Dan Wallberg håller med om att en lösning som jämnar ut skilda livsbetingelser måste hittas utanför själva pensionssystemen.

Dan Wallberg. Foto: Lina Haskel

− Jag vill inte kritisera det allmänna systemet för det är ett hållbart pensionssystem, men det levererar inte vad vi trodde att de skulle ge när det infördes, säger han emellertid.

Rätten att stanna kvar i arbetet till dess man uppnått riktåldern i pensionssystemet är en viktig rättighet. LAS-åldern måste höjas i samma utsträckning som riktåldern.

− Men alla trygghetssystem måste följa med den höjda riktåldern. Dessutom måste man ge större flexibla möjligheter till deltid för alla som inte orkar arbeta till den beräknade riktåldern.

Nyheter

Svårlöst problem

Dan Wallberg framhåller att även många tjänstemän har tunga jobb, inte minst som är mycket psykiskt påfrestande.

Däremot kan man inte ha olika delningstal i systemet beroende på till exempel lön. Det skulle inte vara aktuariellt möjligt. I pensionssystem måste risker jämnas ut.

För PTK, som förhandlar tjänstepensionerna, är just den delen viktig. Bland annat är frågan hur länge premien till tjänstepensionen ska betalas in när riktåldern för pensionerna ökar, liksom rätten att stanna kvar längre i arbetslivet.

Carl von Scheele
25 nov 2019
Visa artikelns 1 kommentar
Kommentera
  1. Av Gretchen Meyer 26 nov 2019:

    Inte alls förvånande eftersom det verkar vara uträknat så att de som har minst ska betala mest. Samhället har blivit helt bakvänt, och hur och när blev det så. Nu är det de rika som får bidrag som Rut och Rot, de bidragen kostar statskassan massor med miljarder + alla skattesänkningar. Det är hemskt när trygghetsförsäkringarna urholkas och inbetalda premier används till annat. I dag godkänns nästan inga sjukskrivningar trots att läkarna anser att någon inte har någon arbetsförmåga nekar FK sjukskrivningar. Ändå betalas det in till försäkringen och detta skapar ett stort överskott som nästan uteslutande kommer de välbeställda till godo. Dags att se över och prioritera om, de här orättvisa fördelningarna har hållit på länge nu och verkar öka i stället. Fler och fler lägger märke till det, men politikerna bryr sig inte. Det är inte fösvarsbart att driva en sådan orättvis politik som t.o.m är ”stöldmärkt” i ett så upplyst land som Sverige. Dags att sätta ner foten det är inte acceptabelt att ta från fattiga och ge till riks, det bör vara de som har råd som ger mest.

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan