Stora protester mot ”svensk” pensionsreform Trångt i Paris tunnelbana när arbetare strejkar. Macron har nu föreslagit justeringar i pensionsreformen. (AP Photo/Thibault Camus) XTC113

Stora protester mot ”svensk” pensionsreform

Paris På tisdagseftermiddagen samlas många tiotusentals strejkande arbetstagare i Paris för att demonstrera mot den illa omtyckta franska pensionsreformen. I praktiken protesterar de mot det svenska pensionssystemet, som inspirerat presidenten Macron. Franska medier lyfter fram kvinnorna som ”offren” för det svenska pensionssystemet.
Carl von Scheele
17 dec 2019

På tisdagsförmiddagen ägnade de direktsändande nyhetskanalerna i Frankrike nästan all tid åt dagens stora demonstration och den storstrejk som pågått i tretton dagar i protest mot pensionsreformen.
I Paris väntas en jättelik manifestation och redan på förmiddagen hade demonstranter samlats vid startpunkten Place de la République, visade tv-bilderna. Men fackförbundet har utlyst stora demonstrationer även i Marseille, Lyon, Nates och flera andra städer.

För första gången på mycket länge genomför åtta fackliga centralorganisationer en gemensam demonstration, sedan CFDT den största av dem för ett par dagar sedan beslutade sig för att förena sig med de andra.

CFDT har utskilt sig genom att se den förslagna reformen som förhandlingbar. De andra facken säger blankt nej.

Det har funnits en röd stoppgräns i reformen för CFDT. Den linjen har i dag tydligt överskridits.

Reformen slår ihop 42 olika franska pensionsplaner till en enda och inför i grunden samma pensionsbestämmelser för alla arbetstagare.

– Det har funnits en röd stoppgräns i reformen för CFDT. Den linjen har i dag tydligt överskridits, deklarerade generalsekreterare Laurent Berger för ett par dagar sedan.

Strax före lucia meddelade premiärminister Edouard Philippe att reformen ska slutföras. Lagstiftningen börjar behandlas av parlamentet efter årsskiftet och ska vara på plats till sommaren.

Stillastående trafik

Den storstrejk som har pågått sedan 5 december har framförallt stoppat tågtrafiken i landet. Dagligen har nyhetsmedia rapporterat hur många tåg som går. På tisdagen beräknas bara ett av fyra tåg gå på de stora linjerna.

Paris är särskilt hårt drabbat. Under många dagar har metron stått helt stilla förutom de två förarlösa linjerna 1 och 14. På tisdagen fungerar ytterligare 6 linjer med stora störningar eller bara under rusningstrafik.

Dagligen rapporteras om milslånga köer på ringlederna kring Paris och inne i staden står trafiken ofta stilla under rusningstid.

På gatorna strömmar fotgängare på mornar och kvällar till och från jobbet. De få bussar som rullar i trafiken är överfulla och kör ofta förbi busshållplatser. Tv har visat nyhetsinslag om hur folk slåss för att komma ombord på de få förortståg som går under rusningstrafik.

Fackets strategi har varit att störa hela samhället genom att rikta in sig på kollektivtrafiken, och man har lyckats. Dagligen rapporteras om svårigheter att ta sig till arbetet eller bedriva verksamhet i företag och på offentliga arbetsplatser.

Gunvor Andersson offer för svenska pensioner

– Jag har alltid betraktat vad många kallar den svenska modellen som en verklig inspirationskälla, sa president Emmanuel Macron i juli 2017 och lättade på förlåten till vad som senare skulle bli pensionsreformen.

I år har det svenska pensionssystemet varit mycket omskrivet i de stora dagstidningarna som Le Monde, Le Figaro och Libération. Bara under den senaste veckan har flera artiklar skrivits och även nyhetsinslag i tv sänds.

– Det har blivit sämre. Det är inte alls roligt, vittnar 77-åriga Gunvor Andersson i fransk tv.
Hon ska klara sig på 12 000 svenska kronor och räknas som fattig enligt definitionen inom EU, upplyser tv-reporten. Han kallar henne ett offer för det svenska pensionssystemet.

Det är ingen ljus bild av svenska pensioner som ges i Frankrike, och alla vet att president Macron har låtit sig inspireras av det.

Just kvinnorna framställs som förlorare och förre statsministern Göran Persson citeras: ”Vi har världens bästa pensionssystem med ett litet fel att det ger för små pensioner”.

Dagstidningen Libération lyfter fram att antalet svenska pensionärer som behöver extra stöd från det allmänna har fördubblats på 15 år. Medierna konstaterar att antalet äldre svenskar som räknas som fattiga är 14,7 procent enligt Eurostat. Det är dubbelt så många som i Frankrike.

Le Monde tar upp att 300 000 äldre svenska är fattigpensionärer. Bland de över 65 år är det 17 procent som räknas dit, bland de över 75 år är det 24 procent.

Och 84-årige Bertil förklarar i en veckotidning att det svenska pensionssystemet är färdigt för att slängas i papperskorgen.

Det är ingen ljus bild av svenska pensioner som ges i Frankrike, och alla vet att president Macron har låtit sig inspireras av det.

Justeringar ska blidka kritikerna

Premiärminister Edouard Philippe har försökt blidka protesterna med löften om att reformen inte ska genomföras på ett brutalt sätt. I morgon onsdag är både fack och arbetsgivare inbjudna till nya överläggningar.

Frågan är vad som kan ändras i reformen som regeringen känner sig tvingad att genomföra mot bakgrund av att pensionerna tar 13 – 14 procent av BNP, vilket än nästan dubbelt så mycket som i Sverige.

Nyheter

Protesterna och debatten har kretsat kring alla de som har en låg pensionsålder. Lok- och tunneltågförare kan gå i pension mellan 52 och 57 års ålder. Även andra yrken har lägre pensionsålder av olika skäl.
Men nyligen deklarerade premiärminister Philippe att de särskilda pensionsplanerna för järnvägen och tunnelbanan upphör vid årsskiftet, vilket förmodligen kittat samman de strejkande ännu mer.

Denna deklaration har senare mildrats med löftet om att de som är födda tidigare än 1980 och har pensionsåldern 52 år inte kommer att beröras. Detsamma gäller de som är födda tidigare än 1985 och har pensionsålder 57 år.

Detta räcker inte för att mildra de strejkandes krav, vilket är att stoppa reformen. Inför det omfattande resandet i julhelgen har de strejkande fått vädjanden om att låta familjer återförenas, men den militanta ledaren för lokförarna inom CGT, Laurent Brun, har svarat ”ingen vapenvila”.

Franska pensionsreformen

Reformen innebär en rörlig pensionsålder med en riktålder på 64 år. Vid reformens införande 2022 kommer den vara 62 år och sedan gradvis höjas.
Fransmännen inför ett poängsystem för beräkningen av pensionen. För varje 10 euro som man tjänar avsätts 5,5 poäng (euro) till pension. Dessa poäng indexeras och växer, precis som vi svenska ser i prognoserna som kommer med det orangea kuvertet.
Även om reglerna för pension ska bli lika för alla kommer vissa yrkesgrupper få lägre pensionsålder. Det gäller militär, polis, brandmän och kriminalvårdare. Dessutom kommer grupper som har nattarbete, arbetar i extrema temperaturer, bullriga miljöer eller starkt repetitiva arbetsuppgifter få ett par år lägre pensionsålder.

Carl von Scheele
17 dec 2019
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan