Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Höjning av pensionsavgiften skulle ge hel månadsinkomst Biomedicinska analytiker skulle höja sin pension rejält vid en ökning av avsättningen. Foto Fredrik Persson/TT

Höjning av pensionsavgiften skulle ge hel månadsinkomst

Pension Personer i vanliga TCO-yrken förlorar som pensionärer en månadsinkomst om året eller mer på att avgiften i det allmänna pensionssystemet är lägre än vad politikerna lovat. Det visar beräkningar som fackförbundet Forena gjort åt Arbetsvärlden.
Carl von Scheele
23 jan 2020

För 25 år sedan gjorde fem partier i riksdagen upp om ett nytt pensionssystem. Löftet var tydligt. För att ge goda pensioner sattes avgiften till 18,5 procent.

Men när den allmänna pensionen infördes för 20 år sedan ändrades beräkningsmodell och avgiften sänktes i praktiken till 17,21 procent.

Avgifter till pensionen

Löntagarnas pensionsavgift till det allmänna systemet består av två delar.

Individen betalar en pensionsavgift på 7 procent av lönen upp till 8,07 inkomstbasbelopp (Det motsvarar en månadslön på 44 923 kronor)

Arbetsgivarna betalar en pensionsavgift på 10,21 procent upp till 8,07 inkomstbasbelopp.

Summa 17,21 procent.

Varför säger politiker att pensionsavgiften är 18,5 procent, som utlovades i överenskommelsen från 1994?

Från början skulle hela bruttolönen vara pensionsgrundande och avgiften tas ut på den. Men när den allmänna pensionen sjösattes 1999 ändrade politikerna beräkningsmodellen. Nu skulle först individen egen avgift på 7 procent av bruttolönen dras innan den pensionsgrundande lönen fastställdes. Kvar blev 93 procent av lönen.

Om man beräknar avgiftens storlek enbart på denna mindre del av lönen blir den 18,5 procent.

Om man beräknar avgiften på hela bruttolönen är den 17,21 procent.

TCO, LO och SACO kräver att avgiften 18,5 procent ska beräknas på hela bruttolönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp som motsvarar 41 750 kr/mån.

+ Expandera

Den dryga procentens skillnad slår hårt mot pensionernas storlek. Den allmänna pensionen kommer inte alls upp till de nivåer som politikerna förespeglade allmänheten.

Löntagare i vanliga TCO-yrken förlorar närmare en månadsinkomst som pensionärer om de går i pension vid den riktålder som riksdagen beslutat om.

Den är idag 65 år, men kommer enligt prognoser vara 68 år när dagens medelålders löntagare går i pension. Anledningen är att den ska öka med ökad medellivslängd.

– Jag har varit väldigt försiktig i beräkningarna. Det är bättre att ta till i underkant än överkant, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena, som organiserar arbetstagare i försäkrings- och finanssektorn.

Håkan Svärdman har beräknat pensionen för personer i olika yrken speciellt för Arbetsvärlden. Beräkningarna bygger på att personerna gick ut i arbetslivet vid millenniumskiftet då den allmänna pensionen infördes. De är nu medelålders och blir pensionärer 2044.

Pensionen kan bli mer än hälften av slutlönen

Då kommer riktåldern för pensionen vara 68 år. Skillnaden i pension mellan dagens lägre avgift och de 18,5 procent som politikerna först lovade är närmare en månadsinkomst från den allmänna pensionen.

För till exempel en systemutvecklare stiger i våra beräkningar den allmänna pensionen från 18 600 till 20 000 kronor i månaden eller 16 800 kronor om året. För en grundskollärare från 17 400 till 18 700 kronor i månaden eller 15 600 kronor om året. Ökningen är ungefär 7,5 procent för dessa TCO-yrken, vilket innebär att pensionen som andel av slutlönen stiger från 50 till 54 procent.

De flesta pensionärer får också inkomster från tjänstepensionen, vilket inte ingår i dessa beräkningar.

”Visar kraften i avgiftens betydelse”

Om jämförelsen istället görs mellan en pensionering vid 65 års ålder med den lägre avgiften och pension vid 68 års ålder med den högre avgiften blir skillnaden närmare tre månadsinkomster från det allmänna systemet.

Då blir skillnaden för systemutvecklaren över 56 000 kronor om året och för grundskolläraren över 52 000 kronor om året, eller 30 procent. Pensionen som andel av slutlönen stiger från 43 till 54 procent av slutlönen inom TCO-yrkena.

– Detta visar kraften i avgiftens betydelse. Anledningen till att Forena driver denna fråga är att det inte räcker med en höjning av pensionsåldern för att man som pensionär ska komma upp i 60 procent av sin tidigare lön.

Håkan Svärdman har i underlaget räknat med en låg avkastning från premiepensionerna, som är en del av den allmänna pensionen. Det är förklaringen att man i hans beräkningsexempel inte når ända upp till 60 procent av tidigare lön.

Vi blir rikare och den svenska förmögenheten ökar. Det handlar om hur vi prioriterar.

Med en kombination av höjd pensionsålder, avgift på 18,5 procent och en något högre, men fortfarande rimlig avkastning från premiepensionen skulle målet om 60 procent kunna uppnås, konstaterar Håkan Svärdman.

De TCO-yrken som utgör underlag vid beräkningarna är resesäljare och systemutvecklare från den privata sektorn och biomedicinsk analytiker och grundskollärare från den offentliga sektorn.

Deras löner ligger i nivå med många andra vanliga yrken.

”En höjning är inte orimlig”

En höjning av avgiften till 18,5 procent är inte orimligt. Vi har samhällsekonomiskt utrymme för en sådan reform, konstaterar Svärdman.

– Ja, vi blir rikare och den svenska förmögenheten ökar. Det handlar om hur vi prioriterar.

En avgiftshöjning skulle ge högre pensioner som i sin tur ökar skatteintäkterna och minskar kostnaderna för grundskyddet.

Tjänstepensioner ger mer

Vid sidan av den allmänna pensionen har löntagare via kollektivavtal tjänstepension. Den ger ytterligare tio procent av lönen. Med en höjd avgift till det allmänna pensionssystemet och i typexemplen ovan med pensionsålder 68 år skulle detta tillsamman med tjänstepensionen kunna ge dessa individer en inkomst på mellan 70 och 74 procent av den tidigare lönen, enligt Håkan Svärdman på Forena.

+ Expandera

– Det skulle ge 9 miljarder tillbaka till statskassan om vi lägger om systemet i dag, säger Svärdman och jämför med de 5 miljarder i förstärkning till kommunerna som regeringen nyligen beslutat om

Till detta kommer de ökande antal personer som arbetar högre upp i åldrarna, vilket ger ett plus i statens och kommunernas skatteintäkter.

De avsteg som har gjorts från pensionsöverenskommelsen i avgiftsfrågan är svårbegriplig materia för de flesta inkomsttagare, konstaterar Svärdman.

– Vi har hamnat i en väldigt snårig finansieringsstruktur som är svår att se igenom för de flesta. Dessutom glömmer man att vi svenskar betalar alldeles för höga sociala avgifter totalt.

210 miljarder rakt in i statskassan

När avgifterna till pensionerna, sjukförsäkring, a-kassa, arbetsskadeförsäkring och föräldrapenning är avräknade återstår 210 miljarder kronor i inkomster från de sociala avgifterna. De går direkt in i statskassan.

– Forena eftersträvar att socialförsäkringarna står för sina kostnader och det som ska finansieras via skatter tas ut som skatter eller avgifter. Vi vill ha en skatteomläggning där man sänker arbetsgivaravgiften och höjer andra skatter.

Vi i facket har en läxa att göra. Äldre individer får inte pensioneras bort från arbetslivet på grund av att arbetsmiljön är taskig.

Håkan Svärdman ser också en ordentlig facklig utmaning på andra sätt i den höjda pensionsåldern som behövs för rimlig levnadsstandard för de äldre.

Arbetsmarknaden måste anpassas till äldre arbetskraft. Samtidigt måste de som inte orkar jobba till den högre pensionsåldern fångas upp av sjukförsäkringssystemet.

– Vi i facket har en läxa att göra. Äldre individer får inte pensioneras bort från arbetslivet på grund av att arbetsmiljön är taskig.

LO-yrken förlorar halv månadsinkomst

Håkan Svärdman har också räknat på två lågavlönade LO-yrken: undersköterska och servitör.

För dessa ger inte höjd avgift lika stort utslag som för TCO-yrkena. Vinsten blir inte mer än en halv månadsinkomst.

Det beror på att dessa pensionärer från låglöneyrken får en del av sin pension från garantipensionen. Denna del minskar, men finns kvar även när pensionerna ökar vid en avgiftshöjning.

– Vid så pass låga löner träder alltid garantipensionen in. Dilemmat är var gränsen ska sättas för den. I de lägsta lönelägena blir det ingen eller väldigt liten skillnad mellan att ha arbetat och inte haft en löneinkomst. Det är ett ofrånkomligt problem om man vill ha en någorlunda hygglig standard för de äldre.

Håkan Svärdman hänvisar till diskussionen om en standardhöjning för dessa pensionärer som arbetat hela livet i låglöneyrken. Socialdemokraterna föreslår pensionstillägg. En annan lösning kunde vara lägre inkomstskatt för den som har en kombination av inkomstpension och garantipension.

– Den som bara har garantipension får då en lite högre skatt relativt sett. Då blir utdelningen från inkomstpensionen högre. Prestationsidéen, att pensionen beror på dina arbetsinkomster, är viktig och legitimerar systemet.

Carl von Scheele
23 jan 2020
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan