Det är organisationen SOMO, baserad i Nederländerna, som i veckan avslöjat att en allians, som främst består av amerikanska företag, haft en detaljerad strategi för att urholka flera EU-lagar om hållbarhet, däribland EU:s direktiv om tillbörlig aktsamhet, kallad CSDDD. Koalitionen har också uppnått sina mål.

– Det här är ett hot mot demokratin när de här företagen blir starkare än den demokratiska processen. I slutändan handlar det om EU:s legitimitet och det handlar om politikernas legitimitet, säger Åsa Törnlund, internationell ombudsman hos LO.
Olja, kemi, finans, biluthyrning
Alliansen, kallad Competitiveness Roundtable består av flera företag inom oljebranschen, bland annat ExxonMobil, Chevron och TotalEnergies, men även av amerikanska finansbolaget JP Morgan Chase, Koch och andra företag som sysslar med till exempel kemikalier eller biluthyrning.
Enligt mötesdokument från i år, som SOMO har sett, har koalitionen riktat in sig på att påverka såväl EU-institutionerna som europeiska regeringar men även Trump-administrationen och andra länder utanför EU för att trycka på för att urholka såväl direktivet om tillbörlig aktsamhet som regelverken för företagens hållbarhetsrapportering (CSRD).
Båda dessa direktiv har ingått i den regelförenkling som EU-kommissionen tog initiativ till i våras och som såväl EU-parlamentet som EU:s medlemsländer till stora delar redan ställt sig bakom.
Åsa Törnlund lyfter särskilt fram direktivet om tillbörlig aktsamhet, som skulle ha inneburit att företagen tvingades ta ansvar för att regler gällande miljö och mänskliga rättigheter hölls av hela deras leveranskedja.
Försvagning av direktivet på gång
Direktivet, som trädde i kraft förra året, har varit omstritt och gick till slut igenom efter att man redan försvagat det så att det endast skulle gälla företag med minst 1 000 anställda och en årlig omsättning på över 450 miljoner euro. Nu har både EU:s medlemsländer och EU-parlamentet ställt sig bakom att det bara ska gälla företag med mer än 5 000 anställda och en omsättning på över 1,5 miljarder euro.
– Och då kallar man det för att regelförenkla men det är ju en avreglering – man är tillbaks på ruta noll, säger Åsa Törnlund.
Båda institutioner har också i sina positioner enats om att avskaffa det EU-gemensamma ansvarssystemet, vilket skulle betyda att företag som bryter mot reglerna endast hålls ansvariga på nationell nivå, vilket kan sänka sanktionskostnaderna med betydande summor.
Att lyssna på de företag och andra intressenter som påverkas av lagstiftningen är en del av mitt arbete.
Europaparlamentet antog sin hållning till regelförändringspaketet i mitten på november efter att konservativa och kristdemokratiska partigruppen EPP fick stöd av partigrupperna från ytterhögern för sitt förslag. Att EPP vände sig högerut möttes av hård kritik från de grupper som tillsammans med EPP oftast utgör parlamentets mittenkoalition: liberala partigruppen Renew, socialdemokratiska S&D och de gröna. Att få EPP att alliera sig med ytterhögern i ECR (där Sverigedemokraterna ingår) gällande regelförenklingspaketet var också en uttalad del av Competitiveness Roundtables plan.
Warborn: Fullt transparent
En person som pekas ut som särskilt viktig att påverka i de läckta dokumenten från Competitiveness Roundtable är svenske moderate EU-parlamentarikern Jörgen Warborn. Skälet är att han har varit parlamentets huvudförhandlare för förenklingspaketet. EU-parlamentets register över parlamentarikernas möten visar också att Warborn haft ett möte i april med Teneo, ett amerikanskt PR- och konsultföretag, som enligt SOMO:s granskning varit koordinator för Competitiveness Roundtable.

Foto Wiktur Nummelin, TT
I en skriftlig kommentar till Arbetsvärlden tonar Warborn ner betydelsen av mötet:
”Jag har varit fullt transparent om vilka möten jag och mina medarbetare har haft. Att lyssna på de företag och andra intressenter som påverkas av lagstiftningen är en del av mitt arbete. Mina ställningstaganden i dessa frågor bygger på min egen bedömning, diskussioner med kollegor från hela det politiska spektrumet och dialog med en rad olika intressenter.”
EU-parlamentet och EU:s medlemsstater har nu påbörjat förhandlingar sinsemellan om förenklingspaketet och siktar på att nå en överenskommelse innan årets slut.