Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse.
Godkänn
Trots stark tillväxt är svenskarna pessimistiska Henrik Oscarsson, föreståndare för Som-institutet. Foto: Pressbild

Trots stark tillväxt är svenskarna pessimistiska

SOM-undersökningen Kurvorna pekar uppåt för svensk ekonomi. Men svenskarna förblir ändå pessimistiska, enligt SOM-institutets årliga undersökning.
26 apr 2017

Det är fortfarande en övervikt svenskar som upplever att landets ekonomi utvecklas på ett negativt sätt, även om det har varit en svag utveckling mot ett ”något mindre pessimistiskt” håll. Det säger Henrik Oscarsson, föreståndare för SOM-institutet vid Göteborgs universitet och professor i valforskning, till Arbetsvärlden.

35 procent av svenskarna jämfört med tidigare 45 procent tycker att ekonomin har försämrats det senaste året. Bara 12 procent tycker att den har förbättrats. Svaren har samlats in under 2016 och presenterades under tisdagen.

Agendan har ändrats så mycket att frågor som sysselsättning och ekonomi har fallit undan.

– Den svenska ekonomin bedöms märkligt nog som att den har försämrats de senaste tolv månaderna, samtidigt som alla indikationer vi brukar använda för ekonomin visar strålande siffror för ”aktiebolaget Sverige”, säger Henrik Oscarsson.

Henrik Oscarsson. Foto: Pressbild

Enligt honom tycks vi ha stött på något av ett trendbrott vad gäller våra subjektiva uppfattningar och den faktiska verkligheten. De hänger inte längre ihop lika bra som de gjorde förr.

– Den här typen av ekonomibedömningar brukar trenda ganska väl tillsammans med de stora makroekonomiska indikatorerna. Men efter flyktingkrisen, eller från och med hösten 2015, så tycks inte de här ekonomibedömningarna hänga med. Det har hänt någonting, det verkar ha blivit någon form av kortslutning där i samband med flyktingkrisen.

Vad beror det på?

– Grundhypotesen är att det blivit en förskjutning av fokus från traditionella debattämnen i Sverige som ekonomi, sysselsättning och välfärd över till migration och flyktingmottagning. Agendan har ändrats så mycket att frågor som sysselsättning och ekonomi har fallit undan, så kopplingen mellan våra ekonomibedömningar och hur det faktiskt ser ut i ekonomin hänger inte ihop lika bra som de gjorde tidigare, säger Henrik Oscarsson.

Historiskt har det varit bra för regeringar att ha en stark ekonomi i ryggen.

Tittar man på vilka samhällsfrågor vi rangordnar som viktigast hamnar integration/immigration högst; 45 procent nämner spontant frågan som viktigast i Sverige. Därefter kommer utbildning, sjukvård, äldrefrågor och arbetsmarknad.

Henrik Oscarson tror också att debatten om bostadsbristen och att det byggs för lite, liksom hushållens belåning kan bidra till pessimismen.

– Sedan finns det debattörer som anser att ekonomin just nu är boostad på grund av flyktingmottagningen. Det är klart att det ger lite tillväxt när vi tar emot så många nya människor i Sverige. Alla ska ju äta och bo här på plats.

SOM-undersökningen

  • 20 400 personer i Sverige i åldrarna 18–85 har kontaktats brevledes under hösten 2016 med frågeformulär i en rad frågor. 51 procent har svarat.
  • SOM-institutet är en oberoende opinions- och undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet som sedan 1986 mätt svenskarnas vanor och attityder.
  • Huvudsyftet med enkätundersökningarna är att etablera tidsserier som gör det möjligt att analysera hur olika samhällsförändringar påverkar människors attityder och beteenden.

Källa: SOM-institutet

+ Expandera

Bedömningen av Sveriges ekonomi är också en viktig indikator för att sia om regeringar överlever ett val.

– Historiskt har det varit bra för regeringar att ha en stark ekonomi i ryggen när man går in i ett valår. Regeringspartierna, och framför allt Socialdemokraterna, är frustrerade för att man inte får någon credit från väljarna när arbetslösheten minskar, sysselsättningen ökar, tillväxten i kvartal är på 1960-talsnivå, inflationen ligger still och räntorna är rekordlåga, säger Henrik Oscarsson.

Stefan Löfven får lägre omdöme

Stefan Löfvens stjärna tycks ha dalat på SOM-undersökningens ogillar-gilla skala. Skalan går från –50 till 50. Att ligga över 0 är att vara gillad och vice versa. Stefan Löfven inledde starkt år 2012 på den förhållandevis höga siffran 10, men har nu sjunkit till –4. Även bland S-sympatisörer har hans popularitet sjunkit, från toppen på 30 år 2013 ner till 23.

Motståndaren Anna Kinberg Batra, partiledare för Moderaterna, har blivit populärare bland M-sympatisörer där snittet stigit från 13 till 26.

Medan svenskarnas bedömning av landets ekonomi är mulen ser man däremot ljusare på den egna privata ekonomin. 26 procent tycker att den egna ekonomin har förbättrats de senaste 12 månaderna medan 17 procent tycker att den har försämrats.

– Bedömningar av hur det går för den svenska ekonomin får politiska konsekvenser när vi röstar, medan bedömningar av den egna ekonomin får konsekvenser för hur mycket man konsumerar och om man tar nya lån. Den spelar alltså roll för ekonomi och tillväxt. Och här är bilden en helt annan, där upplever ett flertal att den personliga ekonomin blivit bättre, säger Henrik Oscarsson.

26 apr 2017
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

News
De viktigaste nyheterna en gång i veckan
Copyright © Arbetsvärlden 2017 | Linnégatan 14
114 94 Stockholm
Telefon 08-782 93 12 | red@arbetsvarlden.se
Ansvarig utgivare: Mikael Feldbaum
Arbetsvärlden ges ut av Tjänstemännens
Centralorganisation, TCO.