Charlotta Magnusson är docent i sociologi vid Institutet för social forskning. Hon har tillsammans med Magnus Nermo, professor vid Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet undersökt hur skillnaden i lön mellan män och kvinnor har förändrats i yrken med olika hög prestige. Yrken som har klassats som att ha hög prestige är exempelvis läkare, ingenjörer och jurister. I år skulle projektet följas upp med aktuella siffror, men pandemin har försenat projektet som istället blir klart till 2022.
Större lönegap bland högprestigejobb
Forskningen visar att könslönegapet har minskat betydligt i låg- och medelprestigeyrken från 1980-talet fram till 2010. I yrken med hög prestige är utvecklingen dock inte lika snabb.
− Om man tittar på kvinnors löner över stort så har det skett en enorm förbättring. Kvinnor har kommit in i högprestigejobben och har gjort dem könsintergrerade, säger Charlotta Magnusson.
Charlotta Magnusson
Men fortfarande finns ett könslönegap som är större i högprestigeyrken än i andra grupper.
− Vi vet inte helt och hållet vad det beror på, men generellt är könslönegapet lägre om man har en sammanpressad lönespridning. Man tänker då att lönespridningen är större i högprestigeyrken, både mellan kvinnor och män och mellan olika yrkesgrupper, säger Charlotta Magnusson.
Starka fackföreningar kan vara en annan orsak till att könslönegapet har ökat snabbare i låg- och medelprestigeyrken.
− Fackföreningar har arbetat med att få upp löner över tid vilket har har gett en effekt, säger Charlotta Magnusson.
Kvinnor har inte lika ofta höga befattningar
Hon och hennes forskarkollega Magnus Nermo har inte kunnat avgöra om det är egna val, preferenser eller arbetsgivare som helt enkelt inte ger kvinnor vissa chefsjobb och högre befattningar som påverkar siffrorna.
Kvinnors avkastning på jobb med tidskrävande arbetsvillkor är inte lika hög som männens
− Ofta är det svårare att förena familj och arbete i högprestigejobb. Man ska vara mer tillgänglig och det kan vara svårt att kombinera deltidsarbete och huvudansvar för familjen med arbetsgivarens önskan om tjänsteresor eller att vara borta på tider som inte fungerar med familjen, säger Charlotta Magnusson.
Hon tillägger att de i forskningen har tittat på obetalt övertidsarbete och annat som förklarar en del av lönegapet, men det förklarar inte allt.
Fakta forskningen
Siffrorna som har använts i Charlotta Magnusson och Magnus Nermos forskning kommer från levnadsnivåundersökningen som har genomförts sex gånger sedan 1960-talet, den senaste 2010. Siffror från denna har gjort att forskarna har kunnat mäta utvecklingen. Yrken som har klassats som att ha hög prestige är exempelvis läkare, ingenjörer och jurister. I år skulle projektet följas upp med aktuella siffror, men pandemin har försenat projektet som istället blir klart till 2022.
Siffror från Medlingsinstitutet 2019 visar att kvinnors löner generellt var 90,1 procent av männens. För tjänstemän i privat sektor var motsvarande siffra 15,5 procent. Generellt är löneskillnaderna större inom respektive yrke ju högre lönen är. Att löneskillnaderna inom regioner är störst, beror på att undersköterskor och sjuksköterskor är vanliga yrkesgrupper där vilket påverkar utfallet.
Efter en så kallad standardvägning vilket innebär att hänsyn tas till att män och kvinnor arbetar inom olika yrken och sektorer, har olika utbildningsnivå och arbetstid och är i olika åldrar, blir skillnaden mindre. Dock tjänar män fortfarande mer än kvinnor. Skillnaden är efter en standardvägning störst bland tjänstemän i privat sektor.
Kvinnor kompenseras inte lika ekonomiskt
Charlotta Magnusson har i en studie publicerad i tidskriften “Community, work and family” kommit fram till att kvinnor inte kompenseras ekonomiskt på samma sätt som män, särskilt inte för tidskrävande arbete.
Varför är det så?
− Kvinnors avkastning på jobb med tidskrävande arbetsvillkor är inte lika hög som männens. Man kan inte alltid förklara bort kvinnors lägre löner med att de skulle tacka nej till arbetsvillkor. Till viss del har de sådana jobb i lägre utsträckning, men vi vet inte varför. Är det självvalt eller ges de inte möjligheten?
− Det kan ha att göra med att kvinnor och män arbetar i olika sektor, män oftare i privat och kvinnor oftare i offentlig sektor och att lönespridningen ser olika ut. Sedan får vissa yrkesgrupper som exempelvis lärare inte alltid betalt för den extra arbetstid de lägger ner, vilket andra yrkesgrupper kan få, säger Charlotta Magnusson.
Värderingar och lön inte alltid samma sak
Författaren och journalisten Katrine Marcal skriver i sin bok, “Att uppfinna världen: hur historiens största feltänk satte käppar i hjulet”, att programmerar-yrket tidigare varit ett kvinnodominerat yrke med låg status, som senare definierades som ett väldigt tekniskt yrke och blev mansdominerat och fick hög status. På samma sätt var det när mejerinäringen industrialiserades. Yrket som mejerska hade tidigare varit kvinnodominerat men blev nu mansdominerat med högre status.
− Det finns många yrken som har fått allt fler kvinnor som läkare, men yrket har ju inte fått lägre status. Jag har gjort studier på hur man värderar yrken. Kvinnliga yrken kan ha hög prestige, däremot kanske de inte har fått högre löner.
Förklaringen kan då vara att det inte finns samma möjlighet för höga löner i offentlig sektor som i privat sektor. Värderingar och lön är inte alltid samma sak, säger Charlotta Magnusson.
Hon har bland annat tittat på yrkesgruppen läkare.
Arkivbild/TT 1940. Karolina Widerström, Sveriges första kvinnliga läkare
− Där finns ett könslönegap. Många läkare arbetar mycket jour och kvinnor kan ha svårt att göra det om de tar huvudansvaret för familjen. Det kan vara en av orsakerna till gapet.
Löneskillnad kan bero på privat eller offentlig anställning
Var man arbetar kan också påverka lönen.
− Män arbetar oftare inom privat sektor, medan kvinnliga jurister oftare finns i offentlig sektor. För att bli partner i en advokatfirma eller liknande måste man satsa mycket av sin tid och fritid, lönen är också hög. I offentlig sektor är lönerna inte lika höga som för jurister i privat sektor, sådant kan påverka könslöneskillnaden, säger Charlotta Magnusson.
Något annat som påverkar siffrorna är att kvinnor inte heller är chefer i samma utsträckning som män.
− Men beror detta på att de inte vill eller inte ges möjlighet? Forskningen ger inte svar på om det rör sig om egna val, egna preferenser eller arbetsgivarens val, säger Charlotta Magnusson.
Fler kvinnliga chefer kan minska lönegapet
Även om gapet minskar också i högstatusyrken så går utvecklingen långsamt. Charlotta Magnusson tror dock att det skulle se något bättre ut om det fanns nya siffror i dag än vad det gjorde vid den senaste mätningen för tio år sedan.
− Det finns en tydligare linje, man gör lönekartläggningar och arbetar för mer lika löner. Det tror jag är lättare att göra i låg-eller medlemprestigejobb, de är mer lika, men det är svårare ju högre upp man kommer.
− Det blir mer individualiserad lönesättning ju högre upp man kommer. Det ger också större utrymme för löneskillnader. Men jag tror att det har minskat en hel del. Stora pensionsavgångar och fler kvinnliga chefer kan minska könslönegapet. Jag tror inte att det är borta men att det har minskat.
John Ekberg på Medlingsinstiutet bekräftar bilden att skillnaden är högst bland de kvinnor och män som tjänar mest och att skillnaderna nu minskar. Under perioden 2010-2019 har yrkessegregeringen minskat och fler kvinnor återfinns i högavlönade yrken.
John Ekberg.
Foto: Medlingsinstitutet
− Utifrån den officiella lönestatistiken kan vi se att gapet minskar. Minskningen är störst i de högre lönelägena. En bidragande faktor är att andelen kvinnliga chefer har ökat, säger han.
John Ekberg tillägger att löneskillnaden mellan kvinnor och män har minskat med 0,5 procentenheter per år under perioden 2007-2019.
− Man kan förmoda att mycket har hänt under de sista tio åren också bland de som tjänar mest. Det är möjligt att det var små förändringar från 1980 fram till 2010, men från 2007 kan vi se att gapet minskar och jag tror att en ny levnadsnivåstudie år 2022 kan visa en ytterligare minskning av gapet i högprestigejobb, säger John Ekberg.
Sveriges Kvinnolobbys ordförande Clara Berglund sade i en tidigare intervju med Arbetsvärlden att hon tycker att Medlingsinstitutet borde få i uppgift att titta på att jämföra likvärdiga yrken, ett uppdrag institutet inte har i dag.
Lönelotsarna har använt samma statistik från SCB som Medlingsinstituet använder i sina rapporter och har arbetsvärderat närmare 370 olika yrken. När de jämför kvinnodominerade yrken med könsneutrala eller mansdominerade motsvarigheter visar statistiken att gapet har ökat för exempelvis grundskollärare och förskollärare.
Delad deltid kan minska gapet
Om man tittar i backspegel går det att se att utvecklingen går framåt, om än långsamt.
För att skynda på utvecklingen och minska könslönegapet ytterligare är det en viktig sak vi kan göra menar Charlotta Magnusson.
− Att arbeta deltid i 10 år har en större inverkan på ditt arbetsliv än att du är hemma i ett år när barnen är små, men detta pratar man väldigt lite om. Om kvinnor ska arbeta deltid så måste även män börja arbeta deltid. Det skulle få stor effekt på både lön och pension, säger hon.
Faktaruta/anledning till könslönegap
Kvinnor och män finns i olika yrkesgrupper och fler män arbetar i privat sektor medan fler kvinnor jobbar i offentlig sektor.
Lönerna skiljer sig åt i privat och offentlig sektor för samma yrkesgrupper.
Kvinnorna kompenseras inte ekonomiskt för tidskrävande arbete på samma sätt som män.
Svårighet att kombinera huvudansvar för familj med krävande arbete.
Kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än män och väljer yrken där det är möjligt.
Kvinnorna är inte chefer i samma utsträckning som män. Det kan bero på eget val eller att arbetsgivare oftare väljer män istället för kvinnor till högre befattningar.