Kryptovalutor fortfarande ett ”skatteparadis” Skatteverket tror att det finns ett stort mörkertal av personer som inte deklarerat sina vinster i kryptovalutor. Foto: Janerik Henriksson / TT

Kryptovalutor fortfarande ett ”skatteparadis”

Skatter Trots att Skatteverket beskattar kryptovalutor som tillgångar så finns ingen uppgiftsskyldighet för handelsplatserna att lämna uppgifter om kundernas handel. Skatteverket tror att det finns ett stort mörkertal av personer som inte deklarerat sina kryptovinster. Men ändring kan vara på väg via tillägg till EU-direktiv.
7 jun 2021

Under våren passerade den globala kryptovalutamarknaden två biljoner dollar i värde, eller cirka 16,5 biljoner kronor.

Skatteverket i Sverige betraktar kryptovalutor som tillgångar snarare än valutor, och därför ska all vinst på handel med kryptovalutor beskattas med 30 procent kapitalvinstskatt.

Men det är osäkert hur stor andel av svenska kryptovalutahandlarna som skattar på eventuella vinster.

Handelsplatserna har ingen skyldighet att meddela oss handel med kryptovalutor

Sveriges första kryptoväxlare BTCX, som ägs av företaget Goobit Group, meddelar på sin hemsida att man haft över 200 000 kunder sedan starten 2012. Samtidigt var det bara 3 000 personer som deklarerade handel i kryptovalutor under 2018, vilket också var en avsevärd ökning jämfört med tidigare år.

– Handelsplatserna har ingen skyldighet att meddela oss handel med kryptovalutor. Än så länge får vi förlita oss på att människor deklarerar sin handel själva samt göra våra egna kontroller. Men det kan så klart bli ändring på det, säger Henrik Kisterud, kontrollsamordnare på Skatteverket.

Genomsnittligt totalt försäljningsbelopp i deklarationerna ligger på runt 400 000 kronor per person som deklarerat kryptovalutahandel, och de flesta deklarerar vinst – fördelningen är ungefär 80-20, enligt Henrik Kisterud.

Men han tror också att det finns ett stort mörkertal i Sverige som inte deklarerat kryptohandel.

– Det är klart att det finns ett mörkertal, och det är förmodligen inte bara dubbelt så högt utan mångdubbelt jämfört med de som har deklarerat, säger han.

Skatt på kryptovalutor

Du som är privatperson ska deklarera dina kryptovalutor om du till exempel har:

  • sålt kryptovaluta
  • bytt en kryptovaluta mot en eller flera andra typer av kryptovalutor
  • bytt en kryptovaluta mot en FIAT-valuta, ex USD
  • betalat med kryptovaluta vid köp av en vara (till exempel ett par skor) eller en tjänst (till exempel en taxiresa)
  • lånat ut kryptovaluta
  • använt kryptovaluta som spelinsats.
  • Du redovisar detta på bilaga K4 under avsnitt D, som du lämnar in tillsammans med din inkomstdeklaration.

Om du har förlorat kontrollen över dina kryptovalutor så medför det inte automatiskt att du har rätt till förlustavdrag. Exempel på en sådan situation kan vara att du har tappat bort din privata nyckel till en virtuell plånbok och på så sätt inte har tillgång till kryptovalutan längre.

Källa: Skatteverket

+ Expandera

Karin Sköld Berzelius, rättslig expert på Skatteverket, berättar att uppgiftsskyldighet regleras i Skatteförfarandelagen, som anger vad för uppgifter som behöver lämnas in till Skatteverket och av vilka aktörer.

– För värdepappershandel, så som aktier, finns exempelvis uppgiftsskyldighet och vi får in uppgifter från börsmäklare och banker om kundernas handel. Men kryptovalutahandeln är så pass ny att den fortfarande inte omfattas av uppgiftsskyldighet och vi får därför inte några löpande kontrolluppgifter från kryptoväxlare, säger Karin Sköld Berzelius.

Hon påpekar att Skatteverket fortfarande har en del verktyg för att samla in uppgifter.

– Vi har rätt att förelägga att kryptoväxlarna ska lämna in uppgifter och kan till exempel begära in kontrolluppgifter för individer, säger Karin Sköld Berzelius.

Bedömer du att det skulle behövas uppgiftsskyldighet kopplat till handel med kryptovalutor?

– Ja, det är det vi skulle behöva. Utan den typen av verktyg är det svårt att kontrollera handeln.

OECD håller på att ta fram ett modellavtal gällande kryptovalutor

Hon berättar att EU håller på att ta fram en utvidgning till det så kallade handräkningsdirektivet (som hanterar uppgiftsutbyte för gigekonomin) med fokus på kryptovalutor.

– I samband med det så skulle vi kunna få en tillämpning i svensk lag där handelsplatserna i Sverige får uppgiftsskyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket, säger Karin Sköld Berzelius.

Däremot skulle en sådan lag inte träffa internationella handelsplatser utanför EU, exempelvis USA-baserade Coinbase eller Binance, som har säte på Caymanöarna. Något som skulle kunna fungera, och som också kan vara på väg, är ett multilateralt avtal.

– OECD håller på att ta fram ett modellavtal gällande kryptovalutor som skulle kunna ge oss ett multilateralt avtal som Sverige kan skriva under. Vi har ju exempelvis redan skatteavtal med Caymanöarna, säger Karin Sköld Berzelius.

En oreglerad marknad

Idag finns ingen reglering som täcker kryptovalutor i Sverige, vilket innebär att Finansinspektionen inte utövar tillsyn. Det innebär bland annat att spekulanter i kryptovalutor bör vara vaksamma på en förhöjd risk för bedrägerier.

Vissa aspekter av kryptotillgångar regleras dock, exempelvis växlingen mellan vanlig valuta och krypto vad gäller penningtvätt.

Och för kryptotillgångar som är underliggande tillgång för finansiella instrument, till exempel ett certifikat, gäller redan idag reglerna i MiFID 2, ”Markets in Financial Instruments Directive”, berättar Per Nordkvist, biträdande områdeschef på Bankområdet, Finansinspektionen.

EU vill reglera kryptovalutor

Men reglering av kryptovalutahandeln som skulle minska risken för bedrägerier kan vara på väg på EU-nivå.

Under hösten 2020 lämnade EU-kommissionen förslag till en ny förordning rörande kryptotillgångar som även ska täcka kryptovalutor som inte ingår i finansiella instrument. Förordningen heter Markets in Crypto Assets (MiCA) och är en del av EU:s digitaliseringsstrategi för finansmarknaden.

– Förordningen diskuteras just nu i rådsarbetsgruppen inom EU och de förhandlingarna är inte slutförda än. Det är Finansdepartementet som deltar för Sveriges räkning i de förhandlingarna. Beroende på hur förhandlingarna går så kan förordningen komma att bli klar i slutet av det här året och sannolikt träda i kraft mellan 12 och 18 månader senare, säger Per Nordkvist.

Han berättar att förordningen i stora drag innebär att emittenter och utgivare av kryptotillgångar hamnar under tillsyn.

– Hur omfattande tillståndsprocessen blir beror på vilken typ av kryptotillgång det gäller, vilket också är styrande för omfattningen av tillsynen.

7 jun 2021
Kommentera
Kommentera

Kommentera artikeln

Vi vill gärna få frågor, kommentarer och reflektioner om våra artiklar! Arbetsvärlden förhandsmodererar artikelkommentarer, vilket gör att det kan dröja en stund innan din kommentar dyker upp. Håll dig till ämnet, och håll en god ton. Vi föredrar om du anger ditt riktiga namn, men du måste inte.

Nyheter
De viktigaste nyheterna två gånger i veckan