De flesta tänker förmodligen på bitcoin när de hör talas om blockkedjan. Men tekniken som ligger bakom kryptovalutor som bitcoin kan användas till betydligt fler saker än så, och kommer sannolikt ha stor påverkan på såväl hur vi jobbar och vad vi jobbar med i framtiden.
Det är ett budskap som grundarna av Swedish Blockchain Association vill nå ut med till myndigheter, företag och organisationer i Sverige.
– Vi vill flytta fokus från valutakurser som rusar och faller och i stället förklara vilka praktiska tillämpningar och fördelar som blockkedjan möjliggör, säger Andreas Johansson, som har en bakgrund som IT-konsult och är en av grundarna bakom organisationen.
MIT har börjat skriva in sina examensbevis på en blockkedja i och med att det finns en sådan här svart marknad
Tillsammans med kollegan Benjamin Dahl, också med bakgrund inom IT, grundade han Swedish Blockchain Association för att de båda märkte att kunskapsnivån om blockkedjeteknik är mycket låg i det svenska näringslivet.
– Vi har startat den här föreningen för att vi ser att aktörerna är splittrade. Vi ser att den här aktören skulle behöva prata med den aktören. Vi kommer fungera som en branschorganisation där vi är ett bollplank för företag och myndigheter och jobbar för ett aktivt generellt kunskapshöjande vad gäller blockkedjeteknik, säger Benjamin Dahl.
Enligt Andreas Johansson har intresset redan visat sig finnas för en sådan funktion: den senaste månaden har föreningen haft möten med ett tjugotal företag och myndigheter. Visionerna om vad som är möjligt att göra med blockkedjan är också hisnande.
Blockkedjan skapar förtroende
Enkelt förklarat möjliggör blockkedjan upprättandet av ett gemensamt, decentraliserat register utan mellanhänder där det går att överföra värden – med full transparens och kontrollerbarhet. På så vis kan man ta bort en dyr handelsvara ur alla möjliga transaktioner: tillit.
– I alla processer där du behöver lita på någon, där du i dag har någon som tar emot och bekräftar information, så har blockkedjan en överbryggande funktion. Där skulle blockkedjan kunna överta funktionen, säger Benjamin Dahl.
Ett exempel på en tillämpning som redan används av det amerikanska universitetet MIT är verifikation av examensbevis. Det finns en stor svart marknad där det är möjligt att köpa förfalskade examensbevis som ser ut att komma från välkända lärosäten, men med blockkedjan kan den marknaden strypas.
– MIT har börjat skriva in sina examensbevis på en blockkedja i och med att det finns en sådan här svart marknad. På så vis kommer du också bygga bort den svarta marknaden: i framtiden kommer du inte godta en pappersexamen för den kommer automatiskt verifieras i blockkedjan, säger Benjamin Dahl.
Det kan vara ett födelsebevis, ett kontrakt, ett testamente, en utsläppsrätt
Att bekräfta identitet, äganderätt och befogenhet i olika former av transaktioner, så som ett bostadsköp, är en dyr och tidskrävande process. Lantmäteriet har i samarbete med en rad aktörer (Landshypotek Bank, SBAB, Telia company, ChromaWay och Kairos Future) redan börjat titta på lösningar med blockkedjan för att förenkla och snabba på fastighetstransaktioner.
I ett annat projekt tittar SKL tillsammans med Axfoundation, SKL Kommentus, Martin & Servera, och Kairos Future på hur blockkedjan kan användas för spårbarhet av matförsändelser, exempelvis vid offentliga upphandlingar.
Alla organisationer är transaktionstunga på något sätt, betonar Andreas Johansson, och värdena kan översättas till blockkedjan. Det gäller alltså inte bara finansiella transaktioner.
– Man tänker gärna ett värde i form av pengar, men de här värdena vi pratar om behöver inte handla om valuta. Det kan vara ett födelsebevis, ett kontrakt, ett testamente, en utsläppsrätt, säger Benjamin Dahl.
I teorin skulle blockkedjan kunna möjliggöra transparens och spårbarhet av alla möjliga leverantörskedjor. Inte minst inom välgörenhetsverksamhet. Med blockkedjan blir det genast fullt möjligt att spåra biståndspengar och se till att de hamnar rätt.
– Ner i detaljnivå skulle man kunna följa mina hundra kronor och se var de hamnar, om man bygger systemet på rätt sätt, säger Andreas Johansson.
Journalsystem på blockkedjan
Ett annat potentiellt användningsområde är journalsystem inom sjukvården. Med blockkedjan skulle patienten inte minst kunna få större kontroll över sin journal.
– I dag är det patienten som ställer frågan om den kan få ut sin journal. Det finns uppgifter om vem som har tittat på en patients journal och när, men patienten har inte de uppgifterna. Vi ser en framtid där patienten själv äger datan och ger tillgång till delar av journalen som är relevant, säger Benjamin Dahl.
Andreas Johansson har tidigare varit inblandad i ett vårdprojekt i Västra Götalandsregionen med sikte att göra vårdprocessen mer transparent. Projektet går under namnet ”Var f-n är remissen?”. Med hjälp av blockkedjeteknik utforskas möjligheter för patienter, och relevanta vårdinstanser, att följa vårdärendet och se var det ligger i processen.
Det här är ett av de vanligaste problemen som gör att en vårdprocess tar längre tid
Om ett blodprov saknas så ser alla det i blockkedjan, och vårdprocessen behöver inte stanna upp.
– Det här är ett av de vanligaste problemen som gör att en vårdprocess tar längre tid: att kommunikationen om vad som behövs för att gå vidare inte har kommit fram eller inte tagits emot eller tolkats på rätt sätt. Projektet bygger på att överbrygga den problematiken; att använda tekniken för att göra kommunikationen i en vårdprocess transparent, säger Andreas Johansson.
Benjamin Dahl lyfter fram en annan aspekt i det hela:
– Vad händer i ett ekosystem som är transparent, när en läkare fått ett ärende på sitt bord och alla vet om var ärendet ligger? Det är inte fråga om övervakning, men jag tror att det blir en effektivare process, säger Benjamin Dahl.
Olika former av ansökningsärenden skulle också kunna bli betydligt smidigare med rätt tillämpning av blockkedjeteknik, någonting som också utforskas av Kanadas regering som just nu prövar blockkedjeteknik vid ansökningar av statliga anslag.
Enligt Swedish Blockchain Association skulle myndigheter via blockkedjan på ett snabbt och säkert sätt kunna skicka information fram och tillbaka, och allt skulle vara spårbart. Om de samarbetar kring det.
Just att äga sin identitet är någonting som möjliggörs via blockkedjan
– Det finns en del sådana försök i Sverige. Man kopplar ihop exempelvis Migrationsverket med Skatteverket för att kunna bekräfta eller skapa en identitet, säger Andreas Johansson.
Processerna skulle alltså kunna bli snabbare, handläggningen mindre resurskrävande, och medborgaren skulle möjligen kunna få större överblick och kontroll över sin digitala identitet.
– Just att äga sin identitet är någonting som möjliggörs via blockkedjan. I dag har du kanske 20 olika identiteter hos företag, i appar och på hemsidor och allt möjligt. Om du i första ledet kan bevisa att du är du, och alla parter redan kan säkerställa det behöver du aldrig mer göra en inloggning eller registrera dig på en tjänst, säger Benjamin Dahl.
Exakt vad som kommer följa av blockkedjetekniken kan vi förstås inte veta ännu. Andreas Johansson hänvisar till ett avsnitt av SVT:s Dokument utifrån som just nu cirkulerar i sociala medier. Avsnittet är från 1984 och tituleras ”Hemdatorernas värld”. Där kritiserar programledaren Herbert Söderström hemdatorn för att i princip sakna användningsområden. Men med facit i hand vet vi vad som hände med hemdatorn.
– Det är ungefär där vi ligger i dag vad gäller blockkedjan, säger Andreas Johansson.